2349066 GJ0937 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:37 Onsdagen den 13 december 1995/96 37 1995-12-13 00:00:00 Års- och koncernredovisning 2882F07D-8820-4585-9FFD-317ED6D36501 64 YVONNE RUWAIDA (mp) mp Herr talman! Redovisningslagstiftningen i dag är alltför krånglig och föråldrad, och den är inte interna- tionellt anpassad. Den har också andra brister. Den tar t.ex. i dag inte upp miljöaspekter, investeringar i mju- ka tillgångar, humankapital och hur man arbetar med arbetsmiljön. Alla dessa faktorer påverkar företagens framtidsutsikter. De är också viktiga redskap för före- tagen att utvecklas i den riktning som är den bästa för företagen, de anställda och samhället, och ger dess- utom en bättre bild av företaget. Det är ett omodernt synsätt att enbart se och värdera hårda tillgångar och pengagenomströmning. Ändå är människan företa- gens bästa tillgång. Redovisningskommittén har i uppdrag att titta på hur man skall förbättra redovisningslagstiftningen. Den skall vara färdig under nästa år. Nu har EU ett antal direktiv som drabbar delar av redovisningslagstiftningen, nämligen års- och kon- cernredovisningen. Det är EU:s fjärde, sjunde och elfte bolagsrättsliga direktiv och redovisningsdirektiv som finns på bank- och försäkringsområdet. EU- direktiven bygger på ett föråldrat synsätt på redovis- ning och är inte heller internationellt anpassade. De bygger på ett ännu mer föråldrat synsätt än det man haft i den tidigare redovisningslagstiftningen. Regeringen och lagutskottet väljer att anpassa sig till EU-direktiven på en gång. Regeringen har själv sagt att det i och för sig hade varit önskvärt att be- handla samtliga frågor om redovisning i ett samman- hang. Det håller vi nog alla med om. Miljöpartiet skrev en motion där det står att vi vill att propositionen avslås. Vi vill begära att regeringen återkommer med ett nytt förslag sedan Redovisnings- kommittén har slutfört sitt uppdrag. Det hade man haft stor nytta av, och Sverige hade under tiden kun- nat arbeta med att påverka EU. Det är ju dessutom så att man i EU just nu jobbar med en vidareutveckling av redovisningsreglerna inom EU. Det finns många skäl till varför ett EU- medlemskap inte är bra. Detta är ytterligare ett. Nu konstaterar regeringen och lagutskottet att vi är fast- låsta, att Sverige inte har något alternativ och att det finns ett svenskt åtagande. Vi måste. Rune Berglund har här i talarstolen sagt att EU:s lagstiftning måste implementeras utan dröjsmål. EU kommer som sagt förmodligen med nya redo- visningsregler, och vi har vår redovisningskommitté. Borde vi inte ha väntat? Vi alla tycker ju att redovis- ningslagstiftningen måste moderniseras. Bengt Harding Olson har skrivit en väldigt bra motion och talat väldigt bra i dag om bl.a. frågan om humankapital. Vänsterpartiet har tagit upp frågan om att man skall ha en lagstadgad skyldighet att ta upp jämställdhetsaspekter. Det är en intressant idé, och jag tror att det hjälper jämställdhetsarbetet framåt. Det är också en bra förebild för företag i andra länder. Jag anser att jämställdhetsaspekterna skulle kunna be- handla både kön och etniskt ursprung. Det är mycket bra att Justitiedepartementet kom- mer att ge Redovisningskommittén tilläggsdirektivet att titta på hur man skall redovisa de miljömässiga aspekterna. Det är mycket bra. Men det är för mig ytterligare ett argument för att ett samlat grepp vore bättre. Man borde ha avvaktat Redovisningskommit- tén. Men nu har regering och utskott konstaterat att vi måste anpassa oss till EU-direktiven. Jag kan bara säga att jag tycker att det är beklagligt att vi är med- lemmar av EU. Jag vill verkligen betona att Sverige måste förbättra strategin gentemot EU, så att den blir genomgripande och offensiv. Sveriges jurister har ett rykte inom EU, att de tol- kar EU-direktiven till Sveriges nackdel. Sverige har en rättslig tradition av att bokstavstroget tolka inter- nationella avtal, och inte lika innehållsmässigt. Det kanske inte är rätt att i EU-sammanhang tolka lag- stiftningen så bokstavstroget. EU är ju mer av en statsform än av en internationell konvention. Sverige lägger sig alltför ofta alltför platt inför EU. Som medlemmar, och även om vi inte hade varit det, vill vi ju påverka EU. Men jag är inte lika positiv som Stig Rindborg, som tror att om Sverige hade varit medlem tidigare hade direktiven sett annorlunda ut i dag. Däremot skall man försöka påverka. För företagens skull vill jag understryka vikten av att den EU-anpassade baskontoplanen når ut till alla företag i god tid innan det är dags att tillämpa den. Rune Berglund hoppades på att Lucias ljus skulle få företag att parallellt jobba med humankapital vid sidan av den vanliga redovisningen. Vad skall förutom Lucias ljuskrona få företagen att påbörja arbetet med att redovisa humankapitalet? Har Rune Berglund en plan för detta? Eller skall man förvänta sig att företagen skall läsa riksdagens proto- koll och därefter ta egna initiativ? 0332753845811 N 2010-01-01 00:00:00 226206 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0937/#anf64