2349068 GJ0939 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:39 Fredagen den 15 december 1995/96 39 1995-12-15 00:00:00 Svenskt deltagande i fredsstyrka i f.d. Ju- goslavien D4F9AB00-AC39-4851-8387-B8484E8EE697 28 Utrikesminister LENA HJELM- WALLÉN (s) s Herr talman! Det fredsavtal som i går underteck- nades bekräftar Bosnien-Hercegovina som suverän stat och att vapenvilan nu övergår i fred i f.d. Jugo- slavien. Det är allas vår förhoppning att detta skall markera ett definitivt slut på det grymma krig som utspelats på Balkan under fyra år. Med fredsavtalet som grund, och med en unik kraftsamling från det internationella samfundets sida, skall nu den mödosamma vägen mot normalt liv, försoning och återuppbyggnad beträdas. Det är mycket glädjande att riksdagen redan dagen efter avtalsundertecknandet behandlar frågan om svenskt deltagande i fredsstyrkan. Jag vill tacka riks- dagen, särskilt utrikes- och försvarsutskotten, för en snabb och effektiv hantering av denna viktiga fråga. Det innebär också att svaret på Helena Nilssons fråga är: Det kommer inte att behövas särskilda övergångs- bestämmelser, utan det ena kommer att snabbt övergå till det andra redan under måndagen. Det är också med stor tillfredsställelse jag konsta- terar en total uppslutning kring Sveriges deltagande i den fredsstyrka som med FN-mandat och under NATO:s militära ledning skall övervaka och stödja de första stegen mot försoning och varaktig fred i f.d. Jugoslavien. I denna process spelar fredsstyrkan IFOR en viktig roll - militärt för att säkra separationslinjer och skilja parterna åt, men minst lika viktigt är att påtagligt visa att omvärlden menar allvar. Med det fredsavtal som nu undertecknats vill vi klargöra att det också skall förverkligas, det civila samhället i Bosnien- Hercegovina skall återupprättas. Huvuduppgiften för IFOR är att säkra fundamentet för fredsbygget. Det gäller sedan att med olika insat- ser se till att det multietniska Bosnien-Hercegovina åter kan bli ett tryggt land för dess medborgare. Ett gott förhållande till grannländer ingår i fredsbygget, liksom att alla inblandade länder som lever upp till europeiska värden skall välkomnas i ett nära europe- iskt samarbete. Den första uppgiften är att möjliggöra för flyk- tingarna att återvända till sina hem. En annan krävan- de uppgift är att förbereda och genomföra de val som skall hållas enligt den nya konstitutionen för Bosnien- Hercegovina. Den svenska regeringen arbetar aktivt med valfrågorna tillsammans med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Vi kommer, som har sagts här tidigare, att anordna en konferens om valfrågorna i januari. Det gäller också att skapa ett rättssamhälle där individen står i centrum. Respekt för de mänskliga rättigheterna och för minoriteternas rättigheter är, liksom fria medier och ett fritt kulturliv, andra viktiga byggstenar som kräver omvärldens aktiva engage- mang. Parallellt med en mängd civila insatser måste ock- så andra åtgärder till, t.ex. för att begränsa rustningar- na i området när vapenembargot hävs. Eva Zetterberg påpekade detta. Den svenska regeringen anser att det krävs stora insatser för att parterna skall visa återhållsamhet. Vi kommer aktivt att delta i arbetet att skapa en meka- nism för rustningskontroll inom OSSE:s ram. Om detta inte skulle fungera, måste frågan om vapenem- bargo åter kunna tas upp. Rustningskontrollsfrågorna behandlas redan på måndag i ett särskilt möte i Bonn. Förbättrade grannskapsrelationer lades grunden till i Paris dagen före undertecknandet genom ett initiativ till ett regionalt bord inom stabilitetspakten. Mycket omfattande insatser kommer också att krävas för fysisk återuppbyggnad. Det handlar om hus för de återvändande och för dem som nu lever i and- ras bostäder, om att få så elementära saker som el, vatten och kommunikationer att fungera, om att bar- nen skall få gå i skolan och om att tidningar skall få komma ut. Än mer komplicerad är läkningsprocessen för det som har raserats inom människorna genom krigets grymheter. Olika folkgrupper i f.d. Jugoslavien får inte tyngas av en kollektiv skuld som andra lägger på dem. Däremot måste krigsförbrytare lagföras och straffas. Att så sker är en mycket viktig del av förso- ningsprocessen. Den svenska regeringen önskar där- för att alla staters skyldighet att samarbeta med Haagtribunalen tydliggörs i FN:s säkerhetsråds reso- lution som väntas komma inom kort. Därmed har jag svarat på frågan från Lennart Rohdin. Uppgiften att omvandla konfliktområdena på Bal- kan till normala europeiska samhällen är uppfordran- de. Genom att fredsstyrkan IFOR finns på plats, ge- nom FN:s mångahanda fortsatta uppgifter, både vad gäller humanitärt stöd och fredsimplementering, och genom omvärldens engagemang borde människorna i Bosnien-Hercegovina nu kunna känna större tillförsikt än tidigare. Men självfallet kan vi inte bortse från risken för bakslag. Så är t.ex. situationen i de serbisk- kontrollerade förstäderna till Sarajevo just nu oroan- de. Den kommer att hållas under noggrann uppmärk- samhet av omvärlden. Det gäller också oroshärdar som Östslavonien i Kroatien och Kosovo i Serbien. Befolkningarna inom dessa områden måste tillförsäk- ras normala mänskliga rättigheter och en framtid utan rädsla för myndighetsövergrepp. Herr talman! Att riksdagen nu går mot ett beslut om att Sverige skall delta i en NATO-ledd fredsstyrka speglar på ett konkret sätt förändringarna i Europa efter Berlinmurens fall för bara sex år sedan. Det nya läget i Europa har inneburit att regeringen och riksda- gen ingående har analyserat de vidgade möjligheterna till nära samarbete med andra länder för fredsbeva- rande uppgifter. Det är löftesrikt för framtiden, och det är värt mer än många abstrakta diskussioner om en ny europeisk säkerhetsordning, att NATO:s medlems- länder, Ryssland och militärt alliansfria länder som Sverige nu är beredda att gemensamt ta itu med Euro- pas svåraste krishärd. Detta konstaterande hindrar inte att jag, liksom Marianne Samuelsson och andra, beklagar att FN inte har haft möjlighet att ta på sig ledningen av denna insats. Långsiktigt är det utomordentligt viktigt att FN av sina medlemsländer ges resurser och politisk styr- ka att återta den ledarroll organisationen borde ha. När vi började arbetet med den här ovanliga ope- rationen, angav vi naturligtvis tydliga förutsättningar för förberedelsearbetet. Styrkan skulle ges ett tydligt mandat av FN och ha parternas klara samtycke. Vi önskade vidare en nordisk samverkan, ett brett multi- nationellt deltagande och att den svenska styrkan i huvudsak skulle utgå från nuvarande förband inom NORDBAT, med fortsatt lokalisering i Tuzla. Vi krävde också insyn och inflytande i planeringen och genomförandet av operationen samt att ledningen för IFOR enbart skall använda förbanden på ett sätt som är förenligt med deras utrustning, utbildning och samövning. När FN:s säkerhetsråd i dag eller under helgen tar sitt beslut, kan vi konstatera att alla våra förutsätt- ningar är uppfyllda. Det beslut riksdagen kommer att fatta innebär därmed ett svenskt deltagande i den 60 000 man starka multinationella fredsstyrkan. Till detta skall läggas att Sverige har tagit emot över 120 000 flyktingar, varav 80 000 fått permanent up- pehållstillstånd. Sverige har också varit en av de största bidragsgivarna till humanitära insatser under konflikten. Sverige lovar att framgent aktivt delta i arbetet och att ge stöd till att återupprätta normalt liv i Bosnien-Hercegovina och i övriga konfliktområden i f.d. Jugoslavien. Därtill synliggörs det svenska engagemanget ge- nom skickligt arbete av Carl Bildt som EU-medlare och nu som "high representative" med utomordentligt viktiga samordningsuppgifter för hela operationen. Sverige tar, genom dessa mångfasetterade insatser, en viktig del av det gemensamma internationella an- svaret. Att genomföra fredsbygget och försoningspro- cessen, och att bygga ett normalt, civilt samhälle är dock något som i första hand ankommer på parterna i konflikten. Det internationella samfundet kan bara acceptera att alla inblandade nu kraftfullt anstränger sig att infria civilbefolkningens och omvärldens förväntning- ar på fred. 0439752610809 N 2010-01-01 00:00:00 226519 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0939/#anf28