<anforande>
<dok_hangar_id>2349063</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0934</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:34 Fredagen den 8 december</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>34</dok_nummer>
<dok_datum>1995-12-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändringar i fiskelagen, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>12F7AE02-FF72-45E7-9849-8E29146577DA</anforande_id>
<anforande_nummer>73</anforande_nummer>
<talare>KAJ LARSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! I regeringens proposition 1995/96:8
föreslås ju vissa ändringar i fiskelagen och i lagen om
EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripoliti-
ken. Bemyndigandena i fiskelagen utvidgas så att alla
föreskrifter rörande fiskevården och uppgiftsskyldig-
heten för yrkesfisket kan meddelas med stöd av lagen.

Bestämmelserna om tillsyn och sanktioner rörande
fiske finns för närvarande både i fiskelagen och i
lagen om EG:s förordningar om den gemensamma
fiskeripolitiken. Bestämmelserna skall nu föras över
till och samlas i fiskelagen. Dessutom förtydligas
sanktionsbestämmelserna. I bilagan till fiskelagen
preciseras omfattningen av det fria handredskapsfisket
genom tillägget att fisket  inte får bedrivas i form av
angeldonsfiske eller med liknande metoder.

Fru talman! Det här är huvuddragen i regeringens
förslag. Under våren 1993 beslutade riksdagen om en
ny fiskelag. Den trädde i kraft 1 januari 1994. Den
nya lagstiftningen har därför endast verkat under en
kortare tid. Det kan då tyckas att det är för tidigt att
göra förändringar. Den föreslagna förändringen ute-
sluter dock inte en mer samlad utvärdering av lag-
stiftningen när ytterligare erfarenheter har vunnits.
Det handlar om en utvärdering dels av den nya lagens
tillämpning, dels av deltagandet i den gemensamma
fiskeripolitiken. En sådan utvärdering kommer natur-
ligtvis också att omfatta redskapsbegränsningar för
fritidsfisket. Det är regeringens avsikt.

Såväl fiskelagen som lagen om EG:s förordningar
om den gemensamma fiskeripolitiken reglerar fiske-
området. Detta har lett till vissa tillämpningsproblem.
I propositionen föreslås att alla nationella regler för
själva fisket samlas i fiskelagen. Övriga frågor om
den gemensamma fiskeripolitiken, dvs. marknads- och
strukturfrågor på fiskeområdet, skall även i fortsätt-
ningen regleras av lagen om EG:s förordningar om
den gemensamma fiskeripolitiken.

Fru talman! Jag skall inte närmare gå in på att
kommentera dessa förändringar. I stället skall jag
nämna något om reservationerna. Av de fyra reserva-
tioner som har bifogats till betänkandet tar nr. 1, från
Miljöpartiet, och nr. 3, från Moderata samlingspartiet,
upp ungefär samma saker. Det handlar om kvoter och
fiskedagar. Jag tror att det är väldigt farligt att här i
riksdagen ge sig in på att styra fiskedagarna; hur
många de skall vara, hur det skall vara med fiskekvo-
terna osv. I de regler som finns i dag har vi delegerat
detta till Fiskeriverket. Det är Fiskeriverket som har
hand om den beståndsvårdande delen.

På Warszawakonferensen träffas Östersjöländerna
varje år. Där är det nu EU som för Sveriges talan
under förhandlingarna. I denna årliga konferens fast-
ställs kvoten för fisket upp. Detta år, alltså 1995, fick
vi t.ex. fiska 100 000 ton torsk i Östersjön. I septem-
ber ökades det på med ytterligare 20 000 ton. För
1996 är kvoten fastställd till 165 000 ton. Yrkesfis-
karna i Sverige kan alltså fiska betydligt mer nästa år.

Problemet under innevarande år har varit att man
har haft tredagarsfiske eftersom  tillgången på fisk har
varit för dålig. Nästa år kommer det med säkerhet att
bli femdagarsfiske. Det går till på det sättet att yrkes-
fisket först, genom sin torskkommitté osv, tar ställ-
ning till hur man skall fiska - vilka fiskedagar och hur
många - samt till under vilken period man skall fiska.
Därefter fastställs detta av Fiskeriverket.

Skulle vi i lag styra fisket från riksdagens bänkar,
och säga att man får fiska fem eller tre dagar och de
och de månaderna, så tror jag att det skulle innebära
väldiga faror. Det förändras ju från år till år. Biolo-
gernas rekommendation för 1995 var t.ex. ett nollut-
tag av fisk. Det finns alltså väldiga variationer i detta
avseende, och det är därför Fiskeriverket som styr.
Därför yrkar jag avslag på reservationerna 1 och 3.

Sedan gäller det reservation nr. 2 om fiskerätten i
enskilt vatten. Carl G Nilsson vidrörde ju detta med
det fria handredskapsfisket. Det är just det reservatio-
nen tar upp. Jag vill än en gång säga att det här har
diskuterats förr. I nästan varje fiskedebatt för Modera-
terna fram det fria handredskapsfisket. Jag vill säga
till Carl G Nilsson att det fria handredskapsfisket har
kommit för att stanna så länge Socialdemokraterna
regerar.

Det har under åren gjorts två utredningar och ut-
värderingar av det fria handredskapsfisket, av Fiske-
riverket och av Naturvårdsverket. Dessa utredningar
har inte kunnat finna något negativt. Jag yrkar alltså
avslag på reservation 2.

Den sista reservationen, av Miljöpartiet, handlar
om katalysatorer för fartyg. Detta är naturligtvis vik-
tigt, Gudrun Lindvall, det håller jag helt med om. Det
är viktigt att titta på miljöproblemen ute till havs. Men
beskrivningen på s. 15-16 i betänkandet redovisar
klart både det internationella arbetet och det arbete
som bedrivs på det  nationella planet. Jag tycker att
denna redovisning är fullt tillräcklig för att man skall
se hur arbetet fortgår. Det är också en markering av
hur viktigt vi tycker att detta är.

Därför tycker jag inte riktigt att ett ställningsta-
gande till om det skall vara katalysatorer på fartyg
eller ej hör hemma i fiskelagen. Låt oss i stället av-
vakta det arbete som pågår på regeringsplanet och på
det internationella planet. Låt oss se vad resultatet
blir. Därefter kan vi ta upp diskussionen. Jag delar
dock uppfattningen att det är viktiga saker.

Till sist, fru talman, yrkar jag bifall till hemställan
i jordbruksutskottets betänkande och avslag på reser-
vationerna.
</anforandetext>
<intressent_id>0638330195202</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>226025</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0934/#anf73</protokoll_url_www>
</anforande>
