<anforande>
<dok_hangar_id>2349137</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ09108</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:108 Måndagen den 10 juni</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>108</dok_nummer>
<dok_datum>1996-06-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Verksamheten inom Europeiska unionen under 1995</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E07B83F3-4625-4A9E-90B4-B5A1B05B58B7</anforande_id>
<anforande_nummer>33</anforande_nummer>
<talare>VIOLA FURUBJELKE (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Den här debatten skulle handla om
Sveriges medlemskap under 1995. I den skrivelse som
regeringen har gett riksdagen har Vänsterpartiet san-
nolikt inte funnit särskilt mycket att kritisera, eftersom
det bara resulterat i ett särskilt yttrande. I stället håller
Bengt Hurtig här ett traditionellt nej-till-EU-
anförande som spänner över en lång rad frågor.

Jag vill ändå bemöta några av Bengt Hurtigs frå-
gor och börja med frågan om att bedriva en själv-
ständig politik eller att samordna sig och låta sig på-
verkas. Bengt Hurtig sade att Sverige inte kan påstås
vara ungkarl längre. I varje fall borde vi inte agera
som om Sverige var ungkarl. Jag skulle vilja säga att
moder Svea visserligen väldigt länge var ungmö men
har nu inträtt i det äkta ståndet. Som i ett modernt
äktenskap är det naturligtvis så att man agerar som
jämställda och självständiga parter. Så är det också i
EU-arbetet.

Bengt Hurtig säger vidare att EU måste göra en
vidgad säkerhetspolitisk analys, och det håller jag
absolut med om. Det berörs inte i redogörelsen, men
det finns ingen som helst tvekan om att utrikesutskot-
tet under året har ägnat en stor del av sitt arbete åt att
just poängtera det vidgade säkerhetsbegreppet.

Så till frågan om EU:s solidaritet med världen
utanför. Det mesta av det vi har behandlat i utrikesut-
skottet under året som gäller EU har gällt EU:s rela-
tioner till världen utanför. Sverige har stora möjlighe-
ter att påverka där. Kampen mot fattigdomen finns för
övrigt starkt inskriven som en prioriterad fråga i Ma-
astrichtfördraget. 60 % av västvärldens bistånd går
via EU. Sverige och EU har alldeles nyligen i en
mycket aktuell fråga varit framgångsrika och drivit
frågan om ett gott boende i FN-konferensen i Istanbul
- den har just avslutats. Jag tror att svenskt arbete
inom Europeiska unionen kommer att vara fram-
gångsrikt framöver, vare sig det gäller i unionsfrågor
eller frågor som rör samarbetet med länder utanför
unionen.
</anforandetext>
<intressent_id>0567603564903</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>232669</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09108/#anf33</protokoll_url_www>
</anforande>
