2349033 GJ094 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:4 Torsdagen den 5 oktober 1995/96 4 1995-10-05 00:00:00 Bordläggningsdebatt 3A8FFA04-52F1-451C-9DD3-20026C045419 6 ANDERS SVÄRD (c) c Fru talman! Det är alldeles uppenbart att Henrik Landerholm inte har hunnit att läsa propositionen. Det får man ha förståelse för. Han argumenterar utifrån sådant som har funnits i diskussionen i berednings- sammanhang osv. Jag kan ta ett exempel. Henrik Landerholm säger att vi inte skall utbilda fler än vad som behövs. Det skall vi självfallet inte göra. Men utbildningsbehovet baserar sig på det vidgade säkerhetspolitiska begrepp som finns med i beredningen. Jag tycker som Britt Bohlin att det är bättre att ta den diskussionen när Henrik Landerholm har läst det som står. Centerpartiet står tillsammans med Socialdemo- kraterna bakom propositionen. Vi delar de bedöm- ningar och stöder de förslag som återfinns i proposi- tionen. Centerpartiet har inte agerat och förhandlat i lönndom. Uppgörelsen är inte heller en del av ett större paket utan lever helt på sina egna meriter. Centerpartiet orkade fullfölja beredningsarbetet hela vägen ut. Samtliga partier inbjöds att påverka den framtida försvars- och säkerhetspolitiken på be- redningsstadiet. Jag vill poängtera att regeringen har visat en betydande öppenhet och beredvillighet att tillmötesgå förslag från andra partier i Försvarsbe- redningen. Det tror jag att mina kolleger från kds, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan skriva under på. Jag hoppas att även Moderaterna och Folkpartiet nu inser påverkan och inflytande nås bäst genom kon- struktivt samarbete. Jag vill med några ord kommentera den proce- durdiskussion som förts angående Försvarsberedning- ens arbete. Den bild som moderater och folkpartister gav av arbetet under våren rimmar väldigt dåligt med verkligheten. På grund av att Moderaterna inled- ningsvis tvekade om sitt deltagande kunde Försvars- beredningen inte inleda sitt arbete när det var tänkt. Det rådde ingen oklarhet om det givna ramarna för beredningens arbete. Det fanns i kretsen av partileda- re inget stöd för att låta Försvarsberedningen utreda ett svenskt NATO-medlemskap. Den militära allians- friheten skulle utgöra grund för arbetet. Det torde inte ha varit någon nyhet för folkpartister och moderater. Däremot fanns full frihet att studera exempelvis kon- sekvenser av en utbyggnad av NATO österut, och det gjordes också. Mitt råd till Henrik Landerholm och Moderaterna är att gripa chansen att bli delaktiga i arbetet med försvarsbeslutet i stället för att driva en orealistisk och populistisk löftespolitik. När t.ex. Henrik Landerholm skriver Svenska Dagbladet att Sveriges militära för- svar skall dimensioneras också för att klara ett isolerat stormaktsanfall mot Sverige tycker i varje fall jag att han slängt den tidigare moderata säkerhetspolitiken överbord och styrt ut på grumligt vatten. Fru talman! Genom samarbete med regeringen har Centerpartiet fått gehör för viktiga delar av vår för- svars- och säkerhetspolitik. Det säkerhetspolitiska läget medger besparingar inom totalförsvaret. Vår saneringsplan för den svenska ekonomin fullföljs genom att försvarsutgifterna minskas med 4 miljarder kronor t.o.m. budgetåret 2001. För mig och Centerpartiet har några centrala frå- geställningar varit avgörande för arbetet. Vi vill hålla en fast kurs i säkerhetspolitiken. Sveriges militära alliansfrihet är fortsatt den position där fred och sä- kerhet i Sverige och i vår del av världen bäst värnas. Det är det säkerhetspolitiska läget som skall styra totalförsvarets omfattning, inte dagsekonomin, men inte heller gamla traditioner eller förlegade strukturer, utan den faktiska hotbilden. Genom Centerinitiativ innehåller det kommande försvarsbeslutet särskilda säkerhetspolitiska kontroll- stationer. Den första finns inbakad i den nu presente- rade propositionen. Nästa infaller år 1996 i samband med etapp 2, och den sista kontrollstationen är inlagd år 1998. Om det någonsin rått tveksamhet om kon- trollstationernas betydelse tycker jag att sådana tvivel nu helt kan avfärdas. De har en reell innebörd. Den säkerhetspolitiska utvecklingen kan givetvis innebära behov av ökade resurser år 1998. Varför skulle vi annars kalla det kontrollstation? Skrivningarna om anpassning av försvaret till en förändrad hotbild och planeringen för en återtagning inom ett år är inte enbart stolta ambitioner utan skall regleras och konkretiseras i planer och program. För- svarsmakten och ÖCB får i förslaget i propositionen ansvar för att en sådan planering upprättas. Det är viktigt att den materiella och kvalitativa förnyelsen av försvaret fortsätter. Ökad rörlighet, ökad kraft och ökat skydd för våra brigader skall vara vägledande för planeringen. På vårt initiativ kommer detta att bedömas samtidigt som slutlig ställning tas till försvarsbeslutet hösten 1996. För Centerpartiet har också omsorgen om den svenska försvarsindustrin varit en viktig komponent för ett samarbete med regeringen. På samma gång har det varit viktigt att den allmänna värnplikten inte fortsätter att urholkas. De som ställer materiel och människor i motsatsställning förstår inte att ett försvar med folklig förankring kräver mångas delaktighet, en relevant och effektiv utbildning men också modernt materiel. Det finns därför i propositionen initiativ till ut- redningsuppdrag för att utreda möjligheten att organi- sera en längre värnpliktsutbildning för civilförsvaret men också en kortare militär värnpliktsutbildning med inriktning mot skyddsuppgifter och bevakning. Dess- utom behöver den militära värnpliktsutbildningen ses över för att förbättra effektiviteten och kvaliteten i utbildningen. Jag tycker att det är positivt att minskade behov av värnpliktiga till det militära försvarets brigadorgani- sation äntligen gör det möjligt att uppgradera eftersat- ta utbildningsområden inom resten av totalförsvaret. 0531431759204 N 2010-01-01 00:00:00 223141 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ094/#anf6