2349137 GJ09108 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:108 Måndagen den 10 juni 1995/96 108 1996-06-10 00:00:00 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001 5A3301D9-1629-4F86-AEB8-2340B944F1DB 26 MARIANNE ANDERSSON (c) c Fru talman! Man brukar säga att mediefrågorna uppmärksammas så mycket därför att medierna själva är intresserade, vilket de av naturliga skäl är. Men mediefrågorna är i hög grad intressanta för alla i Sve- rige. Radio och TV når alla människor och är nog det främsta instrumentet för kultur, demokrati och nyhets- förmedling i hela landet. Många människor får den enda kontakten med kulturutbudet genom radio och TV. Det ställer naturligtvis stora krav på främst public service-företagen. För oss centerpartister är betydelsen av en stark radio och TV i allmänhetens tjänst oerhört väsentlig. Mot bakgrund av det stora ansvar som public service- företagen har motsatte vi oss de snabba nedskärningar som beslutades förra året. Men när beslutet nu är fattat har vi att gilla läget så att säga. Vi motsatte oss också den samverkan mellan de två TV-kanalerna som genomfördes. Däremot är vi glada över riksdagens beslut att bibehålla de två ny- hetsredaktionerna. Eftersom nästan 50 % av Sveriges befolkning bara ser de tre marksända kanalerna kan inte public ser- vice-företagen endast ägna sig åt en smal verksamhet, hur angelägen den verksamheten än är, och överlåta den breda publikdragande verksamheten åt de kom- mersiella kanalerna. Vi delar inte moderaternas upp- fattning i den frågan. Centern deltog i arbetet med att få fram det nya avtalet, som vi skall besluta om här i dag. Vi delar slutsatserna som då kom fram, vilka ledde till den proposition och det betänkande som vi nu behandlar. Vi har därför inga reservationer. Personligen tycker jag att det är synd att vi inte kunde få majoritet för förslaget att förlägga en av nyhetsredaktionerna utanför Stockholm. Jag tror att det hade varit till fördel för mångfalden om en redak- tion hade haft säte i t.ex. Göteborg. Det handlar inte bara om en mer rättvis fördelning av antalet nyhetsin- slag från olika delar av landet eller liknande, utan det handlar om att en redaktion skall uppfyllas av det tänkesätt och den kultur som finns i en annan del av landet än Stockholmsområdet. Detta är ingenting som kommer fram lätt och snabbt, utan det nås ju bara om man permanent finns i ett område. Nu blev det en kompromiss med ökat krav på decentralisering. Det är viktigt att följa hur detta kommer att fungera. Att andelen program, producerade utanför Stock- holm, skall öka till 55 % tycker vi är bra. Det finns också en rad andra förslag: främjande av kulturlivet, ökat antal produktioner av personer eller företag utan- för Sveriges Television och ökat samarbete med olika kulturinstitutioner, vilket vi tycker är viktigt. Det handlar också om skyddskrav gällande barn, t.ex. förbud mot våldsskildringar och pornografi under tid då barn ser på TV, vilket är självklart och bra. Vidare handlar det om att stärka det svenska kulturlivet och svenska språket, och det handlar mycket om barn och ungdomar. Jag skall upprepa det som har sagts här tidigare, eftersom jag tycker att det är viktigt, om sammanfatt- ningen i punkter för den s.k. svenska modellen för radio och TV i allmänhetens tjänst. Det handlar om rikstäckande sändningar, redaktionell självständighet, opartiskhet och saklighet, demokratiska värden, mångfald och decentralisering, hög kvalitet, kultu- ransvar, minoritetsprogram, folkbildningsambitioner och spegling av hela landet. Allt detta ställer vi upp på. Naturligtvis är det stora krav. Samtidigt har ju medielandskapet förändrats oerhört mycket under de senaste tio åren, vilket ställer public service inför stora utmaningar. Konkurrensen har hårdnat, både genom de globala kommersiella aktörerna och även genom nya aktörer i Sverige. Den digitala tekniken gör också att förutsättning- arna för medierna i framtiden kommer att revolutione- ras. Det blir fler kanaler, bättre kvalitet, nya möjlighe- ter att förskjuta programmen i tiden och större lokala möjligheter. Detta ger möjligheter men ställer också till en del problem, eftersom man inte riktigt vet hur det skall se ut. Men vad som är nödvändigt är att public service-verksamheten får möjlighet att utveck- las i den nya digitala miljön. I den utredning som vi tidigare talade om föreslås en utbyggnad av ett digitalt marksänt system av en majoritet bestående av centern, socialdemokraterna och folkpartiet. Naturligtvis är förslaget förknippat med en mängd osäkerhetsfaktorer, t.ex. om hur över- gången skall gå till, behovet av parallella system under en tid, hur alla skall nås, kostnader för utbygg- naden och kostnader för mottagaren m.m. Därför är det viktigt att den utredning som pågår i regerings- kansliet ser över denna stora fråga ur alla aspekter. Det är angeläget att det sker noggrant och även skyndsamt. Precis som kulturministern nyss sade är det viktigt att vi inte blir förbisprungna av utveckling- en utan är med och har ett ord med i laget. Det är viktigt att inte valmöjligheterna i praktiken omintet- görs. Denna debatt och de reservationer som finns till betänkandet speglar ju egentligen en skiljelinje mellan moderaterna och andra partier när det gäller public service-företagens uppgifter. Vi ser det som en själv- klarhet att dessa olika krav skall ställas på alla public service-företag och att de inte bara skall erbjuda smala program utan något som intresserar alla. Alla människor skall ha möjlighet att nås av public service och känna att det är något som man vill ta del av. Reservationerna från Vänstern och Miljöpartiet handlar mera om resurser och om hur olika gruppers intressen skall tillgodoses. Det gäller t.ex. funktions- hindrade, barn och ungdomar, flickor och de nya svenskarna. Det är inget som är kontroversiellt. Vi instämmer allihop, och det speglas också i betänkan- det. Skillnaden består i hur mycket vi här i riksdagen skall besluta om vilka metoder programföretagen skall använda för att nå upp till de målen. Vi menar att företagen själva skall kunna ta det ansvaret. Därför sätter vi inte upp några begränsningar och vill inte fatta beslut om sådana krav här. Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till utskot- tets hemställan i dess helhet. 0754692641206 N 2010-01-01 00:00:00 232662 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09108/#anf26