2349066 GJ0937 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:37 Onsdagen den 13 december 1995/96 37 1995-12-13 00:00:00 En ny myndighet för kontroll över krigsma- teriel och andra stratetigskt känsliga produkter 7C6C8758-F61D-4C58-8AAA-CF0AE0732F65 74 LARS HJERTÉN (m) m Herr talman! Utrikesutskottets betänkande 1995/96:3 behandlar regeringens proposition nr 31 för innevarande verksamhetsår med rubriken Ny myndig- het för kontroll över krigsmateriel och andra strate- giskt känsliga produkter. I propositionen föreslås att Krigsmaterielinspek- tionen skall ombildas till en ny myndighet, en myn- dighet som skall pröva de ärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter som regeringen eller ett statsråd i dag har till uppgift att pröva. Som en följd av detta föreslås att Rådgivan- de nämnden för krigsmaterielexportfrågor ombildas till ett råd för samråd hos den nya myndigheten. Vissa andra förslag som presenterades i propositionen åter- kommer jag till senare. Vid behandlingen av ärendet i utrikesutskottet har vi moderater inte funnit några skäl att tillstyrka pro- positionen. Om man skall ändra på något, särskilt om man som här vill inrätta en ny myndighet, måste man vara klar över att förändringen är till det bättre. Det finns ingenting som talar för att så är fallet med det här förslaget. Kontrollen av krigsmateriel och av strategiska produkter - de kallas här dual use-produkter - regle- ras av två skilda lagar och bygger på fundamentalt olika synsätt. Utförsel av krigsmateriel är i princip förbjuden. Dual use-produkter däremot omfattas av frihandel och tillhör de varor som kan röra sig fritt inom Europeiska unionen. Detta är skäl nog för att inte lägga prövningen av dessa två olika material och produkter under samma myndighet. Det är tvärtom bra och logiskt om dual use-produkter handläggs i annan ordning än krigsmateriel. Vi föreslår i enlighet med betänkandet Kontrollen över export av strategiskt känsliga varor, SoU 1993:56, att tillståndsprövningen för dual use- produkter skall delegeras från regeringen till Kom- merskollegium. En rad tunga remissinstanser tillstyrk- te det förslaget när det lades fram sommaren 1993. Utredningen leddes av ambassadören Gunnar Lund. Vi delar utredningens uppfattning. Vi menar att den är väl underbyggd. Vad som är dual use- produkter är inte fastställt en gång för alla. Bedöm- ningen varierar, samtidigt som tekniken hela tiden utvecklas. Vi anser därför att Kommerskollegiums beslut skall gå att överklaga och att regeringen skall vara den instans som man skall vända sig till vid ett överklagande. När det gäller kostnaden för den nya myndigheten skall enligt förslaget en årlig avgift betalas av den som har tillstånd att tillverka krigsmateriel eller som tillverkar dual use-produkter. Vi vänder oss starkt mot förslaget att till- ståndsprövningen av dual use-produkter skall finansi- eras av det aktuella företaget, inte främst för summans storlek utan mer för att det är principiellt felaktigt att införa en avgift eller en skatt, som det nästan blir, som klart diskriminerar verksamhet i Sverige i förhållande till motsvarande verksamhet i andra länder. Sådana avgifter som nu föreslås finns inte i våra nordiska grannländer, och inte heller i några EU- länder, varför vi bestämt avvisar förslaget. Vilka som skall betala och vilka som inte skall betala är svårt att förklara och därmed försvara. Företag med tillverk- ning utomlands skall inte betala. Företag som enbart idkar handel drabbas inte heller av avgiften, trots att dessa företag också belastar myndigheten med li- censansökningar. Avgiften blir i praktiken en produk- tionsskatt, som endast drabbar tillverkning i Sverige. När det gäller krigsmateriel finns ett femtontal fö- retag som har sin tillverkning i Sverige. Inom dual use-området är det fråga om mångdubbelt fler, ca 800, som kan behöva söka tillstånd. Några hundra är av den storleken att de måste betala den föreslagna årliga avgiften. Det är inte så lätt att avgöra var gränsen egentligen går. Propositionen är inte särskilt tydlig på den punkten. Några frågor i sammanhanget: Skall ett svenskt företags avgift baseras på dess tillverkning internatio- nellt? Skall ett utländskt företags avgift baseras på dess tillverkning i Sverige? Gemensamt för svaren är att tillverkning i Sverige alltid blir en belastning vid beräkning av avgiften. Min fråga till utskottsmajorite- tens företrädare, Nils T Svensson blir: Kan det vara rimligt att missgynna svensk produktion med hänsyn till den stora arbetslöshet som råder just nu i Sverige? När det så gäller tillsyn av krigsmateriel har vi moderater inte funnit anledning att nu ändra den ord- ning som gäller. Krigsmaterielinspektionen och Råd- givande nämnden för krigsmaterielexportfrågor bör även i fortsättningen finnas kvar med samma uppgif- ter som i dag. Därför behövs heller ingen förändring i lagen om krigsmateriel. Till sist kan tilläggas att en myndighet inom ett område där det krävs stor flexibilitet, eftersom förhål- landena hela tiden ändras, rent principiellt måste ifrå- gasättas. En myndighet styrs ju av vissa fastställda lagar. Vi har inte funnit att den nya myndigheten är efterfrågad av de producerande företagen. Det finns knappast någon allvarlig kritik mot det nuvarande systemet med det arbete som bedrivs av Krigsmate- rielinspektionen och Rådgivande nämnden för krigs- materielexportfrågor. Fru talman! Jag står givetvis bakom hela den mo- derata reservation som är fogad till utskottets betän- kande, men jag nöjer mig med att yrka bifall till mom. 1. 0888530335200 N 2010-01-01 00:00:00 226216 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0937/#anf74