2349057 GJ0928 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:28 Torsdagen den 23 november 1995/96 28 1995-11-23 00:00:00 Inlandsbanan 87AFBAC0-6F56-4526-9324-5CC8EAD322A6 108 ULF BJÖRKLUND (kds) kds Fru talman! Jag kan i mycket instämma i det som har sagt från Karin Starrin, Ragnhild Pohanka och även Torsten Gavelin. Riksdagens revisorers rapport är i och för sig positiv. Det är ett sätt att utvärdera en verksamhet, och då inte minst en ny verksamhet som är ett pilotprojekt för en avreglering av den svenska järnvägen. Det blir väldigt lätt litet negativt, eftersom man har haft kort tid på sig. Verksamheten på banan har bara varit i gång under ungefär ett år. Det blir inte en riktig utvärdering när man har haft en så kort tid på sig. Det blir dessutom ett bollande med siffror som gör att människor blir litet förvirrade. De hör både den ena och den andra siffran. Vi ser i rapporten att Inlandsbanan får hela 620 miljoner kronor. Det låter ju hemskt mycket. Sedan slår man ut det på antalet resande. Då inser man att det måste vara fel. Man glömmer att det redan innan regeringsskiftet år 1991 av dessa 620 miljoner avsatts 375 miljoner kronor till banan. Banan skulle upprustas. Framför allt systemtågen var en positiv utveckling i den trafik som SJ bedrev, och därför fick men dessa 375 miljoner. De var redan avsatta till banan. Dessutom fanns det årligt bidrag på 47 miljoner till banunderhåll. Det var i det läget också pengar som redan fanns. Det måste vi komma ihåg. När IBAB och kommunerna fick ta över fr.o.m. december 1992/januari 1993 lade man i och för sig till 27 miljoner i fem år. Det är alltså 135 miljoner som är de extra pengar som det här handlar om. Ibland kan det ju låta som om det är 620 miljoner extra, men det är det alltså inte. Dessa 135 miljoner, dvs. 27 miljoner per år är ju bidraget till utveckling och drift i den nya situationen när kommunerna via IBAB blev det nya banverket för Inlandsbanan. In- landsbanans 110 mil utgör ca 10 % av den utlagda rälsen i Sverige. Tolkning av huruvida banunderhållsmedel skall utgå efter dessa fem år är man tydligen litet oense om. Men om nu IBAB och kommunerna säger att de inte klarar den här verksamheten framöver om de inte får fortsatta pengar åtminstone för banunderhåll inne- bär det ju, om IBAB och kommunerna inte har det ansvaret längre genom att de inte får dessa pengar, att någon annan måste ta över driften för systemtågen. De var ju faktiskt prioriterade även i avtalet. IBAB fick ju garantera systemtågen under de här fem åren med dessa pengar. Systemtågen skulle väl gå i alla tider, antar jag. Det var väl inte bara fem år som man skulle transpor- tera trä och torv på den här banan? Det skulle ju fort- gå. Det betyder att man har en kostnad på den här banan för systemtågens skull även om det inte bedrivs någon persontrafik eller turisttrafik där. Då är det ologiskt att göra den tolkningen att det inte behövs några underhållspengar eller några nya investe- ringspengar bara för att IBAB har tagit över. Man har tagit på sig att driftspengarna och ut- vecklingspengarna skulle utgå i fem år. Vad jag för- står kräver inte IBAB och kommunerna att de skall få behålla några driftsbidrag. De kräver bara - vilket jag också menar är riktigt - att Inlandsbanan av sin ägare, som är staten, skall behandlas som precis likadant som alla andra banor, dvs. att de får del av de 3,3 miljarder kronor som vi använder till banunderhåll i det här landet under innevarande år. Man vill få del av de pengarna i framtiden. Rälsmängden på banan utgör 10 % av all räls. Än- då säger IBAB att 1-2 % av pengarna, dvs. 50-60 miljoner, räcker i framtiden för att driva detta vidare. Då hamnar man på dessa 50-60 miljoner i stället för de 47 miljoner som det är i dag plus 27 miljoner. Det är en ganska ringa kostnad man skulle kräva för att bedriva fortsatt verksamhet på Inlandsbanan. Nu är det dessutom så att framtiden kräver sam- ordnade, miljövänliga och säkra transportsystem. Det är precis det som människor i inlandet också menar. Dessa företagare vill gärna få den här möjligheten att transportera sina trävaror och andra varor på banan på ett miljövänligt sätt även i framtiden. Väldigt mycket av det gods som går på banan går ut över hela landet och ibland via Östersund och vidare ut på export. Det finns många möjligheter att vidareutveckla detta genom att koppla in NSB. Norska statsbanorna har ju tagit kontakt med IBAB och diskuterat. Pro- blemet är bara att den sämsta sträckbiten Arvidsjaur- Jokkmokk-Gällivare utgör ett hinder för att kunna transportera tungt gods upp mot Narvik. Men det finns alltså möjligheter i framtiden. Med detta vill jag säga att vi inte skall spoliera möjligheterna för den fina verksamhet som pågår i inlandets kommuner hos alla entreprenörer och entu- siaster som nu jobbar och kämpar för att inlandet skall kunna leva vidare. Vi har ju sagt att hela Sverige skall leva. Den här pulsådern genom inlandet som banan och naturligtvis även vägen, som vi kallar för inlands- vägen, utgör är viktiga förutsättningar för ett levande näringsliv i inlandet. Det lilla krav som ställs, och som jag också vill ställa, är att vi skall behandla inlandet och Inlandsba- nan på samma sätt som vi behandlar andra bandelar. Jag vill också säga att det finns alltså inget nollal- ternativ om man nu skulle säga nej till dessa pengar och tro att man sparar allihop. Det krävs alltså medel till banunderhåll för att rädda systemtågen. Nu är det tyvärr så att underlaget för systemtågen har minskat. Det underlag som IBAB lovade att garantera har alltså minskat med hela 42 % medan övrigt gods i inlandet, det SJ tidigare inte ville transportera, har ökat med 190 %. En del av detta kommer i och för sig från tvärbanorna. Den totala volymökningen av godset är hela 20 % bara under 1993 och 1994. Mycket talar för att det inte heller är så lätt att va- ra så nollställd att man kan säga att man överlåter detta till regeringen. Sedan får den komma med en idé och ett förslag. Därför har vi kristdemokrater faktiskt tilltalats av att man i Miljöpartiets reservation säger att utgångspunkten ändå skall vara att banan på något sätt skall leva vidare också i framtiden. När nu den här reservationen finns, även om jag har sympati för att det är bra att vara så eniga som möjligt, vill jag yrka bifall till den. 0653132951201 N 2010-01-01 00:00:00 225353 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0928/#anf108