2349057 GJ0928 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:28 Torsdagen den 23 november 1995/96 28 1995-11-23 00:00:00 PVC 71E7B11C-7F2C-4741-94C6-1F1AC7F4B43B 110 GUDRUN LINDVALL (mp) mp Fru talman! Jag kan inte sticka under stol med att det här är ett betänkande som gläder mig och Miljö- partiet mycket. Vi har i olika sammanhang försökt påtala att ett av de största hoten framöver är det som uppstår om vi inte kommer till rätta med kemikalie- samhället. Det står mycket bra i betänkandet. Jag kan t.ex. fortsätta att läsa högt där Ingvar Eriksson slutade: "En sådan helhetsbedömning visar enligt utskottets me- ning att PVC inte hör hemma i kretsloppssamhället. Dagens mjukgjorda PVC samt styv PVC med mil- jöskadliga additiv bör därför avvecklas. Avvecklingen bör inledas skyndsamt." Låt mig hoppas att detta är en vändpunkt och att vi nu går mot en bättre miljöpolitik, att vi nu börjar ta de små steg vi måste ta för att vi skall få en miljö där "kretsloppet" syftar på det biologiska kretsloppet. Jag tolkar det utskottet säger här på det viset, dvs. att det kretsloppssamhälle utskottet talar om är samma sak som det biologiskt hållbara samhället, ett samhälle där barn inte utsätts för kemikalier som de inte tål. Jag förutsätter också att regeringen inom en snar framtid kommer att lägga fram mer konkreta förslag på hur PVC:n skall avvecklas. Vi i Miljöpartiet hade föreslagit att vi inte skulle gå in i 2000-talet med den här produkten på marknaden, utan att den skulle vara borta till den 1 januari år 2000. Ett sådant beslut har vi inte fått här, men jag förutsätter att den här skriv- ningen, där man säger att avvecklingen bör inledas skyndsamt, innebär att regeringen återkommer med en konkret plan. Fru talman! Jag skulle vilja propagera för en arti- kel i tidningen Forskning och Framsteg, som kom nu i dagarna. Där talas det om ett av de problem som vi får i kemikaliesamhället, nämligen allergier. I artikeln visas det mycket tydligt att det inte går att förklara allergiförekomsten i västvärlden i dag med t.ex. luft- föroreningar från kolindustrin. Det enda som kan förklara allergierna är kemikaliesamhället. Det har t.ex. visat sig att människor på Nya Guinea och män- niskor i Sydafrika inte har haft astma när de lever i en normal miljö men att samma människor utvecklar astma när de flyttar in till städerna och drabbas av den västerländska livsstilen. Detta visar att den ökande allergiförekomsten alltså inte är genetiskt betingad utan miljöbetingad. I dag säger vi att 70 % av alla barn har haft eller har allergiska eller överkänsliga reaktioner. Egentli- gen, fru talman, är det här en mycket viktig diskus- sion. Den handlar nämligen om vems rätt vi skall värna. Skall vi värna industrins rätt att vräka ut kemi- kalier som vi vet att barn inte tål, eller skall vi värna de små barnens rätt att växa upp i en miljö där cellen inte utsätts för ämnen som faktiskt gör att barnet inte kommer att kunna leva fullt friskt? Många av de barn som i dag har allergier och astma kommer nämligen inte att kunna leva fullt friska som vi. För Miljöpartiets del är svaret på den här frågan alldeles givet. Det är barnets frihet och rätt som skall värnas, inte fabrikörernas. PVC är en stor bov i det här dramat. PVC är ett ämne som innehåller oerhört många olika kemikalier. Av de kemikalier som vi måste komma till rätta med är just de klorerade föreningarna, de organiska före- ningarna en grupp ämnen som vi definitivt måste fasa ut ur samhället för att vi skall kunna säga att samhäl- let är biologiskt hållbart. 70 % av all klorframställning går till PVC. PVC, polyvinylklorid, är en klorerad organisk förening. PVC innehåller ett trettiotal additiv, dvs. olika saker tillförs, bl.a. bly och tennorganiska föreningar. Man tillför också många föreningar som har visat sig vara en ny sorts miljögifter. De kan kallas hormongifter. I det här betänkande finns en hemställanspunkt som handlar om blyadditiven. Jag hälsar detta med tillfredsställelse. Jag hade gärna sett att utskottet hade vågat ta ytterligare ett steg när det gäller additiven, t.ex. ftalaterna, som är just en typ av hormongifter. Det sägs i betänkandet att en utredning pågår och att regeringen kanske därför återkommer i frågan. Samtidigt skriver Kemikalieinspektionen att det finns skäl för den svenska industrin att redan nu arbeta för att minska de diffusa utsläppen av mjukgöringsmedel och man talar om att det här är ämnen som skall för- svinna. De här ämnena har i djurförsök visat sig vara can- cerframkallande, de är mutagena, vi vet att de vandrar in i foster. Vi vet att de har hormonliknande effekter. De har visat sig påverka reproduktionen av ägg och spermier hos djur, de påverkar könsdifferentieringen. De har också effekter som gör att koncentrations- problem hos barn eventuellt skulle kunna hänföras till deras påverkan. Många av de här mjukgörarna används i mycket stor omfattning i byggmaterial. Ett stort problem när PVC-golv med mjukgörare utsätts för fukt är de ke- miska ämnen som bildas på grund av att DEHP, som är en ftalat, reagerar med vätska. Det kan faktiskt vara så, fru talman, att mycket av den sjuka-hus-sjuka som vi diskuterar handlar just om de additiv som finns i PVC. Miljöpartiet har en reservation till betänkandet som handlar just om ftalaterna, och jag yrkar bifall till den reservationen. Vi hade alltså egentligen velat gå ett steg längre när det gäller de här ämnena. I många länder diskuterar man vad man skall göra med de här ämnena. I Danmark har man gjort under- sökningar vars resultat tyder på att ftalaterna faktiskt påverkar oss människor mycket mer än vi kanske vill tro. Det har visat sig att fertiliteten hos män har för- sämrats och att många män har så dålig kvalitet på sina spermier att de faktiskt inte kan reproducera sig. De kan inte göra sina kvinnor med barn helt enkelt därför att spermiekvaliteten är för usel. Detta kan kopplas till samma sorts ämnen, de här östrogenlik- nande ämnena. Det är fråga om en ny typ av föroreningar. Man har inte trott att dessa ämnen skulle ha sådana här effekter. Det har varit mycket svårt att bevisa vad som egentligen sker, men dessa ämnen är så snarlika det normala östrogenet att kroppen tar fel på ämnet. Kroppen känner inte igen det som något som inte hör hemma i den utan identifierar det som östrogen. I och med att t.ex. män får i sig dessa ämnen får de ett kvinnligt könshormon som normalt inte skulle finnas i kroppen men som påverkar den fortsatta ut- vecklingen. Det otäcka är att man kunnat visa att många av dessa ämnen via moderkakan transporteras direkt från modern till fostret. Man kan alltså se en viss anlagring hos foster. Detta är oerhört obehagligt. Läget i dag är det att Danmarks miljöminister har uttalat att man i Danmark skall fasa ut dessa ämnen. Han har också sagt att man skall ta fram en hand- lingsplan för hur PVC skall avvecklas. Sverige är alltså inte det enda land som anser att PVC inte hör hemma i ett hållbart samhälle. Jag är övertygad om att det skall komma till många fler länder, och jag är också övertygad om att mycket av diskussionen om de här hormongifterna kommer att ta fart så småningom. Jag hälsar med tillfredsställelse att Sverige försö- ker ligga vid frontlinjen när det gäller just PVC. Vi som sitter i jordbruksutskottet har under den här tiden blivit uppvaktade både av kemikalieindustrin och av kommuner där de här kemiska industrierna finns. Jag måste säga att det förvånar mig. Jag är övertygad om att de industrier som ligger vid frontlinjen när det gäller att ta fram ersättningar för PVC kommer att vara mycket gynnade i framtiden. Jag skulle önska att industrin i Sverige skulle se det här som en utmaning och som en möjlighet att vinna marknadsandelar för framtiden. I Danmark låg man t.ex. vid frontlinjen när det gällde vindkraftverk, vilket gynnade den danska arbetsmarknaden rejält. Eftersom PVC är ett mycket vitt använt material i dag, både som byggmaterial, till olika apparater, till blodpåsar osv., finns det här en stor marknad. Om industrin hanterar det här rätt, kan det ge Sverige mycket stora fördelar. Eftersom jag är övertygad om att den här diskus- sionen kommer att spridas internationellt, önskar jag och Miljöpartiet att industrin skall ta chansen att ska- pa gröna jobb och ser till att få en ersättning för PVC, som definitivt inte hör hemma i det biologiskt hållba- ra samhället. Jag hoppas att vi alla har den uppfatt- ningen när vi talar om kretsloppssamhället. PVC passar inte heller in i ett samhälle där man satsar på återvinning i ett kretslopp. PVC är ett ämne som över huvud taget inte hör hemma i det biologiska livet. Vi måste se till att sådana riktigt otäcka ämnen försvin- ner från kemikaliesamhället, för vi börjar få ett sam- hälle där små barn med känsliga växande celler utsätts för ämnen som gör att de i framtiden inte kan leva ett fullvärdigt liv. Vi är faktiskt där. Situationen i dag är akut. Jag yrkar bifall till förslaget utom i vad gäller re- servation 1, som jag också yrkar bifall till. 0962854674801 N 2010-01-01 00:00:00 225355 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0928/#anf110