2349066 GJ0937 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:37 Onsdagen den 13 december 1995/96 37 1995-12-13 00:00:00 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m. F594F129-8BAA-40A3-8BF7-C368004CE589 19 ROSE-MARIE FREBRAN (kds) kds Fru talman! Jag konstaterar, liksom en del talare gjort tidigare, att det här betänkandet i stort sett inne- håller lagändringar eller andra följdändringar av principbeslut som redan fattats här i riksdagen. Ut- skottsbehandlingen och debatten här i dag kan väl närmast betraktas som någon form av repris. Man skulle egentligen kunna fatta sig mycket kort. Av respekt för alla de medborgare som på olika sätt har hört av sig med sin oro inför de beslut som skall fattas här i dag väljer jag ändå, precis som övri- ga partiföreträdare, att utveckla de ställningstaganden som vi har gjort i dessa frågor. Den riktigt stora frågan är naturligtvis ersätt- ningsnivåerna i socialförsäkringssystemen, där la- gändringarna nu kommer som skall göra det möjligt att sänkningarna sker den 1 januari 1996. Vi kristdemokrater har alltså inte ställt oss bakom förslaget till sänkningar av dessa nivåer. Därmed stöder vi inte heller förslaget i dag att ändra lagarna så att detta blir möjligt. Vi anser visserligen att en en- hetlig ersättningsnivå, både i socialförsäkringssyste- men och i arbetslöshetsförsäkringen, är bra, för att inte säga nödvändig av olika skäl. Men vi håller på att den ersättningen under det kommande året bör ligga på 80 %. Jag skall strax nämna något om vad vi anser om framtiden. För dem som är riktigt lågavlönade vet vi alla att det kan vara kämpigt att ens klara sig på 100 %, alltså sin fulla lön. Även de månader, förhoppningsvis många, under ett år när man inte har något avbräck, inte blir sjuk, har man ändå svårt att klara sig. Redan med den nivå vi hade tidigare, 90 %, kunde det vara besvärligt för de lågavlönade. Sänkningen till 80 % blev naturligtvis ytterst påfrestande för dessa grupper. Nu kommer nästa sänkning, ned till 75 %. Vad innebär detta? Jo, det innebär en oerhörd ekonomisk stress för många människor. Jag skall inte utveckla vad det kan leda till, men det är alltså en ny riskfaktor i samhället. Det innebär också en stor ökad kostnad för kommunerna när det gäller socialhjälp. Då går jag tillbaka och tänker på hur det lät i valrörel- sen. Socialdemokraterna deklarerade att det var verk- samheten ute i kommunerna som skulle värnas, snara- re än transfereringarna. Är det då så att man kan ha vattentäta skott mellan olika system och olika eko- nomiska ansvarsnivåer i samhället? Nej, det kan man inte. Här ser vi att det är fråga om kommunicerande kärl. Om vi i riksdagen beslutar om sänkta nivåer i transfereringssystemen leder det alltså till att kommu- nerna får ökade kostnader för sina socialbidrag. Runt om i landet, när man nu i höst har arbetat med sina kommunala budgetar, har man kunnat göra beräk- ningar på det här och tala om: Så här många miljoner innebär det för vår kommun, och så här många miljo- ner för vår kommun, i ökade socialbidragskostnader. Var det det man menade när man sade att man skulle värna verksamheten ute i kommunerna? Skall socialbidrag inte längre vara ett yttersta skyddsnät för våra medborgare? Skall det vara det som ligger när- mast till när man får problem av olika slag? Jag tror inte att det är så som vi egentligen har menat att det borde vara i vårt välfärdsland. När det gäller framtiden anser vi kristdemokrater i likhet med Miljöpartiet att vi bör ha ett helt reforme- rat system. Vi bör ha ett system med brutet tak, men inte på de låga nivåer som Miljöpartiet har föreslagit med ett brutet tak vid 4 basbelopp. Vi har sagt 5,5 basbelopp, det som i dag är taket i arbetslöshetsför- säkringen, där jag inte vet att det är många som har föreslagit någon ökning. Vi vill ha 80 % upp till den nivån, för att sedan ha en lägre ersättning upp till 7,5 basbelopp, dock inte så låg som 40 %, men man kan tänka sig 50 %. Anledningen till detta är att vi inte vill dra ned jämnt för alla, för låginkomsttagarnas skull. Detta är oerhört viktigt. Det gäller också föräldraförsäkringen. Vi anser att den skall ligga på 80 %. Vi ställer alltså inte upp på förslaget där. När det gäller det förlängda barnbidraget har vi motsatt oss den konstruktion av besparing som Soci- aldemokraterna har föreslagit och beslutat med stöd av vissa andra partier. Därför ställer vi inte heller upp på den modellen när den nu föreslås även för det förlängda barnbidraget. En annan fråga där vi har en avvikande syn gäller placeringsreglerna för Riksförsäkringsverkets fonder. Vi har en reservation där. Vi föreslår att man skall få möjlighet att placera även i utländska räntebärande papper. Vidare gäller det frågorna om arbetsgivaravgifter och egenavgifter, där vi inte heller ställer upp på re- geringens och utskottsmajoritetens förslag om en ytterligare växling av avgifterna. Detta avvisar vi alltså. Slutligen vill jag återigen säga att kommunerna drabbas oerhört hårt av statens besparingar, bl.a. ge- nom införandet av de s.k. egenavgifterna. För att begränsa de effekterna har vi kristdemokrater tidigare föreslagit en begränsning av egenavgifterna till 2 % för 1998. Av det skälet säger vi också nej till rege- ringens förslag om en höjning av egenavgifterna i den allmänna sjukförsäkringen. Jag är också med på ett särskilt yttrande när det gäller konsekvensanalyser. Jag konstaterar att det saknas konsekvensanalyser i den proposition som regeringen har lagt fram. Fortsättningsvis kan vi na- turligtvis inte acceptera det. Vi kristdemokrater står bakom alla våra reserva- tioner - nr. 4, 9, 11, 13 och 14. Av respekt för kam- marens ledamöter och vår tidspress yrkar jag endast bifall till reservation 4 avseende mom. 1 beträffande enhetlig ersättningsnivå. 0699354970600 N 2010-01-01 00:00:00 226161 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0937/#anf19