2349070 GJ0941 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:41 Tisdagen den 19 december 1995/96 41 1995-12-19 00:00:00 Information från regeringen om Europeiska rådets möte information från regeringen CCF490EC-69B7-49DD-BBDD-6C4FD9BB67D6 1 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) s Fru talman! Det europeiska rådets möte i Madrid den 15-16 december utgjorde avslutningen på ett mycket framgångsrikt spanskt ordförandeskap i den europeiska unionen. Rådet fattade en rad för Sverige och Europa mycket viktiga beslut, bl.a. om syssel- sättningen, den europeiska gemensamma valutan, EU:s utvidgning och regeringskonferensen 1996. Kampen mot arbetslöshet och för ökad tillväxt och sysselsättning fick en central roll under toppmötet. I inledningen till toppmötesdeklarationen slås fast att det huvudsakliga sociala, ekonomiska och politiska målet för den europeiska unionen och dess medlems- stater är att skapa nya arbeten. Madridmötet har ytterligare konkretiserat och ut- vecklat både en gemensam strategi och gemensamma mål för medlemsländernas arbete. På fyra sidor i slutsatserna från mötet redovisas på ett detaljerat sätt hur detta bör ske. Man kan i texten utläsa ett tydligt genomslag för det nordiska synsättet på arbetsmark- nadspolitiken som en del i den ekonomiska politiken. Satsningar på aktiv arbetsmarknadspolitik, miljö och utbildning lyfts fram. Dessutom redovisas höjda am- bitioner vad gäller bl.a. ungdomars inträde på arbets- marknaden och åtgärder för att förhindra långtidsar- betslöshet. Från svensk och nordisk sida drev vi i Madrid kraftfullt att uppföljningen av de nationella syssel- sättningsprogrammen skall bedrivas lika effektivt som arbetet med konvergenskriterierna. Genom toppmö- tets beslut etableras nu regelbundna former för upp- följning av de nationella programmen. Därmed skapas ett forum där finans- och arbetsmarknadsministrarna löpande och gemensamt kan värdera hur de olika metoder som varje land valt i kampen mot arbetslös- heten lever upp till unionens gemensamma mål för sysselsättningspolitiken. Detta är ett viktigt steg i strävan att gå vidare i kampen mot arbetslösheten. Vid Cannesmötet i juni gjordes ett genombrott i försöken att få gehör för att studera möjligheten att bättre samordna den ekonomiska politiken och struk- turpolitiken i syfte att bl.a. kunna möta kommande lågkonjunkturer med gemensamma insatser. Från Madridmötet finns nu ett uppdrag till kommissionen att fortsätta arbetet på detta område. Vi kommer från regeringens sida att aktivt följa arbetet med den rap- port som nu är beställd till toppmötet i december nästa år i Dublin. Den fråga som fick mest uppmärksamhet under toppmötet var EMU och de beslut om den gemen- samma valutan som fattades. Det s.k. referensscena- riot, dvs. tidtabell och regler för övergången till den gemensamma valutan, kunde i huvudsak antas. Nam- net på den valutan blir som bekant euro. Viktiga klarlägganden om tidtabellen gjordes. Un- der 1996 kommer kommissionen att ingående studera vilka relationer som bör gälla mellan de länder som kommer att delta i EMU:s tredje fas och dem som står utanför. Förhoppningsvis kan riktlinjerna för dessa förhållanden fastställas senast vid halvårsskiftet 1997. Detta skulle i sin tur ge ett viktigt underlag för vårt nationella beslut om deltagande av denna riksdag under hösten 1997. Tidpunkten för beslut om vilka länder som kvalificerat sig för deltagande i den tredje fasen fastställdes av Madridmötet till början av 1998, något som den svenska regeringen stödde. Jag är mycket tillfredsställd över att EU:s utvidg- ning av toppmötet slogs fast som både en politisk nödvändighet och en historisk möjlighet för Europa. Detta var en av den svenska regeringens viktigaste frågor inför Madridmötet. Vi har också varit angelägna om att förhandlings- processen skall kunna inledas samtidigt för alla kan- didatländer. Också där är jag nöjd med resultatet. Likabehandlingen av alla ansökarländer har tydligt markerats. I slutsatserna från mötet sägs också att målsättningen är att den inledande förhandlingsfasen för samtliga länder skall kunna sammanfalla med den som redan bestämts för Cypern och Malta. Från det möte med ansökarländerna som ägde rum under toppmötets andra dag noterar jag att dessa var mycket nöjda med uttalandet. Det var inte avsikten att toppmötet skulle diskute- ra de sakfrågor som skall behandlas av den komman- de regeringskonferensen. Den svenska regeringens målsättning inför Madridmötet var att få till stånd en samsyn kring den breda ansats inför konferensen som rapporten från Reflexionsgruppen ger uttryck för. Här kan jag konstatera en fullständig framgång för detta synsätt. Förhandssignalerna om att vissa länder öns- kade en mer insnävad dagordning bekräftades inte vid toppmötet. När regeringskonferensen formellt inleds i slutet av mars i Turin bör det vara möjligt att få till stånd en bred diskussion om hur unionen bör förändras för att bli bättre rustad att ta sig an stora frågor som syssel- sättning, miljö m.m. Jag noterar också med glädje att vi fick gehör för vårt förslag om att information lö- pande skall lämnas under regeringskonferensens gång till EES-länderna inklusive Norge och Island. I de fyra viktigaste frågorna på toppmötet - sys- selsättningen, EMU, utvidgningen och regeringskon- ferensen - anser jag således att resultatet av toppmö- tet var mycket tillfredsställande. Låt mig också kort kommentera några övriga be- slut från mötet. På svenskt förslag innehåller slutsatserna från toppmötet ett särskilt avsnitt om Östersjösamarbetet. Kommissionen uppmanas att presentera en ny rapport om EU:s Östersjöstrategi till det regeringschefsmöte som jag inbjudit till i Visby i maj nästa år. Ett särskilt avsnitt om jämställdhetsarbetet åter- finns i slutsatserna. Den här gången behövde vi inte från svensk sida särskilt insistera på att så skulle vara fallet, vilket jag ser som ett litet men betydelsefullt tecken på att frågans vikt blir mer och mer accepte- rad. Genom att det europeiska rådet godkände en rap- port från en expertgrupp om narkotikafrågor har för första gången ett indirekt uttalande mot knarkliberali- sering gjorts från högsta nivå inom EU. I viktiga utrikespolitiska frågor, bl.a. situationen i f.d. Jugoslavien och Ryssland, gjordes gemensamma uttalanden. Det finns också några områden där jag inte är fullt tillfredsställd med resultatet av toppmötet. Tyvärr ansåg sig Storbritannien ännu inte redo att acceptera vare sig utökad kompetens för EU-domstolen rörande Europolkonventionen eller EU:s handlingsprogram mot rasism och främlingsfientlighet. Vidare var det beklagligt att frågan om koldioxidskatt ännu inte ansågs redo för någon ingående diskussion. På detta mitt sista EU-toppmöte fann jag också anledning att väcka tanken på hur diskussionerna på toppmötena skulle kunna bli mer folkligt förankrade. Jag drog en parallell med de stora konferenser som FN anordnat om miljö, social utveckling och kvinnofrågor och pekade på den viktiga roll som frivilligorganisationerna spelat för att berika diskus- sionerna på dessa toppmöten. Som bekant har Marit Paulsen nyligen fört fram sådana idéer i en artikel i Dagens Nyheter. Jag framlade inte några konkreta förslag i frågan men noterade att idén som sådan väckte gehör hos ett par av mina regeringskolleger. Sammantaget anser jag att toppmötet i Madrid re- sulterade i slutsatser som vi från svensk sida har all anledning att vara nöjda med. I för oss centrala frågor i det europeiska samarbetet har EU visat besluts- och handlingskraft och angivit en tydlig färdriktning. Toppmötet ger ett gott underlag för ett fortsatt aktivt svenskt engagemang i EU också under 1996. 0906359551705 N 2010-01-01 00:00:00 226738 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0941/#anf1