2349052 GJ0923 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:23 Onsdagen den 15 november 1995/96 23 1995-11-15 00:00:00 Skogspolitik C74CFADE-D802-4150-A6FC-FB926EF622F7 104 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c) c Fru talman! I jordbruksutskottets betänkande nr 3 behandlas svensk skogspolitik i vid bemärkelse. Med det här inlägget här i kammaren vill jag aktualisera de problem som uppstått som en konsekvens av den nya förvärvslagstiftningen. De har redan noterats här i kammaren av andra talare. Jan Jennehag noterade också att talarstolen i riksdagen är till för att debattera aktuella saker i. Det gäller då saker som inte bara är aktuella i riksdagen utan även ute i vårt samhälle. Det jag syftar på är det som jag skulle vilja kalla vår tids baggböleri, dvs. att smarta uppköpare förvär- var skogsfastigheter och omgående kalavverkar all skog på dem. Ibland har dessutom de här förvärven skett genom falska förespeglingar om bosättning, men sedan köpet väl är klart rensas fastigheten på sitt skogsvärde och talet om bosättning saknar helt plöts- ligt aktualitet. Carl G Nilsson sade i sitt anförande att den nya skogs- och förvärvslagen har blivit en succé. Jag vill inte ifrågasätta det. Min ambition med det här inläg- get är inte heller att i grunden ändra på den gällande förvärvslagstiftningen. Jag vill dock kanske modifiera den och säga att det finns betydande plumpar i det sätt som den nya förvärvslagstiftningen har kommit att utnyttjas, även om den i och för sig är bra i det stora hela. Jag kan belysa det sakförhållandet med ett aktuellt exempel från Jämtland. Där förvärvades alldeles nyli- gen en skogsfastighet på drygt 90 hektar av en upp- köpare. Den kalavverkades nära nog över en enda natt. Detta är bara det senaste exemplet i en lång rad motsvarande fall de senaste åren i Jämtland, och det förekommer även på andra håll i landet. Jag tvekar inte att beteckna det som en modern variant av baggböleri, dvs. skogen ses enbart som ett objekt för snabba penningklipp. Det finns inget intres- se för en långsiktig miljöinriktad skogsvård. Att äga, bruka och förvalta skog är enligt min mening ett långsiktigt åtagande som kräver ansvar för både skogsråvaran och viltbeståndet och även för den bygd där skogsfastigheten är belägen, inte minst i ett län som Jämtland där även krav på hänsyn till turis- mens intressen ibland måste vägas. För hundra år sedan stävjades baggböleriet dels med en kraftfull opinionsbildning, dels genom den s.k. Norrlandsutredningen som så småningom ledde fram till en lagstiftning här i riksdagen. Jag noterar att Gudrun Lindvall i sitt särskilda yttrande har tagit upp detta med de kortsiktiga spekulationsköpen av just mindre skogsfastigheter. Jag vill gärna ta tillfället i akt och framhålla att jag i det avseendet helt delar de åsikter hon framför. De aktualiserade missförhållanden kan åtgärdas på flera sätt utan att för den skull ändra skogslagstift- ningens huvudinriktning. Man kan bl.a. tänka sig att förvärv som skett på oriktiga grunder, eller t.o.m. lögnaktiga grunder, måste leda fram till en kraftfull juridisk åtgärd och påföljd. Som jag ser det saknas uppenbarligen den möjligheten i dag. Vidare kan man, liksom man gör med större skogsfastigheter, kräva ett kvarvarande skogsvärde eller skogsbestånd under en längre tid efter förvärvet. Det skulle radikalt minska intresset för och möjligheterna till rena speku- lationsköp. Jag noterar också, som andra har sagt här, att ut- skottet tagit till sig detta sakförhållande och att man sålunda skriver: "att Skogsstyrelsen --- med förtur tar fram ett underlag för bedömning av vilka ytterliga- re åtgärder som behövs för att motverka den typ av problem som beskrivs." Jag vill framhålla angelägenheten av just detta med betoning på begreppet förtur. Jag utgår från att både utskottet och regeringen följer den här utvärde- ringen av den nya skogslagstiftningens effekter. Slutligen vill jag framhålla att det här inte enbart är en skogsvårdande och miljövårdande fråga. Det är också en överlevnadsfråga för glesbygd och lands- bygd i stora delar av vårt land där skogen är den långsiktiga resursen, vilket har sagts här från talarsto- len, och där skogsfastigheterna kan ge sysselsättning och utkomstmöjligheter och därvid bidra till ett upp- rätthållande av en levande landsbygd. Låt oss slippa ett dystert återfall i baggböleri så här 100 år efter dess avskaffande. 0560770565308 N 2010-01-01 00:00:00 224668 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0923/#anf104