<anforande>
<dok_hangar_id>2349062</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0933</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:33 Torsdagen den 7 december</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>33</dok_nummer>
<dok_datum>1995-12-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om den fort- satta reformeringen av budgetprocessen (forts.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>15551990-C1EB-47C0-AD59-F80213EBC551</anforande_id>
<anforande_nummer>78</anforande_nummer>
<talare>Finansminister GÖRAN PERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Som jag sade tidigare är jag inte be-
redd att gå in i den diskussionen därför att vi skall
samråda med förbunden. Vi skall rimligen också se
till att vi blir överens med dem. Det vore dumt av mig
att i riksdagens talarstol binda mig för någon lösning
innan vi har träffat förbunden. Det finns olika tänkba-
ra tekniska lösningar, om vilka det har spekulerats.
Jag har väl också deltagit i den spekulationen, men vi
är inte på något sätt bundna av någon form av utfäs-
telser.

Sedan är reservens storlek naturligtvis en bedöm-
ningsfråga. Hur mycket skall man ta till? Hur påver-
kar den processens stramhet? Medger fackdeparte-
menten att vi bygger upp en reserv? Oavsett vilken
nivå vi hamnar på i central reserv, så tror jag att vi
kommer att ha dynamiken inbyggd i budgetarbetet, att
den centrala reserven av fackdepartementen alltid
kommer att uppfattas som för stor och av Finansde-
partementet som för liten.
</anforandetext>
<intressent_id>0825004049003</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>225897</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0933/#anf78</protokoll_url_www>
</anforande>
