2349137 GJ09108 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:108 Måndagen den 10 juni 1995/96 108 1996-06-10 00:00:00 Verksamheten inom Europeiska unionen under 1995 CAC7D757-8AFD-4A9F-8CE8-F26113371388 46 Statsrådet BJÖRN VON SYDOW (s) s Fru talman! Jag vill först instämma i de varma och uppskattande ord som under debatten har riktats till Mats Hellström. Jag instämmer i dem i alla hänseen- den och betraktar bl.a. Mats Hellströms frihandelsen- gagemang som en självklar utgångspunkt för mig också när det gäller den internationella handelspoliti- ken. EU har blivit vardag i Sverige. Det kanske märkli- gaste är denna sammansmältning av inrikes- och utri- kespolitik, som vi är i färd att genomföra. Det ligger mycket i det som har sagts under debatten om att utrikespolitiken, genom att den har blivit inrikespoli- tik, har öppnats för fler impulser, inte minst från riks- dagen. Jag gläder mig också å regeringens vägnar åt att utrikesutskottets betänkande är utan reservationer. Jag vill inte gå in med kommentarer vad gäller den debatt som har förevarit kring det särskilda yttrandet. På några punkter skriver utskottet några saker som jag dock vill kommentera. Utskottet menar att det hade varit värdefullt om regeringen mer genomgående i olika avseenden erin- rat om övergångsbestämmelsernas innebörd och de förhandlingar som kan äga rum i samband med dessa. Jag vill då nämna att ett översynsarbete om Sveriges hållning har påbörjats i regering och regeringskansli, och regeringen kommer noggrant att föra en dialog med riksdagen - i EU-nämnden, i fackutskotten och slutligen naturligtvis ytterst i kammaren - vad gäller hur den här frågan skall bedrivas. Utskottet gör också ett viktigt påpekande. Man erinrar om att det är viktigt att den här skrivelsen, som man tar emot mycket vänligt, inte blir den enda for- men för en mer omfattande dialog mellan regering och riksdag, och man pekar på att stora politikområ- den kan behöva bli föremål för en särskild utvärdering och dialog med riksdagen. Jag delar den uppfattning- en. Så har också skett. Det största betänkandet har väl varit det kring regeringskonferensen, men betydelse- fulla skrivelser och en omsorgsfull riksdagsbehand- ling har varit aktuella också i fråga om bl.a. miljöpo- litiken och konsumentpolitiken. Jag ser ingen anled- ning till att ett sådant förfarande inte skulle kunna bli det normala för regeringens kommunikation med riksdagen i EU-frågor. Likaså har den kortversion av den här skrivelsen som har varit uppe till debatt nämnts. Regeringen avser att gå vidare och försöka komma längre vad gäller det behov av dialog som finns när det gäller att öka allmänhetens kunskaper om alla EU- medlemskapets aspekter. Vi kommer att utveckla och ta hänsyn till de erfarenheter vi har gjort den här gången. Så vill jag ta upp ytterligare några punkter som har att göra med själva medlemskapets effekter, som ju ändå har diskuterats en del i debatten i dag. På några områden skulle vi från vår sida kunna göra mer, såvitt jag kan förstå. Mats Hellström har varit inne på detta när det gäller förverkligandet av den inre marknaden. Jag kommer att ta hans ord till mig, nämligen att det är viktigt att vi från svensk sida på ett konsekvent, systematiskt och skickligt sätt bearbetar kommissio- nen för att man till ministerrådet skall ta fram beslut - ibland kan ju besluten fattas av kommissionen själv - för genomförande av den inre marknaden och det som man kan säga ändå är kärnan i den första pelaren. Jag kommer så fort jag har kunnat sätta mig in i dessa komplexa frågor att försöka ta upp just den aktivitet som Mats Hellström förespråkar, nämligen en systematisk, helt öppen och naturligtvis legitim påverkan på kommissionen att i samspel med de väx- lande ordförandeskapen aktivera de frågor som vi från våra utgångspunkter tycker är viktiga, frågor som naturligtvis även här i grunden är frihandelsorientera- de. Låt mig slutligen på några punkter ta upp vad medlemskapet kan ha inneburit under 1995 och ett stycke in på 1996. Matpriserna har faktiskt sjunkit en del, sannolikt sammanhängande med medlemskapet. Det kan t.ex. göras gällande för kött, där vi har ett prisfall. Att prisfallet inte har blivit större beror an- tagligen på den bristande konkurrensen inom livsme- delssektorn och även på tveksamhet från många av våra svenska konsumenter att pröva andra länders matvaror. Den bristande konkurrensen går att åtgärda bl.a. genom arbete inom den inre marknadens system. Finns det någonting att säga om de ekonomiska fördelarna av medlemskapet? Jag tror att man ändå kan peka på att den långa räntan i dag ligger nästan 3 % lägre än när Sverige blev medlem i unionen. Inflationen i Sverige har ju kommit ned på ett sätt som gör att ekonomerna menar att Sveriges ekonomi nu har gått över från att vara inflatorisk till att bli av låginflationstyp. Det finns också när det gäller investeringarna i Sverige intressanta siffror och tendenser, som åtmins- tone till tiden sammanfaller med medlemskapet. Man kan t.ex. notera att företag från Förenta staterna och Norge har varit särskilt aktiva med investeringar i Sverige under 1995. Man kan notera ett starkt växan- de intresse från tyska företag att flytta produktion från Tyskland till Sverige. Man kan göra gällande att ökningen i investering- arna, som tog fart först mot slutet av 1994, pekar på att det fanns ett uppdämt behov som inte realiserades förrän osäkerheten kring Sveriges relationer med EU hade minskat. Det finns också tecken på att antalet långsiktiga nyetableringar och expansiva investeringar som genomfördes under 1995 kan ha en sådan bak- grund. Jag vill avrunda med att säga att låga räntor och låg inflation har betydelse för människors ekonomi men naturligtvis är något ganska abstrakt. Man får också erkänna att orsakssammanhangen inte är enkla och entydiga. Kanske är det som ter sig som ett resul- tat av EU är sådant som har att göra med den interna- tionella säkerheten i Europa men också hanteringen av frågan om den engelska kosjukan. Det kan vara nog så besvärligt när det för ett av EU:s folk och medlemsländer kan tyckas som om det är EU som har åstadkommit den i Storbritannien förekommande "galna ko-sjukan", som om EU skulle vara en skuldbelastad aktör när det gäller vad som har hänt inom Storbritannien. Låt oss tänka att den här sjukdomen hade upp- kommit i Storbritannien och att vi inte hade haft de konfliktlösningsmekanismer som EU ändå företräder! Är det någon som tror att Europa hade kommit lättare ut ur konflikten mellan olika stater i en både medi- cinskt så komplex och emotionellt så invecklad och besvärande fråga som den här? Är det någon som tror att EU:s metoder och institutioner har missgynnat försöken från Europas stater och folk att komma ut ur det besvär som har drabbat ett av ländernas territori- er? Jag ställer frågan och hoppas att vi utan förutfat- tade föreställningar kan inse att det i dagens läge bl.a. är EU-kommissionen som bereder vägen för Europas folk att komma ifrån en konflikt som är nog så komp- licerad medicinskt men som också har kommit att få nationalistiska och protektionistiska inslag - någon- ting som inte pekar framåt. 0787533297400 N 2010-01-01 00:00:00 232682 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09108/#anf46