2349062 GJ0933 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:33 Torsdagen den 7 december 1995/96 33 1995-12-07 00:00:00 (forts. från 18 §)Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m. 2191FFCD-9277-4918-87D2-964A36238795 92 EVA ARVIDSSON (s) s Herr talman! I den proposition vi nu behandlar fö- reslår regeringen att när staten tillsammans med en annan part engagerar sig i verksamhet som är beroen- de av statligt stöd skall det ske främst genom att ett aktiebolag eller en ideell förening bildas. Dessa verk- samhetsformer fyller enligt regeringens uppfattning även de behov som kommuner och landsting har av privaträttsliga former för denna typ av verksamhet. Regeringen föreslår också att bestämmelserna i 6 kap. stiftelselagen, 1994:1220, om ändring m.m. av ett stiftelseförordnande skall börja tillämpas på stiftel- ser bildade av offentliga rättsubjekt den 1 januari 1997, dvs. ett år senare än vad som har bestämts tidi- gare. Vidare föreslås en utvidgning av undantaget från stiftelselagens tillämpningsområde i fråga om viss kyrklig egendom av stiftelsekaraktär. Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till hemställan i lagutskottets betänkande. Riksdagen antog våren 1994 en stiftelselag som skall träda i kraft den 1 januari 1996. Den nya lagen innehåller en utförlig civilrättslig reglering av stiftel- seinstitutet. Någon civilrättslig lagstiftning om stiftel- ser har tidigare inte funnits i Sverige. Definitionen av stiftelsebegreppet intar en central plats i den nya la- gen. Genom definitionen fastställs ramarna för vilka förmögenhetsbildningar som omfattas av stiftelsebe- greppet. En stiftelse uppkommer genom att egendom enligt förordnande an en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögen- het för ett bestämt ändamål. Bedömningen av om varaktighetskravet är uppfyllt skall ske med utgångs- punkt i den egendom som avskilts för stiftelsen och utan hänsynstagande till eventuella utfästelser i för- ordnandet om ytterligare tillskott. Med denna definition av begreppet stiftelse omfat- tar den nya lagen i regel inte stiftelser som för sin verksamhet är beroende av fortlöpande ekonomiskt stöd. I sådana fall kan man nämligen inte anse att den avskilda egendomen varaktigt skall förvaltas av stif- telsen. I en övergångsbestämmelse till lagen före- skrivs dock att anslagsberoende stiftelser som har tillkommit före lagens ikraftträdande skall omfattas av lagen. Några nya sådana stiftelser kommer emellertid inte att kunna bildas sedan lagen trätt i kraft. Konsekvenserna härav togs upp till en ingående prövning i samband med behandlingen av förslaget till stiftelselag. Övervägandena ledde till att lagutskot- tet i sitt av riksdagens godkända betänkande, 1993/94:LU12, förordade att regeringen skulle åter- komma till riksdagen med förslag till rättslig reglering av sådan anslagsberoende verksamhet som till följd av definitionen av stiftelsebegreppet i stiftelselagen inte kommer att kunna anordnas i stiftelseform. En sådan rättslig reglering borde tillhandahållas samtidigt med stiftelselagens ikraftträdande. För att detta skulle vara möjligt uppsköts ikraftträdandet av stiftelselagen från den 1 januari 1995 till den 1 januari 1996. Herr talman! Utredningen SOU 1994:147 har funnit att statlig verksamhet bör bedrivas i myndig- hetsform. När privaträttslig form krävs för statlig verksamhet som är beroende av återkommande till- delning av anslagsmedel skall enligt propositionen främst formerna aktiebolag och ideell förening an- vändas. Dessa verksamhetsformer är enligt vad rege- ringen framhåller lämpliga också för motsvarande verksamheter i kommuner och landsting. Enligt utskottets mening kan det för närvarande inte helt uteslutas att det kan komma att krävas en ny rättslig form vid sidan av aktiebolaget och den ideella föreningen för att helt tillfredsställa behovet av rätts- lig reglering för de skilda verksamheter som är bero- ende av fortlöpande stöd. Utskottet utgår från att regeringen med uppmärk- samhet följer frågan och om något år återkommer till riksdagen med en redovisning härav samt förslag till en ny rättslig reglering om ett sådant behov har visat sig föreligga. Herr talman! Utskottet avstryker därmed bifall till motion L20. I motion L21 pekar motionärerna på att många kulturella verksamheter bedrivs i stiftelser som svarar mot den nya lagens krav. Med tanke på stiftelsefor- mens fördelar är det viktigt att dessa kan fortsätta i denna form, men utan att stat, landsting eller kommu- ner kvarstår som stiftare. Motionärerna menar att de offentliga bidragen i stället kan regleras genom avtal där stiftelsens ansvar och skyldigheter preciseras liksom villkoren för lämnade anslag. Regeringen framhåller också i propositionen att kraven på hur de statliga medlen skall användas i ökad utsträckning bör preciseras i tidsbegränsade avtal Detta stämmer i viss utsträckning överens med vad som anförs i motion L21. I slutbetänkandet av Utredningen om verksamhe- ter som är beroende av statligt stöd, Omprövning av statliga åtaganden, SOU 1995:93, har utredaren redo- visat en förutsättningslös översyn av bl.a. stiftelser som fortlöpande är beroende av statliga medel samt lämnat förslag om hur verksamheten bör vara organi- serad och finansierad i framtiden. Betänkandet har ännu inte remitterats. Den fråga som motionärerna tar upp har ett uppenbart samband med utredningsförslaget, och enligt utskottets mening bör den fortsatta beredningen av utredningsförslaget inte föregripas. Herr talman! Utskottet avstryker därmed bifall till motion L21. Stiftelselagens 6 kap. innehåller regler om ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande. Stiftel- selagens 6 kap. kommer att gälla för alla stiftelser. Enligt huvudregeln i stiftelselagens 6 kap, som inne- håller regler om ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande, får inte styrelse eller förvaltare utan tillstånd av Kammarkollegiet ändra eller upphäva eller i särskilt fall åsidosätta föreskrifter i stiftelseför- ordnandet som avser bl.a. stiftelsens ändamål. I propositionen föreslår regeringen att för sådana stiftelser som är bildade av eller tillsammans med staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun skall stiftelselagens 6 kap. börja tillämpas först efter den 1 januari 1997, dvs. ett år efter det att stiftelselagen trätt i kraft. Förslaget skall ses mot bakgrund av att regeringen överväger en annan ordning än den som anges i stif- telselagen för ändring av förordnanden för stiftelser som har bildats av offentliga rättsubjekt. I propositio- nen anges att resultatet av dessa överväganden troli- gen kommer att presenteras för riksdagen under våren 1996 och att eventuella lagändringar avses träda i kraft den 1 januari 1997. För att undvika att stiftelselagens bestämmelser först börjar gälla för sådana stiftelser och sedan änd- ras föreslår regeringen att 6 kap. stiftelselagen inte skall börja tillämpas på stiftelser bildade av offentliga rättssubjekt innan bestämmelserna kan träda i kraft i sin nya lydelse. Den nuvarande ordningen kommer då att gälla ytterligare ett år för dessa stiftelser. Remisstiden för promemorian Statliga och kom- munala stiftelser, Ds 1995:62, utgår den 2 februari. Det finns alltså ingen anledning att debattera den promemorian i kammaren i dag. Utskottet avstyrker därmed även motion L22. Önskemålen i motion L209 om att stiftelselagen måste revideras när det gäller förutsättningarna för permutation av stiftelser som har bildats under med- verkan av staten är genom utskottets ställningstagande tillgodosedda. Herr talman! Med anledning av det anförda ber jag att få yrka bifall till lagutskottets hemställan och avslag på samtliga reservationer. 0556854176401 N 2010-01-01 00:00:00 225911 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0933/#anf92