2349066 GJ0937 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:37 Onsdagen den 13 december 1995/96 37 1995-12-13 00:00:00 Års- och koncernredovisning C693020E-846B-4D1F-BE6B-6DE3B2881EFA 58 RUNE BERGLUND (s) s Herr talman! Detta betänkande behandlar års- och koncernredovisningar. Det gäller redovisningslag- stiftningen för aktiebolag, vissa handelsbolag, kre- ditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsbolag. Flertalet av förslagen är betingade av regler i EG:s fjärde, sjunde eller elfte bolagsrättsliga direktiv eller de redovisningsdirektiv som finns på bank och för- säkringsområdet. Kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag skall enligt förslaget tillämpa den nya bestämmelsen fr.o.m. det räkenskapsår som inleds den 1 januari 1996 eller senare under 1996. Övriga företag som omfattas av lagstiftningen skall börja tillämpa bestämmelsen ett år senare. Betänkandet är till stora delar en anpassning till de redovisningsprinciper som tillämpas inom EU- länderna för att uppnå syftet att kunna avläsa ett före- tags eller en koncerns resultat och ställning på ett likartat sätt inom hela EU-området, att enligt det fjär- de bolagsdirektivet uppställa likvärdiga minimikrav på den ekonomiska informationen, att enligt det sjun- de bolagsrättsliga direktivet upprätta en sammanställd redovisning och en sammanställd förvaltningsberättel- se och att enligt det elfte bolagsrättsliga direktivet ställa krav på bolag som lyder under en medlemsstats lagstiftning och som öppnar filial i annan medlemsstat att offentliggöra vissa räkenskapshandlingar i den andra staten. Syftet med detta är att ge tredje man samma skydd oavsett om ett bolag väljer att etablera sig i en med- lemsstat genom dotterföretag eller genom filial. Mot- svarande direktiv finns inom bank- och försäkrings- området. Den svenska redovisningslagstiftningen uppfyller på åtskilliga punkter inte direktivens krav. Omfattande författningsändringar är därför nödvändi- ga. Det är därför en mycket omfattande proposition som utgör underlag till detta betänkande. I motion L4 yrkar Yvonne Ruwaida att riksdagen skall avslå propositionen med hänvisning till att Re- dovisningskommitténs förslag borde inväntas. Utskot- tets mening är att svensk lagstiftning bör anpassas till EU:s utan ytterligare dröjsmål. Bengt Harding Olson tar i motionen L2 upp frågan om inte redovisningsområdet borde ha en internatio- nell samordning och inte bara omfatta EU-området. Utskottet kan hålla med om att ett standardiseringsar- bete borde omfatta så många länder som möjligt. Det ligger ett stort värde i att alla som gör affärer med varandra borde ha samma redovisningsprinciper för att likvärdigt kunna bedöma varandras ekonomiska potens, oavsett om affärsområdet är EU, andra länder i Europa eller andra länder i andra världsdelar. Det får bli ett arbete för regeringen att via ministerrådet verka för en harmonisering av redovisningsområdet i ett vidare sammanhang. Enligt uppgift har det arbetet redan påbörjats inom ramen för organisationen IASC, International Accounting Standards Committe. Det finns inte möjlighet att här i detta betänkande föreslå några åtgärder i den riktningen. I motionen L3 vill Rolf Dahlberg m.fl. att även ekonomiska föreningar och andra juridiska personer bör beredas möjlighet att använda sig av den nya lagstiftningen och begär att riksdagen beslutar införa en sådan bestämmelse i den föreslagna lagstiftningen. Justitiedepartementet överväger att komma med för- slag om att även ekonomiska föreningar skall få möj- lighet att tillämpa den nya lagstiftningen. Det finns dock inte tid att nu i detta betänkande överväga den frågan. I reservation 1 avseende mom. 4 yrkar Rolf Dahl- berg m.fl. att mindre företag skall beredas möjlighet att upprätta balansräkning i förkortad form utan att inhämta prövningstillstånd av regeringen eller den regeringen utser. Det finns emellertid farhågor för att det skulle kunna leda till en ofullständig information och negativa effekter ur konkurrenssynpunkt, efter- som fler företag än de som har ett direkt behov av förfaringssättet skulle kunna använda undantaget. Det bör råda viss restriktivitet i det här fallet. I reservation 3 avseende mom. 9 tas också frågan om redovisning av pensionsförmåner upp. Motionä- rerna vill att endast de förmåner som ligger utanför de normala pensionsförmånerna skall redovisas. Utskot- tets majoritet delar emellertid regeringens uppfattning att en öppnare redovisning av pensioner och andra förmåner måste ske. Uppgiftsskyldigheten bör också omfatta tidigare verkställande direktörer eller styrelse- ledamöter, redovisning av lån och ansvarsförbindelser till VD eller styrelseledamot, avgångsvederlag samt pensionsförpliktelser och andra förmåner till både verksamma och föregående direktörer. Det betyder att förutom det sammanlagda kapitaliserade värdet av föreliggande pensionsförpliktelser skall också redovi- sas de sammanlagda kostnader som uppkommit under året. Upplysningskravet berör således både resultat- och balansräkningarna. Vidare vill motionärerna i reservation 4 avseende mom. 10 att en möjlighet skall ges för bolag som startar sin verksamhet fram till den 1 januari 1997 att välja mellan de nya och de gamla reglerna för detta räkenskapsår. Utskottet har bedömt att det för de i förhållande till helheten få företag det gäller inte skulle finnas någon kompletterande normgivning med avseende på det nya regelsystemet att falla tillbaka på. Jämförbarheten skulle bli åsidosatt om man parallellt skulle tillåta två olika redovisningssystem. Slutligen yrkas i reservation 5 avseende mom. 11 att det borde finnas en möjlighet för företag med bokslutsdatum den 30 april och den 30 juni att använ- da avsättningar till uppskrivningsfond för kvittning mot nedskrivningar. Motionärerna anser att över- gångsregeln är orättvis, eftersom vissa bolag beroende på bokslutsdatum inte kommer att hinna anpassa sig. Utskottet konstaterar att de nya reglerna om upp- skrivning innebär att det inte längre är möjligt att använda uppskrivningsfond för att kvitta mot ned- skrivningar. Den nya regeln tillämpas emellertid inte på belopp som har avsatts till en uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande. Tanja Linderborg har i reservation 2 avseende mom. 5 yrkat på att jämställdhetsarbetet i företagen bör lyftas fram, att företagen i sin årsredovisning skall lämna uppgifter om jämställdhetsarbetet, vad som har gjorts för att förbättra kvinnorepresentationen i styrel- sen och på ledande poster i företaget samt löneför- handlingar, m.m. Jag tycker att idén kan verka tillta- lande, men i det här betänkandet behandlas endast den lagstadgade skyldigheten att på visst sätt upprätta och offentliggöra ekonomiska förehavanden enligt aktie- bolagslagen och lagen om års- och koncernredovis- ning. Förutom det jag tidigare sagt om att redovisnings- området borde ha ett internationellt perspektiv finns det två andra områden som borde bli föremål för utredningar i framtiden inom redovisningsområdet. Det ena gäller att någon form av miljöredovisning borde ingå i förvaltningsberättelser. Enligt uppgift kommer Justitiedepartementet att ge Redovisnings- kommittén tilläggsdirektiv med avseende att undersö- ka på vilket sätt de miljömässiga aspekterna på bola- gens verksamhet bör redovisas. Det ser vi fram emot. Den andra frågan som bör belysas är hur investe- ringar i humankapitalet, dvs. människors kompetens och insatser, skall kunna bli en del av en förvaltnings- berättelse. Redovisningssystemen har successivt anpassats genom historien. Med tanke på att vi de senaste 150 åren har varit på väg in i eller befunnit oss i industri- samhället, har vi i dag ett redovisningssystem som väl uppfyller de krav man kan ställa. Redovisningssyste- mens utveckling har följt den industriella utveckling- ens krav på att kunna mäta och avläsa resultat. Det går i dag att utläsa värdet av maskiner och kapitalin- satser. Den hårda sidan av produktionsprocessen är väl tillgodosedd när det gäller resultat och redovis- ning. Den mjuka sidan, dvs. det mänskliga kapitalet, har ingen motsvarande redovisning. När vi nu går in i informationssamhället finns det goda skäl att tro att de mjuka investeringarna kommer att öka i betydelse. Kompetens och kunskap blir allt viktigare, men fort- farande är det så att hela kostnaden för en kompetens- höjande insats måste tas ut det år insatsen genomförs, trots att resultatet av kompetenshöjningen lever kvar i ett företag under flera år. Däremot får inköp av ma- skiner eller andra inventarier avskrivas under en be- räknad livslängd. Den invändning man hör är att ett företag inte äger arbetskraften. Men om en person genom ökad kompe- tens bidrar till en ny produktionsprocess lever ju hans arbetsinsats kvar i företag under lång tid. Humankapi- talet finns kvar även om personen inte gör det. De tankar jag för fram kan möjligen också ha be- tydelse när vi nästa år skall fatta beslut om en ny lagstiftning som gäller företagsrekonstruktioner. Den lagen är tänkt att förbättra möjligheterna att bedöma om ett företag har en möjlighet att leva vidare i stället för att gå i konkurs. En bedömning av personalens kompetens kan vara en avgörande faktor när det skall avgöras om ett företag kan rekonstrueras och leva vidare eller om det skall försättas i konkurs. Om vi i framtiden får ett redovisningssystem där också humankapitalet är värderat, kan förmodligen förutsättningarna för en företagsrekonstruktion eller en eventuell konkurs bedömas bättre än i dag. Man kan inte heller utesluta att en redovisning av human- kapitalet skulle kunna ha betydelse vid en bedömning av vilka rehabiliteringsinsatser som bör göras i företa- gen. Det jag nu har nämnt tillhör framtiden inom re- dovisningsområdet. Jag tycker ändå att diskussionen om hur vi möter informationssamhällets krav på re- dovisningssystem måste starta. Det kan vara lämpligt att vi just på luciadagen, den dag när ljusdrottningen uppenbarar sig, får en föraning om att ljuset snart skall segra över mörkret. Det kan vara den dagen då vi kan hoppas att några företag i några branscher frivilligt prövar idén om en redovisning av human- kapitalet vid sidan om den lagstadgade årsredovis- ningen. Då kan vi bygga upp en erfarenhetsbank med syfte att på sikt ge oss nya och kompletterande sätt att hantera våra räkenskaper. Herr talman! Slutligen skulle jag vilja göra något som kanske inte är så vanligt. Jag ser att vår kansli- chef Karin Lindell sitter i kammaren. Jag skulle så här offentligt från utskottets sida vilja tacka för hennes insatser i lagutskottet och önska henne lycka till på hennes nya jobb efter årsskiftet. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till hemställan i betänkandet och avslag på samtliga mo- tioner och reservationer. 0798631972204 N 2010-01-01 00:00:00 226200 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0937/#anf58