<anforande>
<dok_hangar_id>2349060</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0931</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:31 Tisdagen den 5 december</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>31</dok_nummer>
<dok_datum>1995-12-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1995/96:148 om familjens och skolans roll för att motverka våld</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>C02DED2F-08F5-46F7-B5BB-EFE866101915</anforande_id>
<anforande_nummer>148</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet ANNA HEDBORG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det är alldeles klart att det inte finns
någonting som ger ett starkare skydd för några barn
än föräldrar som representerar en trygg hemmahamn
och en trygg miljö och som har ork och kraft att skapa
en sådan miljö för sina barn som gör att de blir trygga
och stabila inför livets påfrestningar. Det är någonting
som alla föräldrar känner till, också alla föräldrar som
arbetar. Om de får ett tillräckligt stöd av samhället -
eller kanske därför att de får både arbeta och känna
den självtillit som arbetet ger och samtidigt är trygga i
sina barns uppväxtvillkor därför att det finns bra da-
gis, bra skola, bra fritids och bra verksamheter - kan
de förena arbetet med det som de flesta vuxna ändå
vill ha av livet, nämligen självständighet och kärlek
till sina närmaste och trygghet för sina barn.
</anforandetext>
<intressent_id>084783547505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>225598</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0931/#anf148</protokoll_url_www>
</anforande>
