2349134 GJ09105 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:105 Tisdagen den 4 juni 1995/96 105 1996-06-04 00:00:00 Informationsteknikens användning 8D633391-BBFB-415B-B569-332F36B09575 54 STIG SANDSTRÖM (v) v Fru talman! Jag skall ägna en hel del av min tid åt att kommentera de inlägg som har gjorts tidigare. Jag skall inte upprepa allt som har sagts. Det handlar till stor del om att slå in öppna dörrar. Mycket är själv- klart. Vi är överens i Sveriges riksdag om att vi vill ha demokratiska satsningar, ett fungerande näringsliv och att IT skall komma till god användning när det gäller utbildning, kompetenshöjning osv. Jag skall i stället försöka ta fasta på vissa skiljelin- jer eller kanske ett visst nytänkande. Alla tre föregående borgerliga talare har efterlyst mer offensiva satsningar och mer handlingskraft. De tycker att detta betänkande är litet för försiktigt. Det handlar mer om en kartläggning av befintliga tillstånd inom datavärlden och om vissa försiktiga funderingar inför framtiden. Därför var det riktigt roligt att höra de borgerliga företrädarna - moderaten Westerberg och centerpar- tisten Starrin - prata om revolution. Då kanske t.o.m. en gammal vänstermänniska som jag också törs tala om revolution. Jag tror nämligen att det handlar litet grand om det. Vi har snuddat litet vid, att detta är en väldig kraft som vi har fått i vår hand som kan föränd- ra hela samhället. Per Westerberg var inne på det. Jag tycker inte att den linje som han drog upp var helt felaktig. Vi skall inte slåss för låglönejobb, utan den satsning som vi gör nu gäller höga löner, tillväxt och hög kompetens. Vi skall fokusera, och vi skall kon- centrera våra krafter. Jag tycker att det var välgörande att höra en mode- rat prata om sådant i stället för om tjänstesektorn och pigjobb och gräsklippning och lågproduktiva syssel- sättningar som inte kan vara någon framtid för Sveri- ge. Jag delar naturligtvis åsikten att vi skall ha riktiga högkvalificerade arbeten i Sverige. Där kommer revolutionen in. Jag menar att ni har glömt bort ett steg. Det är att också människan måste hänga med. Det gäller inte bara den enskilda männi- skan, utan samhället. Här bör det ske en dialektisk växelverkan mellan arbete och kapital, mellan arbets- tid och produktivitet. Enligt min mening är det absolut nödvändigt att vi förkortar arbetstiderna och att vi utnyttjar den nya tekniken till att gå ned i 6- timmarsarbetsdag. Om vi förkortar arbetstiden genom lagstiftning sätter vi också ett tryck på företagen. De blir tvingade att använda denna teknik, utnyttja den i sin verksamhet, planering och organisation och lära upp människor att utnyttja den till allas gagn. På så vis skapar vi en strukturomvandling som är positiv för samhället och som ökar Sveriges konkur- renskraft gentemot länder som arbetar under gammal- dags arbetstidsförhållanden osv. Vi blir mycket dukti- gare, och alla tjänar på det. Människorna tjänar på det, och arbetsgivarna tjänar på det. Hela näringslivet kommer att stå starkare. Det tycker jag att ni har mis- sat här. Det finns också andra följdverkningar. Det frigörs en massa resurser. Människor får kanske tid över till att starta egna företag vid sidan om, om den vanliga arbetsdagen är kort eller själva grunden för försörj- ningen minskar. Man får tid till utbildning. Man kan- ske får tid till forskning. Man kanske får tid att umgås med familjen. Man kanske kan utveckla sina egna intressen själv eller tillsammans med andra. Jag me- nar att det är en absolut grundläggande diskussion som vi måste föra in när vi talar om vad vi vill uppnå med IT-samhället. Westerberg pratade mycket om stora satsningar osv., men det mest konkreta jag hörde var att han ville öppna arkiven. Han ville speciellt öppna patentarkivet för Sveriges småföretagare. Det tycker jag är respekt- fullt. Det är en viktig åtgärd. Jag tycker att frågan om kunskap också är viktig i ett större sammanhang. Vi har i vår motion tagit upp att det kanske är dags att inkalla en FN-konferens för att diskutera hur man skall göra den nya kunskapen tillgänglig med världsmåttstock. G7-länderna och EU- kommissionen håller på att ta ett fast grepp om IT- frågorna tillsammans med USA och Japan. Det finns en stor risk för att man stänger ute fattigare världsde- lar och fattigare länder och gör IT till en exklusiv angelägenhet för de rikare länderna, vilket även fram- går av utrikesutskottets betänkande. Det är redan i dag så med Internet, t.ex. Internet är inte världsomspän- nande utan omfattar just de länder som jag nämnde. Det måste vara angeläget att kunskap blir en fri re- surs som bör kunna spridas tvärsöver hela världen och som kan komma mänskligheten till gagn, och att vi hittar internationella regelverk som kan underlätta det. Det var väl det mest konkreta som Westerberg tog upp. För egen del tror jag också att vi måste fokusera. Jag har tidigare i debatter här i riksdagen tagit upp framför allt tre områden som jag tycker att det är uppenbart förtjänstfullt att satsa på. Det första är na- turligtvis miljön, som vi så ofta pratar om. Här är datorkraften och IT en stor tillgång. Det finns stora möjligheter vad gäller resurshushållning, transportsys- tem och energisystem. Det finns enorma besparings- möjligheter. Man kan på ett bättre sätt hantera alla våra råvaror och tillgångar. Det gäller även bättre hantering av människor. Man skall inte slita ut dem på det sätt som sker i dag med mycket övertid, medan en stor del av befolkningen går utan arbete. Vi har ett annat viktigt område. Det är hälso- och sjukvården. Det har öppnats nya möjligheter på en mängd områden, där man kan utnyttja den nya tekni- ken. Vi har titthålsoperationer. Vi har telemedicin. Vi har överföring av röntgenbilder på dator osv. Om jag går in på enskilda sjukdomsgrupper kan jag nämna hjärtinfarktsvård. Den ställer ökade krav på kompe- tens, teknologi och telemedicin. Reumatism kan be- handlas med bättre terapier med utnyttjandet av gen- tekniken, som är ett sidospår till informationssamhäl- let. Vi vet att det gjorts teknologiska landvinningar i behandlingen av artroser, dvs. höfter och knän. Det kommer att öka efterfrågan på teknologi och på nya resurser. Detta är en viktig tankeställare mot bakgrund av att den svenska sjukvården är i ett väldigt utsatt läge i dag. Den skärs ned ursinningslöst, skulle jag vilja påstå. Vi får tänka om vad gäller sjukvården. Det är en framtidsbransch med stort kunskapsinnehåll och stora krav på kompetens, men också med stora krav på att vi utnyttjar de tekniska möjligheter som finns. Här har vi ett område som vi egentligen bör satsa på, i stället för på de lågproduktiva jobb som nu tas upp i debatten, t.ex. gräsklippning. Jag tror att det kallas RUT-jobb. Det kan inte vara någon framtid. Jag vill också nämna ett tredje område i anslutning till detta som jag tycker att vi bör fokusera och kraft- samla kring, och det är hjälpmedelsförsörjningen. Det gäller att utveckla hjälpmedel till funktionshindrade. Det har redan i dag gjorts stora framsteg t.ex. för synskadade. Det finns talsyntes, och punktskriften har fått en renässans. Punktskriften är egentligen direkt anpassad till datorn. Vi har på hörselområdet programmerbara hörse- lapparater, och vi har rullstolar. Det finns datorstyr- ning för väldigt många hjälpmedel. Vi menar att Sve- rige bör vara en föregångare och fokusera och satsa kraft på detta område. Det finns stora behov inte bara i Sverige, utan i hela världen. 0841352877309 N 2010-01-01 00:00:00 232490 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09105/#anf54