2349134 GJ09105 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:105 Tisdagen den 4 juni 1995/96 105 1996-06-04 00:00:00 Informationsteknikens användning EA773D56-0E20-4D9F-B6CD-C3F87F2E6431 58 ULF BJÖRKLUND (kds) kds Herr talman! Regeringen har lämnat förslag till en övergripande IT-strategi i syfte att rikta nationens samlade krafter mot informations- och kunskapssam- hällets krav och behov. Vi kristdemokrater har en något annorlunda uppfattning om IT-strategin, främst när det gäller val av medel för att nå målen samt sta- tens roll. Detta har vi belyst i vår motion, och jag kommer också att här något beröra dessa frågor. Som vi alla vet skapar IT nya möjligheter. Infor- mationstekniken har redan gjort intrång i varje männi- skas liv på många olika sätt. Utvecklingen i IT-samhället visar än en gång på behovet av normer och värderingar i samhället. Med ett så stort informationsflöde som det vi är utsatta för är det viktigt att alla människor har det vi brukar kalla för en inre kompass som en hjälp att värdera informa- tion. Exempelvis är censur inte ens möjligt att genom- föra på Internet. Det är då viktigt att alla människor själva kan reagera och göra vägval. Detta ökar beho- vet av en vital etisk debatt, en fungerande överföring av normer och värderingar till nya generationer. Informationstekniken möjliggör och påskyndar även internationaliseringen i vår värld. Detta är något i grunden mycket positivt, då det bl.a. borde leda till ett större personligt engagemang för våra medmänni- skor var man än bor på det här klotet. Informations- tekniken både krymper och vidgar världen. Informationstekniken kan också bidra till ökad ekonomisk tillväxt utan att denna medför ökade på- frestningar på miljön och de ändliga naturresurserna. Det vore naturligtvis helt fel av riksdagen eller andra statliga instanser att sätta upp konkreta mål för hur informationstekniken och dess användning skall utvecklas de närmaste decennierna. Vi vet för litet om teknikutvecklingen, vi vet för litet om människors egna mål och ambitioner och vi vet framför allt att staten inte bör styra i detaljer. Staten kan dock, till- sammans med kommuner och landsting, vidta åtgär- der för att skapa förutsättningar så att IT blir tillgäng- lig för alla som vill ta den till sig och så att tekniken ger de fördelar och mervärden inom den offentliga sektorn som är möjliga. När det gäller lagstiftning hänvisar regeringen i många fall till pågående internationellt arbete, vilket ibland naturligtvis kan vara påkallat. Sverige bör dock i flera fall gå före och täta de värsta luckorna medan man väntar på internationella överenskommelser. Ett sådant exempel är barnpornografin, där regeringen lakoniskt konstaterar att sådan kan spridas till oss från andra länder. Det kan man naturligtvis säkert göra även efter det att ett antal regeringar har skrivit på en resolution. Just på grund av att det är och förblir omöjligt att stoppa spridningen är det nödvändigt att kriminalisera innehav av barnpornografiska verk. Herr talman! Statens roll i IT-samhället måste allt- så vara klart avgränsad. Staten måste i första hand se till att tydliga och klara spelregler skapas för alla aktörer och att dessa lagar och regler harmoniseras på internationell nivå. Därutöver bör staten visa gott föredöme, exem- pelvis genom att i praktiken ha en väl fungerande IT- användning i alla offentliga förvaltningar. Staten bör också se till att man finns tillgänglig elektroniskt i olika på marknaden vanligt förekommande format. Det är därför glädjande att vårt gamla krav om att bl.a. Rixlex skall vara gratis nu vunnit gehör och att vi i höst kan finna riksdagstryck på riksdagens egen hemsida. Vissa övergripande IT-mål på nationell nivå bör också sättas upp, exempelvis inom utbildningsområ- det. Viktigt är att exempel på användning av IT inom olika sektorer sprids. En vision för skolan skulle kunna vara att varje individ i all slags undervisning skall kunna utvecklas till sin fulla individuella potential genom en kombi- nation av mänsklig interaktion mellan lärare och kam- rater och tekniska hjälpmedel, inklusive datorteknik. Även på det näringspolitiska området försöker re- geringen lägga sig i på ett litet onödigt sätt. Staten skall över huvud taget inte ha någon speciell närings- politik för IT-området. Grunden måste vara en all- mänt sund, företagsvänlig näringspolitik. När vi talar om IT får vi inte försvinna in i tekni- kens dimma, utan människan och hennes behov måste hela tiden sättas i centrum. I och med informations- tekniken möjliggörs i bred omfattning bl.a. distansar- bete. Arbetsrätts- och försäkringsförhållanden är, som regeringen själv konstaterar, oklara. Det är därför bra att en översyn görs av lagstiftningen inom detta områ- de. Teknikens utveckling går nu med svindlande has- tighet. De som har förmågan att följa utvecklingen blir alltmer produktiva och relativt sett alltmer välav- lönade. De får också ett allt större inflytande i sam- hällsdebatten. Samtidigt finns miljontals svenskar som aldrig utnyttjat en dator och som därmed riskerar att isoleras från viktiga delar av samhällslivet. Det viktiga är därför att skapa intresse hos dem som i dag saknar motivationen att tillägna sig infor- mationstekniken. Här kan offentliga myndigheter spela en stor roll genom att agera lärare och handleda- re i stället för att bara lämna ut uppgifter. De medbor- garkontor som nu byggs ut över hela landet som ett resultat av kristdemokraternas regeringsarbete, kan spela en mycket viktig roll i detta sammanhang. Herr talman! Informationstekniken har kommit för att stanna. Den förändrar allas våra liv i många avse- enden - i de flesta till det bättre. Tekniken medför dock risker och fallgropar som bör uppmärksammas. Gör vi det och tar vi snabbt till vara de försprång och fördelar vi har, kan informationstekniken skapa nya produktiva och välbetalda arbeten, bidra till att sänka den offentliga sektorns kostnader, förnya och vitalise- ra den politiska debatten, öka kontakten människor emellan och slutligen - allt detta samtidigt som be- lastningen på miljön minskar. Vi kristdemokrater står självfallet bakom alla 21 yrkanden som redovisas i vår motion T52. Vi har, som kammaren vet, inte någon ordinarie representant i trafikutskottet som där har kunnat reservera sig till förmån för våra krav. Därför vill jag här klargöra att vi i händelse av votering om de olika momenten ko- mer att rösta för reservationerna 1, 3, 9, 13, 14, 16 och 22. 0653132951201 N 2010-01-01 00:00:00 232494 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09105/#anf58