<anforande>
<dok_hangar_id>2349040</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ0911</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:11 Torsdagen den 19 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>11</dok_nummer>
<dok_datum>1995-10-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Muntliga frågor till regeringen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A655A2C8-FD59-45EB-A1A3-CAFED74DAF8E</anforande_id>
<anforande_nummer>36</anforande_nummer>
<talare>Statsminister INGVAR CARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag delar naturligtvis helt Karl-Erik
Perssons uppfattning i sakfrågan. Jag tycker inte hel-
ler att vi skall vänta på formella regeringsförslag, hur
viktiga de än är. Det arbete som bedrivs i kommittén
tror jag blir utomordentligt värdefullt.

Jag kommer om en timme att hålla tal på Utrikes-
politiska institutet där jag kommer att ta upp de ex-
empel som Karl-Erik Persson nämnde för att i det
sammanhanget visa och markera att detta är förhål-
landen i Sverige som inte bara är olyckliga utan
mycket skrämmande och beklämmande.

Vi bör alla ledamöter av denna riksdag, organisa-
tioner och folkrörelser markera vår ståndpunkt, ta
diskussion och påverka attityder. Vi skall absolut inte
sitta och vänta på utredningsförslag och
propositioner. De kan ta större grepp och ytterligare
initiativ. Men under tiden måste vi reagera så
kraftfullt vi kan. Karl-Erik Persson och jag är helt
överens om detta.

OS i Stockholm
</anforandetext>
<intressent_id>0906359551705</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>223873</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ0911/#anf36</protokoll_url_www>
</anforande>
