<anforande>
<dok_hangar_id>2349066</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0937</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:37 Onsdagen den 13 december</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>37</dok_nummer>
<dok_datum>1995-12-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Års- och koncernredovisning </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A57042B5-5C1E-4775-9BC6-D43C1ED511A7</anforande_id>
<anforande_nummer>72</anforande_nummer>
<talare>BENGT HARDING OLSON (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag håller med om att det här kunde
ha skötts på ett annat sätt från allra första början. Men
nu är det inte aktuellt, utan nu befinner vi oss i den
här situationen. Nu står vi inför det här beslutet.
T.o.m. Yvonne Ruwaida måste inse att det här är att
slåss mot väderkvarnar.

Om man skall se något positivt på detta kan man
säga att nationell lagstiftning i Sverige bara gäller i
Sverige. Varje harmonisering är ett steg i rätt riktning.
En europeisk harmonisering - en EU-harmonisering -
är ett steg i rätt riktning. Då kan vi åtminstone tala
"europeiska" när det gäller årsredovisningar. Det är
inte tillräckligt - jag har sagt det flera gånger tidigare,
och jag säger det igen - om vi skall ha det internatio-
nellt gångbara språket. T.o.m. EU har insett att det
språket talas av IASC. Jag är övertygad om att Sveri-
ge kommer att göra en god insats. Alla de experter
och sakkunniga som känner till det här är uppenbart
förgrymmade över att det har blivit på det här sättet.
Men den kraften och styrkan kan vi få ett bra system
till glädje för hela världen.
</anforandetext>
<intressent_id>0764840691205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>226214</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0937/#anf72</protokoll_url_www>
</anforande>
