2349033 GJ094 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:4 Torsdagen den 5 oktober 1995/96 4 1995-10-05 00:00:00 Bordläggningsdebatt 8938D7DA-1440-4A83-AC3A-E32A06D216F0 31 BRITT BOHLIN (s) s Fru talman! Den proposition med vackra bilder på flygplan på framsidan som somliga av oss har fått på sitt bord i dag är ett bevis på hur en produkt kan ut- formas när parlamentarismen har fungerat som allra bäst. Grunden för det som står i propositionen är två rapporter som har utarbetats av en parlamentarisk kommitté där fem partier har varit representerade, varav två partier har varit representerade ibland - om jag får uttrycka det så. Det arbete som har försiggått i kommittén har haft väldigt stor bredd, trots att många av oss har så skilda uppfattningar om mål för säkerhetspolitiken, om eko- nomiska ramar och på många andra avgörande punk- ter. Var och en som har deltagit i Försvarsberedning- ens arbete har gjort det på ett ytterst konstruktivt sätt. Man har med en stor dos av ödmjukhet sökt sig fram mot vad vi tror skulle kunna vara ett modernt krigs karaktär. Vi har sökt oss fram till svaren på frågan: Vad är det som det svenska totalförsvaret skall klara för att kunna möta ett framtida scenario, om det trots allt skulle inträffa? Jobbet har varit svårt och arbetsamt men också mycket roligt, kanske just därför att alla har lagt så mycket kraft och haft så gott humör i just det arbetet. Jag vill gärna framföra ett stort och varmt tack för detta. De som har deltagit i det här arbetet har stor heder av det. Desto konstigare är det då med att den debatt som vi har här i dag över huvud taget försigkommer. Våra försvarsdebatter är nog alltid livliga när vi plågar talmannen till det yttersta genom att ta sex, sju och åtta timmar i anspråk. I dag skall vi faktiskt inte dis- kutera sakfrågan. Det har vi gott om tid att göra läng- re fram i höst när utskottet haft tid och möjlighet att arbeta igenom denna proposition och kommit med ett eget förslag. I dag har vi inte ens tagit del av försla- gen, men vi kommenterar och debatterar dem ändå - mycket märkligt. Jag ser fram emot en saklig debatt. Men till dess kan vi väl visst ha en spontan uppvärmningsdebatt. Det kan lämpligen ske nästa vecka under den allmän- politiska debatten som ju faktiskt är avsedd för den typen av diskussioner. Då kommer också försvarsmi- nistern att delta, så att han får en chans och en möjlig- het att svara på alla inlägg som i dag egentligen vän- der sig till honom som inte är närvarande. När man lyssnar på moderaterna i första hand och i viss mån på Folkpartiet måste man fundera över: Menade ni allvar när vi gjorde upp om hur försvars- beslutet skulle formuleras? Taktiken och upplägget var ju faktiskt att vi den här gången skulle prova en ny väg. Det har vi nu talat ganska öppet och frimodigt om under några år, innan vi sätter i gång med arbetet inför nästa försvarsbeslut. Jag tänker då på tekniken att dela upp försvarsbeslutet i två olika etapper. Den första etappen handlar om säkerhetspolitiken, total- försvarets mål, uppgifter och ekonomisk ram. Den andra etappen skall så småningom nästa höst landa i ett fullföljande av det kompletta försvarsbeslutet med de förändringar som krävs utifrån detta. Det är naturligtvis så att om man inte i hjärtat an- såg att detta var ett riktigt arbetssätt, då är det inte så konstigt att själva genomförandet sedan fallererar. Det här har jag funderat på när jag ibland haft väldigt svårt att begripa hoppandet in och ut i För- svarsberedningen och i den debatt som har förts. Jag tror ändå att förutom de allra närmast sörjande - om jag får uttrycka det så - må det vara alldeles entydigt och klart att det har funnits en öppen och inbjudande hand från socialdemokratin, Centern och från de andra partier som deltagit i Försvarsbered- ningens arbete under hela resans gång, men vi har så många gånger nu mötts av knuten näve att även det börjar kosta på litet. Men icke förty tänker vi fortsätta att hålla den handen utsträckt. Jag känner mig övertygad om att det som ibland i debatten slår över i hårda och skarpa ord och som på något sätt är ett tecken på förgrämelse och bitterhet i längden kan leda till någon sorts handlingslöshet och passivitet i den här frågan, som är så viktig inte bara för oss och våra partiers stolthet utan faktiskt är en avgörande fråga för vårt lands väl och ve. Jag är övertygad om att när vi kommer in i sakdis- kussionen tar vi åt oss de sakliga argument som fak- tiskt finns för att sätta i gång med det arbete som vi nu har framför oss och som är ytterst svårt, även om den ekonomiska ram och reformering som vi talar om handlar om en besparing på 10 %. Det handlar om en besparing på 10 % i det svenska totalförsvaret, det enda totalförsvar som icke tidigare har gjort någon som helst minskning i försvarsbudgeten. Det är sant. 1992 års försvarsbeslut bestod i att försvaret faktiskt fick ökade resurser. Sverige tillsammans med Turkiet var de enda länder i världen som gick den vägen. Nu om någon gång är det dags att göra en ganska modest reformering och besparing i det svenska totalförsvaret därför att det säkerhetspolitiska läget klart medger detta. Det är huvudorsaken. Det handlar om 4 miljarder, inte alls om 7 miljar- der. Däremot fanns det inom försvarsmakten obetalda räkningar, men det är en helt annan historia. Den debatten har vi fört många gånger här i riksdagen - jag skall inte nu återgå till den. Diskussionen om svarta hål känner många igen. Den frågan har vi debatterat i riksdagen, det kan väl räcka med det. Vad man kan förundra sig över när det gäller dis- kussionen om totalförsvarets ekonomiska ram är att så många lägger så mycket kraft på frågan om 2 miljar- der upp eller ner, medan nästan ingen talar om hur vi använder de 35 eller 37 miljarderna i totalförsvaret. Fel använda 35 miljarder kan vara lika förödande för vår möjlighet att försvara Sverige som om vi har 1 eller 2 miljarder mer eller mindre. Det tycker jag är en viktigare fråga. Detta har engagerat Försvarsbered- ningen. Det är detta vi har lagt så mycket kraft och möda på och nu skall fortsätta med: Hur skall det svenska försvaret vara organiserat? Vad skall vi satsa på? Vad skall prioriteras och vad kan prioriteras bort? Detta är de stora och viktiga frågor som vi har att bita i ett helt år framöver. Väl bekommen! Jag hoppas att alla är med i den debatten på ett konstruktivt sätt. Inte kan det väl bli så som en viss liten gubbstrutt sade i DN: När vi inte längre har någon bestämd hotbild måste anslagen till krigsmakten höjas till den nivå där vi är beredda på allt. Tack! 0512357753412 N 2010-01-01 00:00:00 223166 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ094/#anf31