2349062 GJ0933 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:33 Torsdagen den 7 december 1995/96 33 1995-12-07 00:00:00 Bordläggningsdebatt 52A82698-5A8C-4A92-B3A7-24C5F73703AB 4 BO KÖNBERG (fp) fp Fru talman! Den europeiska unionen är till för att lösa de problem som de enskilda medlemsländerna vart och ett för sig inte kan lösa. EU är till för att medborgarna i medlemsländerna skall få mer att säga till om i alla de frågor som inte längre enbart kan lösas inom nationalstatens ram. Fyra tunga sådana områden är freden, miljön, jobben och den internatio- nella brottsligheten. Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slo- vakien, Ungern, Slovenien, Rumänien och Bulgarien. Fram till för sex år sedan levde befolkningen i dessa tio länder i kommunistiska diktaturer. I dag är de mer eller mindre goda demokratier och marknadsekono- mier. Huvuduppgiften för EU:s regeringskonferens 1996 måste bli att bana väg för ett helt Europa. Ingen upp- gift i Europa de närmaste åren är till närmelsevis så viktig som att se till att vi inte slarvar bort möjlighe- ten för de mer än 100 miljoner människorna i dessa länder att få bli medlemmar i samma Europa som vi lever i. Såväl i Reflexionsgruppens slutrapport som i den svenska regeringens skrivelse till riksdagen lyfts glädjande nog helandet av Europa som en angelägen fråga. Det är bra, men det räcker inte. Den svenska regeringen och de övriga medlems- ländernas regeringar måste också i sina länder argu- mentera och agitera för att delmålet om ett EU med 25-30 medlemmar är värt ett antal uppoffringar från det egna landets sida. Det finns en risk att omfattningen av dessa änd- ringar inte står klar ens för alla beslutsfattare och - kanske värre - att den står klar för många beslutsfatta- re, vilket kan få flera av dem att tveka inför såväl det önskvärda som det möjliga i att inom de närmaste åren klara av östutvidgningen. Sedan vi hade vår förra EU-debatt för knappt två månader sedan har några för utvidgningen negativa signaler inkommit. Om dessa signaler är rätt uppfatta- de blir det förstås än angelägnare för Sverige att sätta in all kraft på att konferensen skall leda fram till att östutvidgningen görs möjlig. Unionen står öppen för europeiska demokratier. En synnerligen viktig fråga har gällt och gäller hur EU skall förhålla sig till Turkiets önskan om ett fram- tida medlemskap och vägen dit. Vi i Folkpartiet libe- ralerna har tyckt och tycker att den första delen av frågan är enkel att besvara. Ett demokratiskt Turkiet som respekterar de mänsklig fri- och rättigheterna, som behandlar sina minoriteter väl och som gör sitt för att lösa Cypernfrågan är lika välkommet som andra europeiska demokratier. Den svåra frågan är på vilket sätt EU - utöver ett klart besked i medlemskapsfrågan - bäst bidrar till en utveckling mot fulla mänskliga fri- och rättigheter i Turkiet. Vi har hävdat att kränkningarna av dessa fri- och rättigheter måste minska avsevärt för att tullunio- nen mellan EU och Turkiet skulle kunna godkännas. Vi gör nu den bedömningen att de förbättringar som har ägt rum, tillsammans med det faktum att de kraf- ter i Turkiet som strävar efter en utveckling i rätt riktning eller aktivt arbetar med MR-frågorna önskar ett godkännande av tullunionen, talar för ett sådant godkännande från EU-parlamentets sida. Från det liberala partiets sida i EU-parlamentet läggs nu fram förslag om att en löpande uppföljning av MR- situationen skall ske parallellt med den ekonomiska uppföljningen av tullunionen. Om freden i Europa är en gränsöverskridande frå- ga så är mycket av miljöförstöringen det också. Sva- velutsläppen över Sverige, koldioxidens påverkan på klimatet och vattenkvaliteten i Östersjön är uppenbara exempel på detta. Det är bra att regeringen i sin skri- velse nämner frågan om fler majoritetsbeslut på mil- jöområdet, men det är mycket beklagligt att regering- en synes fortsätta kräva att alla länder skall ha vetorätt mot beslut om miljöavgifter och miljöskatter. Vi anser det som utomordentligt viktigt att EU i framtiden skall kunna fatta majoritetsbeslut om sådana avgifter som gäller allas vår miljö. En direkt fråga till Europaministern blir därför: Varför vägrar regeringen att driva frågan om möjlig- heten att fatta majoritetsbeslut om en miniminivå för koldioxidskatter inom EU? Vilka är de starka och goda skälen för denna miljöfientliga position? Ett annat allvarligt problem som definitionsmäs- sigt är gränsöverskridande är den internationella brottsligheten. Det är ingen tvekan om att framstegen i internationellt samarbete har gått mycket snabbare mellan brottslingar av olika slag än mellan poliskårer- na i de olika medlemsländerna. Det är därför förvånansvärt att regeringen är så negativ till att föra över de delar av polissamarbetet som rör kampen mot internationell brottslighet till det vanliga regelsystemet i den s.k. första pelaren, vars frågor liknar dessa. I stället tycks regeringen slå vakt om att bibehålla det nuvarande systemet med allas vetorätt. En direkt fråga till Europaministern blir: Varför? Det största inrikespolitiska problemet i vårt land och många andra länder är arbetslösheten och den bristande förmågan att förbättra förutsättningarna för skapandet av nya jobb. Problemets allvar och svårig- hetsgrad talar för att en mängd olika åtgärder måste sättas in och på alla de nivåer som är tillgängliga för att massarbetslösheten skall kunna knäckas. Vi är därför positiva till att regeringen driver sysselsätt- ningsfrågorna på EU-nivån. Vi är däremot mycket negativa till det regeringen gör inom landet och till det mycket svaga sysselsättningsprogram som rege- ringen skickat till Bryssel. Fru talman! Det finns många viktiga sakfrågor som har beröring med EU-nivån. En central fråga gäller hur medborgarna i vårt land skall kunna få mesta möjliga insyn i och inflytande över de beslut som fattas på EU-nivån. Dessa frågor är för oss libe- raler klassiska. En fråga handlar om närhetspricipen och om hur denna skall kunna förstärkas i program- met. En annan fråga handlar om öppenheten, något som regeringen glädjande nog driver. En tredje fråga handlar om kontrollen från de nationella parlamentens och EU-parlametets sida. Fru talman! I regeringens skrivelse finns det flera punkter som vi instämmer i. Förutom det som redan nämnts gäller det förstås sådant som betoningen av vikten av frihandel och av stark disciplin vad gäller statsskulden. Det är beklagligt att regeringen inte vill åstad- komma mer vad gäller exempelvis möjligheten till gemensamma golv för miljöskatter, ett förbättrat polissamarbete och en förstärkt näringsprincip. När det gäller den största frågan av dem alla, un- derlättandet av östutvidgningen, är det vår förhopp- ning att den svenska regeringen om så behövs kom- mer att sätta den före de övriga frågorna. Vi i Folk- partiet liberalerna kommer under alla förhållanden att göra det. 0384833975200 N 2010-01-01 00:00:00 225823 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0933/#anf4