2349066 GJ0937 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:37 Onsdagen den 13 december 1995/96 37 1995-12-13 00:00:00 En ny myndighet för kontroll över krigsma- teriel och andra stratetigskt känsliga produkter 7B8B3CE8-F3E9-424C-8BE8-4AEABFB8EB46 87 NILS T SVENSSON (s) s Fru talman! Utrikesutskottet tillstyrker i detta be- tänkande regeringens förslag om att Krigsmaterielin- spektionen ombildas till en ny myndighet som skall heta Inspektionen för strategiska produkter. Denna nya myndighet skall pröva de flesta av de ärenden om kontroll över krigsmateriel som regeringen, eller ett statsråd, i dag prövar. Inrättandet av den nya myndigheten på detta om- råde är en administrativ reform som inte ändrar de riktlinjer som styr prövningen av ärenden som gäller krigsmaterielexport. Jag vill understryka just detta: man ändrar inte riktlinjerna som styr prövningen. I dag prövas årligen upp emot 3 000 ärenden inom det aktuella området på regeringsnivå. I detta sam- manhang bör påminnas om att det länge har varit en strävan att befria regeringen från förvaltningsärenden av mer eller mindre rutinbetonad natur. Statsråden bör ha möjlighet att ägna mer tid och kraft åt reformarbe- te, övergripande planering och prioritering och annat som kräver ett ställningstagande från regeringen som politiskt organ. Under en följd av år har att stort antal ärendegrupper på olika förvaltningsområden delege- rats från regeringen till myndigheter under regeringen. I ljuset av denna utveckling är det rimligt att för- hållandena även på krigsmaterielexportområdet ses över. Det räcker med att regeringen prövar de ärenden som är viktiga för utvecklingen av praxis eller som är svårbedömda. En naturlig lösning är att Krigsmaterielinspektio- nen ombildas till en ny myndighet för prövning av ärenden enligt lagen om krigsmateriel och lagen om strategiska produkter. Den nya myndigheten skall alltså pröva ärenden både rörande kontroll av krigs- materiel och ärenden som gäller s.k. dual use- produkter, dvs. varor som har både civil och militär användning. Utskottet framhåller i betänkandet att det vid en delegering till myndighetsnivå är nödvändigt att lyfta fram de principer som regeringen har lagt fast i sin praxis, och som på krigsmaterielområdet har kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielex- port och annan utlandssamverkan. Principerna innebär att det är Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvars- politiska intressen som skall fälla utslaget i dessa ärenden. När lagen om krigsmateriel antogs behand- lades dessa riktlinjer av riksdagen. I lagen om krigsmateriel föreskrivs att tillstånd enligt lagen får lämnas endast om det finns säker- hets- eller försvarspolitiska skäl för detta och om det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Delegeringen av ärenden från regeringsnivå till myndighetsnivå innebär alltså inte att prövningen ändras i sak. De riktlinjer som i dag styr tillståndsgivningen ligger fast. När det gäller avgränsningen mellan de ärenden som skall prövas på myndighetsnivå och de ärenden som skall prövas av regeringen utformas reglerna så att regeringen kan styra utvecklingen av praxis och anpassa den till växlande utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska krav. Dessutom måste regeringen ha möjlighet att uppfylla kravet på samråd med Utrikes- nämnden. Det är givetvis viktigt att reglerna blir lätta att förstå och tillämpa. Reglerna innebär att alla ärenden skall väckas på myndighetsnivå. Myndigheten ser till att varje ärende blir tillräckligt utrett och tar ställning till om ärendet behöver prövas av regeringen. I propositionen föreslogs att det i lagtexten skulle stå att den nya myndigheten "får" överlämna ett ären- de till regeringens prövning, om ärendet har princi- piell betydelse eller annars är av särskild vikt. Utskot- tet föreslår nu, och tillgodoser därmed ett antal mo- tionskrav, att ordet "får" ändras till "skall". I prakti- ken innebär detta inte någon skillnad jämfört med regeringens förslag, men kravet på överlämnande till regeringen när ett ärenden har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt kommer till tydligare uttryck om det i lagen står att dessa ärenden "skall" överlämnas i stället för att de "får" överlämnas. I och med att en ny myndighet inrättas aktualiseras frågan om en ombildning av den rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor. Nämnden ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten. Rådet får ett vidare verksamhetsområde än den nuvarande nämnden. Arbetet i rådet skall ta sikte inte bara på samråd. Det skall också tillföra myndigheten sakkunskap och kontinuerlig inblick i relevanta utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Ledamöterna i rådet utses av regeringen efter för- slag från de partier som är företrädda i Utrikesnämn- den. Konstitutionsutskottet, som yttrat sig om propo- sitionen, skriver att man på goda grunder kan anta att det rådgivande organet får en framträdande roll när det gäller beslut om vilka ärenden som skall avgöras av myndigheten eller av regeringen. Vidare utgår man ifrån att det arbetssätt som utvecklats under de tio år som den rådgivande nämnden funnits kommer att fortsätta att gälla, och att det faktum att en större krets av partier kommer att vara med inte skall utgöra något hinder för ett smidigt arbetssätt. När det gäller den lagreglering av riktlinjerna som krävts i några motioner och reservationer uttalar konstitutionsutskottet att ett sådant förfarande är onödigt. Utrikesutskottet påpekar att de utrikes-, sä- kerhets- och försvarspolitiska intressena är mångskif- tande, och att möjligheterna att förutse och på ett smidigt sätt författningsreglera de olika situationer som kan uppkomma gör att tillämpningen blir begrän- sad. Utrikesutskottet menar därför att principerna för prövningen även i fortsättningen bör utvecklas genom regeringens praxis och inte genom lagstiftning. Finansieringen av myndigheten skall ske med av- gifter. Mot detta har inte utskottet någonting att erin- ra. Med anledning av det som Lars Hjertén anförde får man dock förutsätta att man hittar ett system för hur dessa avgifter skall beräknas och tas ut som inte innebär några onödiga krångligheter. Jag tror att för- utsättningarna för att hitta sådana regler är goda. Avslutningsvis skall det också erinras om att riks- dagen varje år behandlar en redogörelse från rege- ringen för svensk krigsmaterielexport. Utskottet förut- sätter att regeringen, när skrivelsen presenteras nästa gång, informerar om hur denna nya myndighet funge- rar och naturligtvis också lämnar en redovisning för avgifterna. Om det då visar sig vara nödvändigt med förändringar får man ta upp detta till prövning. Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets hemställan och avslag på reservationerna. 0112791482908 N 2010-01-01 00:00:00 226229 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0937/#anf87