2349048 GJ0919 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:19 Onsdagen den 8 november 1995/96 19 1995-11-08 00:00:00 Museifrågor A32AC64F-3665-407A-8A74-7F88452C7997 124 ANNIKA NILSSON (s) s Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets hemställan. Ett museum är en del av samhällets kollektiva minne. Museet samlar in, dokumenterar, bevarar och levandegör föremål och andra vittnesbörd om männi- skors kultur och miljö. Det utvecklar, förmedlar kun- skap och bjuder upplevelser för alla sinnen. Det är öppet för allmänheten och medverkar i samhällsut- vecklingen. Museets syfte är bildning för medborgar- na. Detta var Museiutredningens förslag till museide- finition. Utredningen betonar att museernas huvud- uppgift är bildning. Det sägs att den som inte förstår eller känner till sin egen historia har svårare att förstå andras kultur och historia. Vi har kunnat se hur en rotlöshet spritt sig och många, framför allt unga människor, känner sig osäkra inför det mångkulturella samhälle som Sverige utvecklats till. När människor utsätts för förföljelse, när krig bryter ut och andra oroligheter råder måste vårt land kunna vara en plats där människor kan känna sig lugna och trygga. Men för att vi skall kunna erbjuda denna fristad för dem som mest behöver det är det viktigt att människorna i vårt eget land känner sig säkra i sin egen identitet. Det är i denna utveckling som museernas roll kommer in. Den erfarenhet som finns ute på alla landets muse- er kan vara en nyckel till att ge människorna den kunskap som behövs för att förstå andra människor. Det är dock viktigt att allas historia berättas. Historien om bondesamhället - jordbruket var hu- vudnäring i Sverige under många sekel - har av na- turliga skäl berättats många gånger. Den övre klassens historia har också väl dokumenterats och bevarats. Däremot har tyvärr dokumentationen av arbetarnas och 1900-talets historia inte fått riktigt lika mycket utrymme. Men det är viktigt att vi även lyfter fram industrialismen och det samhälle som så drastiskt har förändrats under detta sekel. När min morfar växte upp i Roslagen i början av seklet var det ett helt an- norlunda samhälle än det jag växte upp i. Vi får inte heller glömma att i Sverige lever många som har en helt annan historisk bakgrund än den svenska. Jag menar att museerna står inför en ny utmaning i det mångkulturella samhället. För att vi skall kunna diskutera framtiden måste vi få kunskap om de händelser och den utveckling som har lett till att vi står där vi är i dag. Därför måste museerna do- kumentera, levandegöra och bevara alla människors historia. Herr talman! Vi skall i dag diskutera eventuella kvinnomuseer. Kvinnors historia är en del av den svenska historien. Jag anser att det bör vara en själv- klarhet för dagens museer att även skildra kvinnornas historia, likaväl som de skildrar männens historia. Jag läser just nu Herman Lindqvists bok om Gus- tav Vasa och hans söner och döttrar. Där kan jag läsa om männen från den tiden. Det är förresten en mycket bra bok, som jag varmt rekommenderar er alla. Men kvinnorna som levde under den tiden står det faktiskt inte så mycket om. Kvinnorna är de som alltid har skött marktjänsten. Utan dem hade samhället inte kunnat utvecklas som det har gjort. Jag vill påpeka att även om vi i dag inte tillstyrker någon motion om kvinnomuseum är det vår mycket bestämda uppfattning att kvinnornas historia också måste berättas. Jag vet att en del museer redan i dag har ett kvin- noperspektiv på sina utställningar. Ett exempel besök- te jag i somras, Arbetets museum i Norrköping. Där fick jag lära känna Alva Karlsson, som jobbade på Holmens väveri, en typisk kvinnoarbetsplats. Där fanns också en utställning om världens kvinnor. Det har tagits initiativ runt om i vårt land, exempelvis i Surahammar, där man tittar på förutsättningarna för att starta ett kvinnomuseum. Herr talman! Museistrukturen har utretts två gång- er under de senaste åren. Av Museiutredningen och av Kulturutredningen. Den senare är just nu ute på re- miss, och utskottet är inte berett att ta något initiativ som syftar till inrättandet av ett kvinnomuseum. När Kulturutredningen lade fram sitt betänkande föreslogs ett nytt bidragssystem till de regionala insti- tutionerna. I stället för att ha olika schabloner för olika områden föreslog utredningen att det skulle finnas en schablon. Vidare skulle grundbeloppen utgå från verksamhet i stället för från personalkostnader, vilket förhoppningsvis kan leda till en förnyelse av verksamheten samtidigt som det naturligtvis skall finnas en kontinuitet för institutionerna. Utredningen föreslog även ett ökat antal rörliga grundbelopp. Ett sådant system skulle medföra en större flexibilitet i bidragstilldelningen. Utskottet menar att det föreslagna systemet skulle kunna inne- bära att ekonomiska resurser frigörs för museer utan- för det regionala systemet. Men jag vill påpeka att utredningen just nu är ute på remiss och att utskottet inte har tagit ställning till Kulturutredningens förslag utan inväntar en eventuell proposition. Herr talman! Några motioner som vi i dag skall behandla gäller lokala eller regionala initiativ till nya museer. Det kan handla om något som har varit av betydelse för regionen men även om att man har känt att de traditionella museerna inte fyllt de behov man har haft. Det är viktigt att vi i fortsättningen har en levande museistruktur. Det är viktigt att nya idéer och infallsvinklar kommer fram även inom de i dag be- fintliga museerna. Jag ser fram emot ett förslag till bidragssystem som jag hoppas skall vara den vitalise- rande kraft som jag anser behövs, där museer utanför den regionala museiorganisationen under en begrän- sad tid kan erhålla grundbelopp för att komma i gång med sin verksamhet. Vi väntar med spänning på eventuella förslag som kommer till våren. Till dess vill utskottet inte ta något initiativ till att ge ytterligare statligt stöd till de museer som motionärerna har lyft fram. 0950203660913 N 2010-01-01 00:00:00 224335 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0919/#anf124