<anforande>
<dok_hangar_id>2349137</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ09108</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:108 Måndagen den 10 juni</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>108</dok_nummer>
<dok_datum>1996-06-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>20C8C702-DE11-476A-92CE-F14199CFB128</anforande_id>
<anforande_nummer>17</anforande_nummer>
<talare>AGNETA RINGMAN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! En radio och en TV i allmänhetens
tjänst är en del av vårt gemensamma kulturarv. I all-
mänradions och allmän-TV:ns uppdrag ligger ett
särskilt ansvar för att utveckla vår demokrati, vår
kultur och det svenska språket. Allmänradio och all-
män-TV är också av stor betydelse för att värna och
utveckla Sverige som kulturnation.

Den proposition som nu föreligger innehåller en
svensk modell för begreppet en radio och TV i all-
mänhetens tjänst med krav på bl.a. det som Fanny
Rizell räknade upp alldeles nyligen.

Definitionen av det s.k. public service-begreppet
är inte given en gång för alla. Den kan komma att
förändras med anledning av den tekniska utveckling-
en. Men en bred politisk majoritet har enats om att
Sveriges Radio och Sveriges Television även i fort-
sättningen skall fylla uppgiften att nå i stort sett hela
befolkningen med ett mångsidigt utbud präglat av
bredd, djup och hög kvalitet.

I detta innefattas skyldigheten att erbjuda licensbe-
talarna ett programutbud som innehåller såväl breda
populära program för den stora publiken som kvalifi-
cerade program som vänder sig till en smalare publik.
En förutsättning för att kunna erbjuda folklig under-
hållning av hög kvalitet och ett kvalificerat utbud av
kultur- och samhällsprogram är, tycker vi, att Sveriges
Television har tillgång till två licensfinansierade kana-
ler och att Sveriges Radios fyra kanaler bibehålls så
att radiopubliken i hela landet nås av ett brett utbud.

Det här betänkandet uppfyller till stor del de krav
som vi socialdemokrater ställer på en allmän radio
och en allmän TV. Mer än hälften av tittandet ägnas
åt allmän-TV, och nära tre fjärdedelar av radiolyss-
narna lyssnar på Sveriges Radio under en genomsnitt-
lig dag enligt en undersökning från 1995. Tittarna och
lyssnarna visar alltså ett stort förtroende för den all-
män-TV och allmänradio som vi har i dag. Det är skäl
nog för att vi skall ställa oss helt avvisande till att
sälja ut en TV-kanal och två radiokanaler som mode-
raterna föreslår i sin reservation.

I public service-uppdraget ingår som jag tidigare
nämnt ett ansvar för rikstäckande sändningar. I dag
nås 99,8 % av den bofasta befolkningen av sändning-
arna. Vi socialdemokrater tycker att det är oerhört
viktigt att så många som möjligt kan nås av både
radio och TV i allmänhetens tjänst. Vi vill vara med
och utveckla allmänradion och allmän-TV:n vidare.
Vi är alla övertygade om att den digitala sändnings-
tekniken kommer att påverka medialandskapet under
den kommande tillståndsperioden.

Det är utomordentligt viktigt att den nya tekniken
blir så ändamålsenlig som möjligt. Men utskottet
menar i detta betänkande att det arbete om ny teknik
som pågår för närvarande inom departementet inte
bör föregripas. Distributionsfrågorna kommer där att
analyseras ordentligt. Naturligtvis förutsätter vi att en
hög driftssäkerhet och servicenivå kommer att upp-
rätthållas såväl i tätortsområden som i glesbygd.

Fru talman! Jag skall kommentera två tillkännagi-
vanden i detta betänkande. För det första: De olika
programföretagen utgör tillsammans med Gransk-
ningsnämnden för radio och TV den s.k. rundradiorö-
relsen. Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att
programföretagen via TV-avgiftsmedel bidrar till
finansieringen av Granskningsnämnden. En större del,
mer än 50 %, av Granskningsnämndens arbete härrör
sig till granskning av programföretagen. Utskottsma-
joriteten tycker att det är rimligt att Gransknings-
nämnden även i fortsättningen finansieras från två
källor: dels över rundradiokontot, dels över statsbud-
geten.

För det andra: Utskottet föreslår att sponsring får
förekomma i Sveriges Television i samband med
sportevenemang. Skäl till att sponsring får förekomma
vid sådana tillfällen är att kostnaderna för sporträttig-
heter ständigt ökar. Vi är, vilket tidigare sagts, för en
mångsidighet i programutbudet och anser därför att
det är angeläget att Sveriges Television har möjlighet
att fortsättningsvis sända dyrbara sportevenemang.
Utskottet vill också att det i fortsättningen i likhet
med tidigare skall vara möjligt för TV- och radiopub-
liken att titta på och lyssna till t.ex. Melodifestivalen
om Sveriges Television står som arrangör. Därför
finns också en skrivning med i betänkandet som tillå-
ter sponsring även av ett sådant evenemang.

Fru talman! Socialdemokraterna har tre hjärtefrå-
gor inom kulturområdet: kultur i hela landet, bra kul-
tur för barn och ungdom och bättre villkor för konst-
närliga utövare.

Jag har redan här berört hur viktigt det är att vi in-
om mediapolitiken ser till att vi får rikstäckande
sändningar. En annan viktig fråga i det sammanhanget
är att produktionen är väl decentraliserad och att
utbudet är representativt för hela landet. Utskottet
ställer sig också bakom propositionens förslag om
fortsatt distriktsorganisation, om organisation av
programföretagen så att förhållanden i olika delar av
landet kan speglas och om att andelen allmänproduk-
tion av program producerade utanför Stockholm ökas
till minst 55 % under tillståndsperioden.

Vi anser att både radio och television bör ägna
ökad uppmärksamhet åt programverksamhet riktad till
barn och ungdom. Våra barn har ofta ett stort intresse
och behov av att få veta vad som händer i världen.
Därför är det viktigt och naturligt att ett stort ansvar
vilar på radio och television för att ta fram nyheter
och information som är lättillgängliga för barn och
ungdomar, men också för att förmedla kulturella och
konstnärliga upplevelser, inte bara från vår egen kul-
tur utan även från andra nationella och internationella
källor.

Den tredje hjärtefrågan hamnar till en del i avsnit-
tet om att främja kulturlivet i betänkandet. I proposi-
tionen föreslås att omfattningen av utomståendes
medverkan i programproduktionen skall öka i Sveri-
ges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradi-
on. Utskottsmajoriteten anser att programverksamhe-
ten därigenom kan vitaliseras samtidigt som en rad
fria kulturarbetare får möjlighet att komma till tals
och möta en stor publik.

Regeringen kommer att tillsätta en särskild utreda-
re som skall lägga fram förslag till hur man skall gå
till väga för att förbättra möjligheterna för fria produ-
center och produktionsbolag att göra dessa kvalitets-
program.

I Kulturutredningen framförs synpunkten att sam-
arbetet mellan Sveriges Television och Sveriges Ra-
dio och museer och konsthallar bör utvecklas. Pro-
positionen talar om samverkan med kulturinstitutioner
i alla de situationer där det är möjligt och menings-
fullt. I dag åligger det Operan att utnyttja radio och
TV i så stor omfattning som möjligt för att göra tea-
terns produktioner tillgängliga för hela landets be-
folkning. Det åligger också Dramaten att driva sce-
nisk konst i radio och TV. Utskottet tillägger här att
det är viktigt att samarbetet inte begränsas till att gälla
enbart Operan och Dramaten utan att samarbete även
upprättas med andra teatrar och musikinstitutioner i
landet som har program av intresse för radio- och TV-
publik. Även samverkan med andra kulturinstitutioner
som t.ex. museer bör kunna övervägas.

Fru talman! En parlamentarisk beredning har utar-
betat ett förslag som legat till grund för denna pro-
position. Genom en bred politisk majoritet finns det
nu goda förutsättningar för radio- och TV-företagen i
allmänhetens tjänst att få stabilitet och trygghet i det
nya avtalet.

Jag vill med det yrka bifall till hemställan i kul-
turutskottets betänkande i sin helhet.
</anforandetext>
<intressent_id>0698785853314</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>232653</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09108/#anf17</protokoll_url_www>
</anforande>
