2349062 GJ0933 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:33 Torsdagen den 7 december 1995/96 33 1995-12-07 00:00:00 Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m. 4D0B4D43-DF01-4C1D-8F6E-CC1655BB0C5E 21 BENGT HARDING OLSON (fp) fp Herr talman! Lagutskottets betänkande nr 7 be- handlar den rättsliga regleringen av anslagsberoende verksamhet. Enkelt uttryckt kan man säga att det handlar om s.k. anslagsstiftelser. De offentligrättsliga organen, såsom staten, lands- tingen och kommunerna, utnyttjar allt oftare andra verksamhetsformer än myndighetsformen. Detta före- kommer särskilt då det finns skäl att samverka med andra parter, exempelvis universitet och högskolor, företag, teatrar och museer. Nu aktuell verksamhet är ofta beroende av återkommande tilldelning av an- slagsmedel. Sådan verksamhet har många gånger bedrivits i privaträttslig form som s.k. anslagsstiftelse. Denna verksamhetsform är i princip inte möjlig efter den nya stiftelselagens ikraftträdande den 1 januari 1996. I detta nya rättsläge gäller det att finna en lämplig privaträttslig form för anslagsberoende verksamhet. Därför efterfrågade riksdagen i betänkande 1993/94:LU12 en ny och alternativ associationsrätts- lig form för sådan verksamhet. Regeringen avvisar dock utskottets förslag och hävdar att anslagsberoende verksamhet lämpligen kan bedrivas i form av aktiebolag eller ideell förening. Denna ståndpunkt kan inte anses som oomtvistlig. Många invändningar har framförts från olika håll. Vi har hört några från talarstolen tidigare. De nämnda associationsformerna är inte avsedda för nu aktuell verksamhet och därför inte heller anpassade för än- damålet. Aktiebolagsformen är föremål för en syn- nerligen omfattad reglering och främst lämpad för institutioner med betydande del egenintäkter. Ideella föreningar saknar central civilrättslig lagstiftning. Det kan naturligtvis skapa problem, vilkas lösning kanske kräver stiftandet av en särskild föreningslag. De anvi- sade associationsformerna skapar särskilda problem för kommuner och inom kulturområdet. För övrigt saknas en grundläggande analys för att tillskapa en ny och lämplig associationsform. Mot denna bakgrund borde den logiska slutsatsen bli att propositionen direkt avslås med begäran om nytt förslag. Men med hänsyn till den tidspress som föreligger beroende på ikraftträdandet av den nya stiftelselagen måste en annan lösning väljas. Proposi- tionen får godkännas och de där anvisade associa- tionsformerna användas tills vidare. Samtidigt måste riksdagen kräva nytt förslag i enlighet med sin tidiga- re begäran för att erhålla en lämplig associationsform för anslagsberoende verksamhet, som garanterar er- forderlig långsiktighet, nödvändig flexibilitet och klar ansvarsfördelning mellan medverkande parter - allt i linje med min motion 1995/96:L20. Herr talman! Det borde vara en konstitutionell självklarhet att regeringen verkställer riksdagens beslutade beställningar. Lika självklart bör det vara att - om regeringen nonchalerar en sådan beställning - riksdagen vidhåller sin tidigare beställning, särskilt som enighet förelåg både i lagutskottet och i hela riksdagen om denna beställning. Men efter ett lika plötsligt som betänkligt åsiktsbyte framställs inte någon sådan upprepad beställning av lagutskottet. Det möjliggörs genom ett majoritetsbeslut av Socialde- mokraterna och Vänsterpartiet. Detta kan lätt uppfat- tas som att riksdagen inte hävdar sin parlamentariska roll utan agerar som regeringens springpojke. Dessutom är slutresultatet även fel i sak. Det finns ovedersägligen ett behov av en särskild reglering för anslagsberoende verksamhet. Detta tyckte enhälligt både lagutskottet och kulturutskottet för ett och ett halvt år sedan. Så tycker nu enhälligt kulturutskottet och en stor minoritet i lagutskottet bestående av Mo- deraterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och även kds, tror jag. Behovet av en sådan särskild reg- lering utesluts inte ens av lagutskottets majoritet. Ett beslut i enlighet med utskottsmajoritetens för- slag skulle dessutom leda till oacceptabla konsekven- ser. För det första skapas en rättslig röra. De gamla anslagsberoende stiftelser som behålles efter årsskiftet måste nämligen följa den nya lagens samtliga be- stämmelser. Detta blir en chock, eftersom lagen inte är anpassad till sådan verksamhet. För att undkomma denna situation måste man övergå till bolags- eller föreningsform. Då hamnar man i en ny, rättsligt osä- ker situation, eftersom inte heller dessa associations- former är anpassade till anslagsberoende verksamhet. För det andra uppkommer ett allvarligt nedlägg- ningshot mot nu existerande stiftelser. Det pågår nämligen en statlig inventering av sådana stiftelser. Resultatet kan bli en omfattande "slakt" av s.k. an- slagsstiftelser, särskilt på kulturområdet. Det är inte osannolikt att följden blir densamma i kommuner och landsting. Denna situation av rättslig "röra" och be- klaglig "slakt" hade kunnat undvikas om man hade tillskapat en ny rättsfigur som även möjliggjort verk- samhet i ekonomiskt bättre former. Utskottsmajoriteten har en förhoppning om att re- geringen vid behov skall återkomma med förslag till en särskild rättsreglering. Men så blir uppenbarligen inte fallet om inte regeringen själv anser att lagstift- ningsbehov föreligger, trots att många andra inklusive riksdagen anser att ett sådant behov finns. Även om regeringen skulle återkomma med nytt lagförslag så består nu aktuella skador, som jag har beskrivit. För övrigt är det trist med den totala interna splitt- ring som uppvisas inom både socialdemokratin och Vänsterpartiet med kulturutskottets ledamöter och lagutskottets ledamöter på direkt kollisionskurs. Detta skapar också en onödig klyfta mellan rättspolitik och kulturpolitik. De bör nämligen gå hand i hand - och kan också göra det. Herr talman! Avslutningsvis beklagar jag att slut- resultatet av lagutskottets beredning av detta ärende blev som det blev. Jag tvingas att med hänvisning till det nu anförda yrka bifall till reservation nr 1. (forts. 21 §) Ajournering På förslag av förste vice talmannen beslöt kamma- ren kl. 14.25 att ajournera förhandlingarna till kl. 14.30 då den muntliga frågestunden skulle börja. Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 14.30. 0764840691205 N 2010-01-01 00:00:00 225840 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0933/#anf21