2349134 GJ09105 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:105 Tisdagen den 4 juni 1995/96 105 1996-06-04 00:00:00 Lag om företagsrekonstruktion, m.m. 9E1D4D89-EDC2-40D9-9E25-D8849D72FA7B 9 BENGT HARDING OLSON (fp) fp Herr talman! Detta ärende gäller företagsrekon- struktion, och handlar därmed även om förmånsrätts- ordning, företagshypotek, produktiva löner och en lång rad andra specialbegrepp som är närmast obe- gripliga för allmänheten, och kanske för en del andra också. Men företagsrekonstruktion är faktiskt utomor- denligt viktigt för både näringsliv och samhället i dess helhet. Grundtanken är nämligen att hjälpa livsdugliga företag som har tillfälliga ekonomiska problem och därigenom motverka onödiga konkurser och samtidigt rädda viktiga arbetstillfällen, vilket är utomordentligt viktigt inte minst i dessa dagar. Regeringens lagförslag är utomordentligt dåligt, trots åravis av utredande. Främst gäller det två avgö- rande punkter. Man behåller en omodern förmåns- rättsordning, och man struntar i småföretagens behov av ekonomisk sanering. Resultatet blir ofrånkomligen att man stjälper i stället för hjälper företag, vilket i sin tur leder till oförsvarbar kapitalförstöring och onödig arbetslöshet. En fungerande företagsrekonstruktion kräver en ny förmånsrättsordning, men trots detta bibehåller man den gamla ordningen. En ändring av förmånsrätten för leverantörsfordringar och skatter skulle vara till fördel för både småföretagare och samhällsekonomin, men stoppas ändå av staten och bankerna. Att inte kombi- nera företagsrekonstruktionslagen med en ny för- månsrättslag är som att leverera en flygel utan tangen- ter. Det fungerar inte. Detta vet regeringen, men man har givit efter för påtryckningar från bankerna. Det är häpnadsväckande att svenska banker som på sin tid var synnerligen angelägna om att få en bankakut för att sanera egna skulder inte bara saboterar skuldsane- ringen för privatpersoner utan nu även agerar stopp- kloss för ekonomisk rehabilitering av företag. Dessutom är förslaget till företagsrekonstruktion inriktat på främst större företag. Därför föreslår rege- ringen att småföretagens behov skall tillgodoses ge- nom en utvidgning av skuldsaneringslagen. Men detta strider mot principen att skuldsaneringsinstitutet är avsett för rent privatekonomiska förhållanden. Därför uppkommer stora tillämpningssvårigheter dels inom skuldsaneringslagen vid gränsdragningen mellan privatekonomi och företagsekonomi, dels mellan skuldsaneringslagen och företagsrekonstruktionsla- gen. Vidare blir skuldsaneringslagens tillämpnings- område orimligt snävt om detta skall omfatta närings- verksamhet som närmast har karaktären av extraknäck och om det förutom alla redan gällande krav för skuldsanering även skall krävas särskilda skäl. Följ- aktligen kommer de mindre företagens problem att hamna mellan stolarna, och deras behov av rekon- struktion blir uppenbarligen inte tillgodosett. De mindre företagens berättigade krav på möjligheter till företagsrekonstruktion måste mötas med särskilda regler om ett förenklat förfarande för företagssanering inom företagsrehabiliteringssystemet. Herr talman! Företag i tillfälliga ekonomiska svå- righeter måste hjälpas, och i många fall bör man för- söka med rehabilitering. Men lämpliga rehabilite- ringsformer saknas, och nuvarande lagförslag är otill- räckligt. Vår modell kan beskrivas på följande sätt. En fun- gerande företagsrehabiliteringsrättslig reglering skall kännetecknas av att borgenärskollektivet ges en cen- tral maktställning. Regeringen bör följa tre grundläg- gande allmänna riktlinjer. Regelsystemet bör ges en flexibel utformning som ger stor frihet att välja rätt form för företagets rehabilitering. Vidare måste sys- temet möjliggöra en stegvis tillämpning från helt frivilliga till direkt domstolsstyrda förfaranden. Dessutom är det nödvändigt med ett snabbt förfarande och en billig procedur. Mot denna bakgrund bör en ny lagstiftning utformas med två alternativ, nämligen företagsrekonstruktion eller företagssanering. Företagsrekonstruktion är beteckningen på de åt- gärder som behövs för en omfattande företagsföränd- ring. Företagssanering - i stället för företagsrekon- struktion - bör användas i de fall ett företag har "enklare" ekonomiska problem som främst hänför sig till skuldbelastningen. För övrigt behövs en radikal översyn av förmånsrättsordningen med inriktning på att öka rättvisan mellan borgenärerna för att därige- nom också öka intresset hos alla borgenärer av att genomföra företagsrehabilitering. Dessutom bör den egentliga rehabiliteringsregle- ringen kompletteras med regler som främjar målet att uppnå ekonomisk rehabilitering av fler företag än för närvarande. Varje onödig konkurs innebär ett tragiskt misslyckande som drabbar - förutom ekonomiska tillgångar - företagare och anställda och ytterst sam- hället. Genom att undersöka möjligheterna till företags- rekonstruktion före beslut om konkurs kan man und- vika onödiga konkurser. Så kan ske genom att man fastlägger en grundrutin av innebörd att man först alltid skall pröva företagsrehabilitering i någon form och endast i sista hand tillgripa konkurs. Därför bör man lagfästa en obligatorisk prövning av företagsre- konstruktion före varje konkursbeslut. Utomlands finns varierande modeller av svenskt intresse i bl.a. England, Frankrike och Australien, som jag själv har haft nöjet att få kolla upp mera ingående. Det mest näraliggande är dock Finland. Den finska modellen bygger på en omfattande företagsrekon- struktion kompletterad med ett förenklat företagssa- neringsförfarande och en radikalt ändrad förmåns- rättsordning. Nyordningen på förmånsrättssidan innebär att all- män förmånsrätt slopas bl.a. för skatter. De särskilda förmånsrätterna förändras radikalt, främst beträffande företagsinteckningar. Dessa borgenärer får tillgodo- räkna sig 50 % av värdet medan resten tillfaller de oprioriterade borgenärerna. Här ingår dock även före- tagsinteckningarnas återstående fordringsbelopp. Det finns ytterligare regler, men jag skall inte beröra dem här. Den nya ordningen uppfattas i Finland allmänt som mera rättvis, särskilt för hårt drabbade opriorite- rade leverantörer som ofta är småföretagare. Denna ordning ökar såväl viljan som möjligheterna till före- tagsrekonstruktion, alternativt företagssanering. Sam- tidigt förebygger man s.k. dominokonkurser, alltså att ett företags konkurs orsakar att andra företag också hamnar i konkurs. Detta drabbar oftast småföretagare och upplevs som särskilt orättvist. Herr talman! Lagstiftningsarbetet om företagsre- konstruktion har verkligen dragits i långbänk. Ändå har det blivit en helt undermålig produkt. Regeringen vet att lagförslaget är otillräckligt - trots denna insikt läggs förslaget fram. Samtidigt beslutar man att direkt ånyo utreda frågan. Det är en lindrigt uttryckt häp- nadsväckande hanteringsordning. En ny lagstiftning kan beräknas träda i kraft 1999 eller 2000 - det kan vara en god prognos. Då är det bara att hoppas att det äntligen blir en ny och bra lag, alltså i linje med vår modell. För övrigt borde en ny och förbättrad företagsre- konstruktionslagstiftning kompletteras med ett effek- tivare myndighetsförfarande. I dag uppvisar myndig- heternas hantering av obeståndsärenden - konkurs, ackord, företagsrekonstruktion, skuldsanering och lönegaranti - en mycket splittrad bild, och samord- ning behövs. Därför borde det tillskapas en fristående obeståndsmyndighet eller en självständig enhet inom en regional kronofogdemyndighet. Effektiviteten skulle öka och kostnaderna nedbringas samtidigt som kampen mot ekonomisk brottslighet kunde skärpas. Beklagligtvis får vi under den mellantid som den nu aktuella provisoriska lagen skall gälla hålla till godo med ett ineffektivt företagsrekonstruktionsförfa- rande med begränsat användningsområde. Ett sådant provisorium är helt onödigt - dels därför att det redan nu finns rehabiliteringsmöjligheter som man hjälpligt kan klara sig med, dels därför att vi hittills under alla dessa år har klarat oss utan ett lagfäst företagsrekon- struktionsförfarande. Risken är nu uppenbar att detta dåliga provisorium resulterar i att hela rekonstruk- tionstanken hamnar i vanrykte i avvaktan på en före- tagsrehabilitering som verkligen tillgodoser både näringslivets och samhällets behov. Herr talman! Som en avslutning på detta kan jag inte undvika att säga någonting om Centerpartiets agerande här. Jag trodde inte att Centerpartiets före- trädare Agne Hansson skulle gå upp och berömma sig för Centerpartiets och sitt eget agerande i det här ärendet. Jag trodde i stället att han skulle vara tyst och förtiga vad som hade hänt. Här talar Centerpartiet väl, ofta, om småföretag, men av någon outgrundlig an- ledning handlar man tvärtemot. Det finns flera exem- pel på det - momsfrågan, exempelvis - men nu handlar det om företagsrekonstruktion. Det fanns ett skede i det här ärendet då Socialde- mokraterna kunde välja vem de ville så att säga vara sambo med eller förena sina påsar med. Ett tag var Centerpartiet inne i värmen, men man höll inte ut hela vägen. Hade man gjort det hade Centern varit berett att ställa upp på allt detta. Nu gjorde man inte det, och det berodde på att man inte fick hela Centerpartiet att hålla ihop på den här punkten. Det blev interna mot- sättningar med dem som är verkliga företagsvänner inom Centerpartiet. Det var bra, och jag tycker att Agne Hansson skall glädja sig åt att det blev så. Nu har i stället Socialdemokraterna förenat sig med Vänsterpartiet, och det får stå för dem. Här talar nu Agne Hansson väl om hur viktigt det är med ett enkelt förfarande för småföretag. Men det blev ingen reservation! Vi har en reservation på den här punkten, men Centerpartiet har bara ett litet sär- skilt yttrande om detta. Här i kammaren talar Agne Hansson om de oprioriterade leverantörsfordringar som slår så hårt att det blir dominokonkurser i lång rad, såsom jag relaterade. Det är bra. Men i Center- partiets reservation står det inte ett ord om dessa sa- ker, vilket säkert hade glatt Centerpartiets småföreta- gare. Därför är detta en tvetalan som jag inte trodde vi skulle möta här. Nu har vi gjort det, och då finns det anledning att bemöta det. Herr talman! Därmed vill jag avslutningsvis yrka bifall till reservationerna 1, 2, 9, 12 och 17. 0764840691205 N 2010-01-01 00:00:00 232445 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09105/#anf9