<anforande>
<dok_hangar_id>2349138</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ09109</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:109 Tisdagen den 11 juni</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>109</dok_nummer>
<dok_datum>1996-06-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Bordläggningsdebatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>97724399-B7EF-4A10-8F3F-4078561F4352</anforande_id>
<anforande_nummer>32</anforande_nummer>
<talare>Finansminister ERIK ÅSBRINK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag är medveten om att det i många
länder finns en stark opinion som förordar en arbets-
tidsförkortning. För mig är det inte självklart att vi
skall följa andra länder i alla avseenden. I vissa avse-
enden är man kanske inne på en felaktig linje. Jag
tycker att vi själva skall utforma en sysselsättnings-
politik som vi tror på. Enligt min åsikt vore det en
kapitulation att hävda att arbetslösheten är given och
att det nu handlar om att fördela den på fler männi-
skor, men arbetslösheten är inte given.

Vi skall bekämpa och nedbringa arbetslösheten.
Det är en aktiv och offensiv sysselsättningspolitik. Att
dela på arbetslösheten är att kapitulera inför de pro-
blem som i dag tornar upp sig. Jag tror dock inte att vi
behöver göra det.
</anforandetext>
<intressent_id>0894934958205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>232775</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09109/#anf32</protokoll_url_www>
</anforande>
