2349062 GJ0933 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:33 Torsdagen den 7 december 1995/96 33 1995-12-07 00:00:00 Bordläggningsdebatt 7B0EF954-D525-4139-88D9-446D6EC60E22 2 LARS TOBISSON (m) m Fru talman! Det är bra att regeringen i skrivelsen anger utgångspunkter för EU:s regeringskonferens nästa år. Det är likaledes bra att den inte låser sig i fasta förhandlingspositioner utan mera anger intresse- inriktning. Det är t.o.m. bra att skrivelsen kommer så sent. Det gör att motionstiden löper över helgerna fram till slutet av januari, och det ger oss i oppositio- nen goda möjligheter att motionsvägen redovisa syn- punkter. Konferensen kommer ju av allt att döma inte att starta förrän i mars. Min främsta invändning gäller den prioritering som kommer till uttryck i skrivelsen. Den centrala uppgiften för regeringskonferensen har mycket tydligt angetts vara att genomföra de institutionella föränd- ringar som krävs för att förbättra unionens sätt att fungera. Men regeringen lägger huvudvikten vid vissa favoritfrågor på hemmaplan, t.ex. sysselsättning, konsumentpolitik och ungdomsfrågor. Med det äm- nesvalet riskerar Socialdemokraterna att marginalisera Sverige i debatten om EU:s framtid. På sysselsättningsområdet förefaller regeringen eftersträva dels en mellan medlemsstaterna samord- nad aktiv konjunkturpolitik i Keynes anda och mera av selektiva arbetsmarknadspolitiska insatser, dels ett särskilt fördragsavsnitt i ämnet. Det här projektet blir mycket svårt att förverkliga. I en tid när alla medlemsländer strävar efter att ned- bringa sina budgetunderskott i syfte att uppfylla kon- vergenskraven för EMU är det inte läge för en ge- mensam efterfrågestimulerande underbalansering av finanspolitiken. Det står också alltmera klart för vår omvärld att AMS-politik i svensk tappning inte har varit särskilt framgångsrik för att skapa nya riktiga jobb. Just därför att sådana framkommer genom en ekonomisk politik som eftersträvar prisstabilitet och tillväxt blir kampen mot arbetslösheten ett viktigt mål för EU:s ekonomisk-politiska riktlinjer snarare än ett politikområde som lever ett eget liv för sig och som därmed motiverar ett eget fördragsavsnitt. Den i särklass viktigaste frågan vid IGC 96 blir i stället EU:s utvidgning till nya medlemsländer i öster och söder. I de tidigare kommuniststyrda staterna i Central- och Östeuropa är entusiasmen stor för med- lemskap i EU. Liksom tidigare Spanien, Portugal och Grekland ser dessa länder EU som ett verkningsfullt vaccin mot återfall i diktatur. De nuvarande med- lemsstaterna får inte visa de här nya ansökarländerna ifrån sig. Från säkerhetspolitisk synpunkt vore det rent dumdristigt. Det må vara att de central- och östeuro- peiska länderna inte är fullt förberedda i ekonomiskt avseende. Men det problemet kan lösas genom att de beviljas rejäla övergångsperioder, under vilka de successivt gör sig beredda att uppträda på den inre marknaden och uppfylla andra förpliktelser. Vi moderater har inga stora invändningar mot re- geringens syn på ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan medlemsländerna i EU eller mellan EU:s olika institutioner. Den nuvarande maktdelningen fungerar i stort sett bra mellan en stark kommission på förslags- och genomförandestadiet, ministerrådet, som beslutar å medlemsstaternas vägnar och Europaparlamentet, vars tyngdpunkt ligger på debatt och kontroll, men som också har viss medbestämmanderätt. Från riks- dagens sida har vi främst anledning att kräva längre tidsfrister mellan förslag och beslut så att EU- nämnden får reella möjligheter att påverka regerings ställningstaganden. Men även från regeringens syn- punkt borde det vara angeläget med längre förberedel- setider inför beslut i ministerrådet. Enligt Maastrichtfördraget skall översynskonfe- rensen behandla oavslutade frågor beträffande andra och tredje pelaren, vilket för enkelhetens skull kan beskrivas som utrikes resp. inrikes angelägenheter. Vi instämmer i regeringens förord för en förstärkning av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken men delar samtidigt dess återhållsamhet beträffande efter- gifter i beslutsproceduren i för medlemsländerna viktiga ärenden. Vi noterar med tillfredsställelse att Socialdemokraterna rör sig i vår riktning när det gäl- ler hanteringen av vissa frågor inom den tredje pela- ren. Det krävs större handlingskraft om t.ex. interna- tionell brottslighet och narkotikahandel skall kunna bekämpas med framgång. Ärenden som gäller rörlig- het över gränserna, inklusive asyl- och flyktingfrågor, borde hanteras efter samma regler som det ekonomis- ka samarbetet. Över huvud taget blir det en viktig uppgift för IGC 96 att förenkla beslutsprocessen inom EU. Re- geringens satsning på ökad öppenhet står vi helt bak- om. Ett litet varningsord kan dock vara på sin plats. Låt oss inte gå så frejdigt fram med för andra med- lemsländer svårförklarliga inslag som t.ex. meddelar- friheten. Det kan medföra ett bakslag som äventyrar framsteg när det gäller viktiga principer som allmän- hetens tillgång till officiella handlingar m.m. Fru talman! Detta var några preliminära reflexio- ner från moderat utgångspunkt. Vi kommer att bli mera utförliga i den motion vi nu skall utarbeta. Vi sätter också värde på uttalandet i regeringsskrivelsen att det under de förhandlingar som förestår skall ske ett fortlöpande samråd med EU-nämnden efter samma mönster som gällde inför EES-avtalet och inför för- handlingarna om medlemskap i EU. 0245320188502 N 2010-01-01 00:00:00 225821 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0933/#anf2