2349066 GJ0937 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:37 Onsdagen den 13 december 1995/96 37 1995-12-13 00:00:00 Gotlandstrafiken 8CB5ECE9-3A35-4B45-9585-5B72DA8D0947 165 AGNE HANSSON (c) c Fru talman! Goda kommunikationer är en förut- sättning för en positiv utveckling på Gotland. Med de speciella förhållanden som gäller för Gotland som ö och med dess näringslivsstruktur är det en självklarhet att kommunikationerna är viktiga. Det är viktigt att näringslivet på Gotland - småföretagen, servicenä- ringen, jordbruket och övrig verksamhet - har samma möjligheter att bedriva verksamhet och att utvecklas som man har i övriga delar av landet. Det är också viktigt att gotlänningar kan resa till och från fastlandet till samma kostnad som vi fast- länningar har för resor på likvärdiga avstånd på fast- landet. Därför är beslutet om Gotlandstrafiken både en viktig regionalpolitisk fråga och en jämställdhets- fråga, inte minst för gotlänningarna. Detta har tagits upp tidigare i den här debatten. I betänkandet betonas det på flera ställen att staten även fortsättningsvis skall garantera en tillfredsstäl- lande person- och godstrafikförsörjning mellan fast- landet och Gotland. Detta kan icke nog understrykas. Just Gotlands möjligheter att utvecklas jämbördigt med övriga landet har varit ett motiv för att staten skulle påta sig det här ansvaret. Staten har det ansva- ret sedan 1971. En bra färjetrafik är i det avseendet av avgörande betydelse för statens möjligheter att uppfyl- la detta åtagande. Jag tycker inte att majoritetens förslag till fullo le- ver upp till de krav som ställs när det gäller att forma riktlinjerna för hur en sådan här upphandling skall gå till. Alltför många frågor lämnas öppna. Det i sin tur ger utrymme för osäkerhet och instabilitet. Just osä- kerhet och instabilitet är livsfarliga för allt vad ut- veckling heter. Företag och andra som är beredda att arbeta vidare, utveckla och investera samt satsa på Gotland måste veta vilka villkoren är och vad som för framtiden gäller från trafik- och transportsynpunkt. För att detta skall kunna uppfyllas bör riksdagsbeslu- tet i dag också omfatta uppgifter om vilka hamnar som trafiken skall gå på, hur det i framtiden blir med Gotlandstillägget, hur vägprincipen skall tillämpas och vilken flexibilitet som behöver finnas för att man skall kunna möta dels topparna i trafiken sommartid, dels den nya utveckling som pågår i öst, runt Gotland och Östersjön. Jag har funderat över det egentliga motivet för re- geringen att inte ange vilka hamnar som skall trafike- ras. Vi fick höra av kommunikationsministern att det gäller att ekonomiskt osv. finna den bästa upphand- lingen i den här situationen. Jag är dock inte säker på att det bara är det som är motivet. Är det kanske så att regeringen helt plötsligt, om kostnaderna överskrids, kan ta bort trafiken från nå- gon av de här hamnarna och hitta på andra destinatio- ner? Det här är en mycket viktig fråga för stabiliteten i trafiken i framtiden. Vi har sedan länge en tradition när det gäller trafikföringen på Oskarshamn och Ny- näshamn, vilken har visat sig vara effektiv. Detta ger en klar hänvisning om en rationell trafikförsörjning i nord-sydlig riktning på fastlandet, något som gynnar inte minst Gotlandsintressena. Jag tycker att det är naturligt att riksdagen här och nu slår fast att det här skall behållas även i framtiden. Om någon mot förmodan skulle vilja vara mindre generös mot Gotland och genom det trafikpolitiska beslutet här minska förutsättningarna för utveckling på Gotland står inte utvecklingen runt Gotland, i Bal- tikum och i övriga länder runt Östersjön, stilla. Detta berörde Håkan Strömberg tidigare. Tvärtom händer det mycket i nämnda område som kommer att främja tillväxtmöjligheterna också på Gotland. Men det för- utsätter att tillräcklig hänsyn tas till det vid utform- ningen av Gotlands färjetrafik. Mot bakgrund härav - men också av det skälet att trafiken, särskilt sommartid - har mycket stora toppar är det angeläget att inte utesluta flexibla lösningar som fångar upp det här. En sådan åtgärd vore att inte slå igen några dörrar för möjligheterna till s.k. viatra- fik med Gotland. I motioner har jag under många år vid flera tillfäl- len fört fram möjligheten att öppna sommartrafik mellan Gotland och Västervik men även mellan Öland och Gotland. Det finns en lokal socialdemokratisk motion från Kalmar län där man tar upp sådana frågor som tas upp i samband med betänkandet. Vidare finns det en bred lokal opinion för som- martrafik mellan Västervik och Gotland och mellan Öland och Gotland. En rad starka skäl talar för en sådan sommartrafik. Jag utgår från att de är väl kända. Av tidsskäl skall jag emellertid inte upprepa dem. Det innebär inte att de inte skulle vara lika aktuella i dag som de tidigare varit. Detta har också uppmärksam- mats i utskottet av centerpartisten Karin Starrin. Re- sultatet därav är en reservation - ett reservationsför- slag som jag tycker också borde bli riksdagens beslut här och nu. Om det blir riksdagens beslut skulle det innebära en viktig komplettering och en styrka för Gotlandstrafiken när trafikföretag finner ökade möj- ligheter att utveckla Gotlandstrafiken. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 5 om trafikuppläggning m.m. Så några ord om högprisregleringen och Got- landstillägget. Här föreslås en successiv avveckling. Centern har ställt sig bakom det förslaget, och det kan också jag göra. Det oroar naturligtvis gotlänningarna, och inte minst näringslivet på Gotland, om de inte får veta mer än att det skall ske en avveckling. Jag tror inte att Gotlandstillägget går att avveckla utan vidare, om man inte pekar på någon väg att hitta något annat i dess ställe. I centermotionen pekar vi på just möjligheten att omsätta fraktstödet inom Norrlandstrafiken till got- ländska förhållanden. Det är en viktig markering för att säkerställa jämställdhetsaspekten och stabiliteten i trafikförhållandena och för att Gotlands näringsliv skall kunna fungera på villkor som är likvärdiga med villkoren för övriga landet. Skulle ett borttagande av Gotlandstillägget få konkurrensnackdelar för Gotland måste åtgärder omedelbart vidtagas för att eliminera nämnda nackdelar. En annan viktig jämställdhetsfråga för Gotlands del är hur staten ser på färjetrafiken i förhållande till vägtrafiken på fastlandet. Det skall inte behöva kosta en permanentboende gotlänning mera att åka färja än det kostar att färdas motsvarande sträcka på väg med bil. Den s.k. vägprincipen tas upp i centermotionen 1995/96:T21. Där föreslås också att färjelinjerna anknyts till vägprincipen genom att de klassificeras som riksvägar. Det ger ytterligare stabilitet åt trafik- föringen och tyngd åt jämställdhetsaspekten. Med det anförda, fru talman, ber jag att få in- stämma i vad Karin Starrin sade i sitt anförande samt i hennes yrkanden om bifall till reservationerna 4 och 12. Dessutom yrkar jag bifall till reservation 5. Be- träffande övriga moment yrkar jag bifall till utskottets hemställan i betänkandet. 0274710563201 N 2010-01-01 00:00:00 226307 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0937/#anf165