<anforande>
<dok_hangar_id>2349057</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0928</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:28 Torsdagen den 23 november</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>28</dok_nummer>
<dok_datum>1995-11-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Barns rätt att komma till tals, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>8FA028E2-B8CA-47E7-A213-6AA561CCF9C3</anforande_id>
<anforande_nummer>76</anforande_nummer>
<talare>YVONNE RUWAIDA (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! I propositionen Barns rätt att komma
till tals tas barns rätt upp, och ett antal lagförslag för
att förbättra denna presenteras. Det är välkommet.
Men vi i Miljöpartiet vill gå längre än regeringen.

Barn får inte ses som en del av familjen utan
måste liksom vuxna betraktas och behandlas som
enskilda individer. En egen talerätt är ett stort steg
mot att ge barn samma rättssäkerhet som vuxna och
en starkare roll som målsägare.

Alla som ser barn som egna invidider med samma
rättssäkerhet som en vuxen borde tycka att det är en
självklarhet, om inte t.o.m. en fundamental rättighet -
en mänsklig rättighet - att även barn skall få uttrycka
sig i frågor som rör dem själva.

Barnens Rätt I Samhället kommer genom Barnens
Hjälptelefon i kontakt med tusentals barn mellan nio
och femton år årligen. Dessa kan enligt Barnens Rätt I
Samhället föra sin egen talan med väldigt stor tydlig-
het. Min egen erfarenhet av ungdomar är densamma.
Jag har erfarenhet både av andra ungdomar och från
min egen barndom, som inte ligger så långt borta. Den
vuxna världen har en tendens att omyndigförklara
barns åsikter.

Mål om vårdnad och umgänge skall naturligtvis
avgöras för barnets bästa. Det är naturligt att barn
skall ha talerätt. Vi i Miljöpartiet anser att denna
talerätt skall gälla från det att barnen är tolv år. Vi vill
att barn under tolv år skall få möjlighet att komma till
tals precis på det sätt som regeringen föreslår.

Hur är det i dag? Även om det skall vara hänsynen
till barnets bästa som skall avgöra handlar vårdnads-
processer fortfarande ofta om vem av föräldrarna som
skall ha rätt till barnen. Det är verkligen dags att änt-
ligen bryta detta synsätt och i stället se barn som en
självständig part med egna intressen.

Att ge barn denna rättighet medför inte att konflik-
ter mellan föräldrarna trappas upp, såsom utskottet
anser. Snarare tror jag att denna rättighet kommer att
göra att fler föräldrar försöker lösa vårdnads- och
umgängesfrågor utan att dra i gång processer.

Vi vill att åldersgränsen tolv år även skall gälla
processbehörigheten i de sociala målen. Vi kan inte se
att barn skall ha talerätt i vissa ärenden och inte i
andra. Vi tycker inte att det finns några skäl att i vissa
sammanhang använda en femtonårsgräns och i andra
en tolvårsgräns.

Därför yrkar jag bifall till reservation nr 1 och 2.

Avslutningsvis vill jag säga att det är oerhört vik-
tigt att barnens rättigheter tillvaratas i alla samman-
hang. Vi från Miljöpartiet anser att man skall införliva
FN:s barnkonvention med svensk lag. Vi vill att FN:s
barnkonvention i sin helhet skall införlivas med
svensk lag i stället för att den, som Vänsterpartiet
föreslår, läggs in under föräldrabalken.

Vi hoppas att regeringen återkommer när det gäl-
ler förbättringar som handlar om barns rättigheter. Det
handlar om barnens rätt år 2000, när vi går in i det nya
årtiondet.
</anforandetext>
<intressent_id>0332753845811</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>225321</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0928/#anf76</protokoll_url_www>
</anforande>
