<anforande>
<dok_hangar_id>2349062</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0933</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:33 Torsdagen den 7 december</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>33</dok_nummer>
<dok_datum>1995-12-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om den fort- satta reformeringen av budgetprocessen (forts.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>397488B3-56B0-45F6-953A-B133895D10E3</anforande_id>
<anforande_nummer>81</anforande_nummer>
<talare>PETER ERIKSSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag är medveten om att en upp-
stramning av budgetprocessen kan öka riksdagens
inflytande. Men det är långt ifrån givet att det blir så.
Det beror naturligtvis väldigt mycket på hur man i
praktiken genomför en sådan reform. Det är viktigt att
man under processen väldigt noga studerar hur riks-
dagen får sitt inflytande realiserat och vilka effekter
den har på parlamentarismens praktiska verklighet.

När det gäller den andra frågan vill jag inte ha en
grundlagsändring som kringskär kommunernas möj-
ligheter att styra sin egen vardag. Men jag tycker att
finansministerns redogörelse visar att man t.o.m. är
beredd att införa sanktioner om man inte går med på
de mellan Kommunförbundet och staten centrala
uppgörelserna. Det gör mig mycket orolig, för i prak-
tiken tycks det mig vara samma sak som att införa en
grundlagsändring som innebär att kommunernas
självständighet försvinner när det gäller beskattning.
</anforandetext>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>225900</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0933/#anf81</protokoll_url_www>
</anforande>
