2349052 GJ0923 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:23 Onsdagen den 15 november 1995/96 23 1995-11-15 00:00:00 1995/96:SoU2 Äldreomsorg 6E1BB17A-B9E3-4C65-B4FE-66129383D9EA 29 HANS KARLSSON (s) s Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till betänkandet 1995/96:SoU2 i dess helhet och avslag på samtliga reservationer. I detta betänkande från socialutskottet behandlas drygt femtiotalet motionsyrkanden om äldrefrågor från den allmänna motionstiden i år. I motionerna tar man upp ett brett fält av äldreomsorgen och med den närbesläktade områden, vilket redan framgått av de- batten här. Jag tycker att det redan från början finns skäl att understryka den omfattande samsyn som på det här området i allt väsentligt råder i utskottet tvärs över partigränserna. De åsiktsskillnader som ändå finns är ofta marginella och handlar mer om medlen än om målen. Jag säger detta eftersom det till och från bränner till kring de här frågorna i den allmänna debatten; ofta med utgångspunkt i någon officiell rapport eller i en enskild händelse som uppmärksammats i massmedi- erna. Det är lätt att tro att de politiska partierna vid de tillfällena i riksdagen står långt från varandra, men i regel tycker vi förhållandevis lika. Bara för att det råder stor samsyn får man natur- ligtvis inte nonchalera signaler om brister i välfärden och omsorgen när det gäller de äldre - och för den delen inte för någon annan heller. Varje enskild människa som kommer i kläm är en för mycket och ger anledning till att noga ta reda på vad som faktiskt har inträffat och varför det har inträffat. Herr talman! Det finns skäl att noga följa utveck- lingen inför det som nu händer i kommuner och landsting. De omfattande besparingar som nu genom- förs kommer naturligtvis att påverka kvaliteten. Att ta bort 10-15 % och ibland mera och samtidigt säga att det inte påverkar kvaliteten är inte riktigt trovärdigt. Kvaliteten i äldreomsorgen är så mycket mer än ett slags miniminivå för vad som är acceptabelt. Frågan bör i stället formuleras så här: Innebär be- sparingarna att kvaliteten sänks så mycket att äldre- omsorgen blir otillräcklig och ovärdig ett välfärds- samhälle? Herr talman! Sannolikt finns det på de flesta håll en sådan marginal till ett slags nedre gräns att det går att klara rimliga kvalitetsmål trots de neddragningar som nu sker. Men samtidigt måste man naturligtvis säga att färre anställda i omsorgen betyder lägre kvali- tet. Möjligheten att rationalisera och effektivisera omvårdnad är så mycket mera begränsad än vad som gäller när varor produceras. Det går alltså inte att utfärda en garanti för att ris- ken inte skulle finnas att detta någonstans i detta land kommer att innebära så stora kvalitetssänkningar att det inte är acceptabelt i en välfärdsnation som har alla människors lika värde som utgångspunkt och mått- stock. Alla människors lika värde skall självfallet också gälla inom äldreomsorgen; därmed också rätten till samma vård, omsorg och behandling som alla andra kan få. Jag återkommer till frågan om en utvärdering och analys av äldreomsorgen och välfärden. De olika områden som tas upp i motionerna och därmed i betänkandet handlar om valfrihet och trygg- het inom äldreomsorgen, äldreboendet och hemtjäns- ten samt om vård och rehabilitering, anhörigvård, vård och behandling av demenssjuka, en god vård i livets slutskede, äldreombudsman, övergrepp mot äldre, äldre invandrare och frågan om högkostnads- skydd för kommunala avgifter. Merparten av motionsyrkandena har utskottet be- handlat mycket positivt. De flesta motionerna grundas på en oro för de äldre i samhället och på hur omsor- gen om äldre i framtiden kommer att fungera. Herr talman! För oss socialdemokrater är äldre- omsorgen en gemensam angelägenhet som skall fi- nansieras solidariskt och som skall styras demokra- tiskt och offentligt. Kommunerna har verksam- hetsansvaret, och resurserna skall fördelas efter be- hov. Verksamheten skall präglas av trygghet och kontinuitet. Den skall i så stor utsträckning som möj- ligt utformas efter de äldres behov och önskemål. Ett av målen för äldreomsorgen är att de äldre skall ges möjlighet att själva bestämma över sin livssituation och över det sätt varpå omsorgen ges. Detta gäller naturligtvis också de äldres möjlighe- ter att bo kvar hemma, även när behovet av vård och service är omfattande. För detta ändamål har det visat sig att de statsbidrag som utgått har skapat bra förut- sättningar för kommunerna att tillgodose behovet av särskilt boende för äldre. Herr talman! Sedan skall jag kommentera några av reservationerna. I frågan om alternativ respektive valfrihet inom äldreomsorgen framhärdar Moderaterna i sin defini- tion av valfriheten. Det är inget att bli överraskad över. Jag respekterar Moderaterna för deras inställ- ning här. Moderaterna vill ju privatisera äldreomsor- gen, därför att de tycker illa om offentligt driven vård och om den offentliga sektorn. Då är det ganska na- turligt att inta nämnda förhållningssätt. Men samtidigt som jag säger att jag respekterar detta ställningstagande är det nödvändigt att peka på den omständigheten att all erfarenhet visar att nämnda alternativ kommer att leda till dyrare vård och om- sorg. Det innebär också att det blir sämre ur ett rättvi- se- och jämlikhetsperspektiv. För oss socialdemokrater handlar valfrihet om val- frihet för alla, inte bara för några. Folkpartiet vill enligt reservation nr 3 öka trygghe- ten i äldreomsorgen. Det är en lovvärd ambition som naturligtvis också vi socialdemokrater ställer upp på. Jag är övertygad om att alla andra har samma ambi- tion. Men då infinner sig naturligtvis frågan om vilka medel man väljer. Socialtjänstkommitténs förslag innehåller det mesta av vad Folkpartiet vill uppnå. Förslaget bereds nu i regeringskansliet. Det finns därför inga skäl att slå in dörrar som redan är öppna. Kravet på att landsting och kommuner skall upp- rätta en trygghetsgaranti för äldre låter sig väl sägas. Men det är inte en trygghetsgaranti som kan ge kom- muner och landsting en ekonomi som garanterar de äldre en god vård och omsorg. Det är i stället en samlad ekonomisk politik som syftar till minskad arbetslöshet och sanerade offentliga finanser som ger denna trygghet. Detta borde Folkpartiet ha insett när man förde befälet i Finansdepartementet. Det är inte särskilt hedervärt att kritisera den städ- patrull och renoverinsstyrka som nu är i full fart med att städa och återuppbygga Sverige. Jag uppmanar i stället Folkpartiet att delta i den städningen och reno- veringen av landet. Jag är också övertygad om att Folkpartiet har mycket att tjäna på att slå in på den vägen. Herr talman! Jag lovade tidigare att återkomma till uppföljningen och utvärderingen. I Socialstyrelsens årsrapport redovisas en del oroande tendenser. Det handlar om personer som avlider inom 2 respektive 14 dagar efter en utskrivning från somatisk akutsjuk- vård. I denna redovisning finns det uppgifter om att an- talet avlidna i Stockholms län 2 dagar efter utskriv- ning fördubblats mellan 1993 och 1994. I en jämfö- rande studie i Värmland finns inte denna skillnad. Studien visar vidare att det i Stockholms län blivit allt vanligare att en gammal människa som skrivs in på sjukhus skrivs ut till en ny boendeform under de allra sista levnadsdagarna. Dessa uppgifter föranleder följaktligen frågan om hur människor bemöts, behandlas och vårdas i livets slutskede. Det går inte att dra absoluta slutsatser av dessa uppgifter, men dessa är i sig tillräckligt alarme- rande för att man skall gå vidare med studier och med en uppföljning. Regeringen tillkallar därför inom kort en särskild utredare för att belysa frågan om hur äldre bemöts inom vård och omsorg. Utredaren skall kartlägga och beskriva brister i bemötandet av äldre inom vård och omsorg, analysera vad som påverkar personalens bemötande av äldre, analysera faktorer i organisation och struktur som bidrar till brister i kvalitet och bemö- tande, belysa internationella erfarenheter och kunskap på området, kartlägga och beskriva pågående utveck- lingsarbete i kommuner och landsting som rör kvali- tetsutveckling och utveckling av innehållet i omsorg och vård samt föreslå åtgärder som kan bidra till att dessa brister och missförhållanden kan avhjälpas. Herr talman! Under många år har äldreomsorgsar- betet varit inriktat på viktiga strukturfrågor. Det har gällt organisationsförändringar och - framför allt - frågan om en ny, tydlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen. Formerna för vård och omsorg har engagerat politiker och tjänstemän. Frågan har stått i förgrunden under lång tid. Mot denna bakgrund anser regeringen att det nu är dags att fokusera mer på inne- hållet i äldreomsorgen, på frågor som berör bemötan- de, respekt för äldres självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Herr talman! Jag vill avsluta med att än en gång påminna om den omfattande samsyn som råder kring äldreomsorgen i utskottet, en samsyn som kommer till uttryck i betänkandet och i de många gemensamma texter som finns där. Polemik gällande några enskilda avsnitt får inte skymma detta faktum. 0654974921901 N 2010-01-01 00:00:00 224593 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0923/#anf29