2349066 GJ0937 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:37 Onsdagen den 13 december 1995/96 37 1995-12-13 00:00:00 FN inför framtiden 96CEB386-D559-4AF5-B7E7-5EB3320C3C16 115 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) fp Herr talman! Det är onekligen intressant att med hjälp av riksdagsprotokollet ta del av den FN-debatt som hölls här i kammaren den 25 oktober i år i sam- band med FN:s 50-årsjubileum och med anledning av den skrivelse regeringen då överlämnade till riksda- gen och som vi behandlar här i dag. Det är väl sällan som riksdagens partier är så eniga som just när det gäller uppslutningen bakom FN, FN-tanken och FN:s roll, och det är glädjande. Gemensamt för alla partier vid debatten för sju veckor sedan var den starka uppslutningen för FN:s sak samtidigt som stor oro uttrycktes vad gäller FN:s framtid, speciellt med hänsyn till FN:s stora ekono- miska svårigheter. Jag ämnar inte här upprepa vad jag och andra då sade rörande FN:s besvärliga ekonomis- ka situation. Jag konstaterar bara att oron och osäker- heten kvarstår och uppenbarligen kommer att så göra under lång tid framöver, vilket också framgår av det betänkande som behandlas här i dag. Världssamfundet står inför enorma utmaningar och uppgifter. De närmaste åren kommer att bli avgö- rande för hur och om världssamfundets medlemslän- der skall kunna ge våra barn och barnbarn en chans till fred och överlevnad här på jorden. Huruvida detta kommer att lyckas eller ej avgörs till stor del av hur FN lyckas. FN:s arbetsfält är vittförgrenat och omfattande. Freden, miljön, mänskliga rättigheter, befolkningsfrå- gan, utbildningen, vattenfrågan, demokratibyggande, fredsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet, sjukdomsbekämpningen, fattigdomsbekämpningen - listan kan egentligen göras hur lång som helst var gäller FN:s historiska uppdrag och roll. När man säger att FN måste finna lösningar på alla dessa uppgifter och fler därtill måste vi komma ihåg att FN inte är något annat än summan av den kraft dess medlemsländer besitter. Det är ur medlems- ländernas samlade agerande som handlingskraften skall komma. FN är inte något mer eller mindre ab- strakt som förväntas kunna agera när internationella problem uppstår eller nya uppgifter kallar på lösning- ar. Nej, FN är något mycket konkret, men tyvärr ock- så ofullkomligt. Ibland ombeds FN uträtta det som kan tyckas vara nästintill omöjligt att finna någon lösning på. Men det till synes omöjliga måste ändå finna sin lösning. Utan globalt samarbete kommer mänskligheten aldrig att kunna ge freden och jordens överlevnad en chans. Utan globalt solidariskt samarbete genom nedmonterandet av gränser folk och länder emellan kommer vi inte att lyckas. Utan en rättvisare fördel- ning av jordens resurser än vad vi har i dag kommer konflikter, uppror och flyktingströmmar bara att öka. Utan utbildning och kunskap om tillståndet i världen går det inte att komma vidare. Därför är FN:s arbete på detta område så avgörande. Nu gäller det att investera i rätt saker. Det gäller att ge FN de resurser FN behöver för att kunna fullföl- ja sina uppdrag. Som så många gånger har påpekats från denna talarstol måste FN:s medlemsländer full- följa sina ekonomiska förpliktelser fullt ut gentemot sin egen organisation. Herr talman! Utan folklig förankring klarar inte FN sina uppgifter. Ett av de viktigaste arbetsredska- pen FN har är de enskilda organisationernas hängivna solidariska arbete. Precis som jag framhöll i debatten den 25 oktober har Ingvar Carlssonrapporten Vårt globala grannskap lyft fram just detta. I rapporten står det att läsa att enskilda organisa- tioner är bra exempel på effektiv användning av de resurser som står till förfogande. Rapporten föreslår ökat gemensamt arbete och ökad gemensam finansie- ring mellan regeringar och enskilda organisationer. Nu gäller det att också följa upp detta och ge idéerna konkret innehåll. Parallellt med de olika FN-konferenser som ägt rum under senare år - jag tänker t.ex. på Riokonferen- sen om miljön, Kairokonferensen rörande befolk- ningsfrågan, det sociala toppmötet i Köpenhamn och nu senast kvinnokonferensen i Peking - har enskilda organisationer varit mycket aktiva. De har genom sitt envisa och hängivna arbete kunnat vara med och påverka och förbättra resultaten av dessa konferenser. Bit för bit börjar FN förstå att det ligger ett stort värde i en folklig förankring genom enskilda organi- sationer. Det behövs för att man skall lyckas i sitt arbete. Utan denna folkliga förankring kommer inte FN att kunna fullfölja sitt historiska uppdrag. Det är från alla dessa enskilda organisationers ideella arbete som mycket av kraften kommer i det viktiga interna- tionella engagemanget. Som jag påpekat tidigare har Ingvar Carlssonrapporten Vårt globala grannskap på ett förtjänstfullt sätt lyft fram just detta. För några veckor sedan hade jag tillfälle att på plats i Nicaragua studera vad svenska ungdomar knutna till olika enskilda organisationer konkret uträt- tar vad gäller internationellt solidaritetsarbete bland gatubarn i Managua och León, för bondekooperativ och skolbarn i Esteli osv. Hjälpen når fram till de mest utsatta och svaga just genom enskilda organisa- tioner. Så skapas folklig förankring och förståelse för FN:s internationella solidaritetsarbete för en fredliga- re och mänskligare värld. Herr talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till hemställan i betänkandet och avslag på de två reser- vationerna. 0738969851001 N 2010-01-01 00:00:00 226257 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0937/#anf115