<anforande>
<dok_hangar_id>2349134</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ09105</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:105 Tisdagen den 4 juni</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>105</dok_nummer>
<dok_datum>1996-06-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Informationsteknikens användning </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6217AED8-5820-4DD4-B6D2-C23885C9CC26</anforande_id>
<anforande_nummer>53</anforande_nummer>
<talare>TORSTEN GAVELIN (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Trafikutskottet har i sitt IT-
betänkande lagt fram förslag om strategier för att
bredda och utveckla användningen av IT. Betänkandet
följer i stort sett regeringens proposition. Det finns här
många bra ställningstaganden - det har även Per We-
sterberg och Karin Starrin konstaterat - men på en del
områden saknas det en vision och en vilja till offensi-
va satsningar. Grunden till svagheten tror vi ligger i
oförmågan att inse utvecklingens betydelse. Jag vill
här citera Percy Barnevik som vid konferensen Stra-
tegier för full sysselsättning bl.a. sade så här: "IT
kommer att förändra praktiskt taget all mänsklig verk-
samhet - inte bara näringslivet utan våra privatliv,
sjukvården, utbildningen, nöjen osv. Och vi har bara
sett början. Inom näringslivet handlar det inte bara om
de s.k. IT-företagen, utan alla företag är IT-företag i
den meningen att alla kommer att tappa konkurrens-
kraften och slås ut om de ej hänger med. Som vanligt
är inte den stora utmaningen tekniken i sig utan män-
niskans möjligheter att tillägna sig tekniken och ut-
nyttja möjligheterna. Jag har skämtsamt delat in
människor i BC- och AC-typer, before computer och
after computer, där åldersdelaren går kring 40 år. 70 à
80 % av de högre cheferna och 50 % av ingenjörerna i
näringslivet är BC, dvs. de har ej växt upp med dato-
rer. En gigantisk omskolning och vidareutbildning är
nödvändig." Så långt handlar det alltså om Percy
Barnevik.

I själva verket innebär IT-användningen att man
ger sig ut på ett okänt hav. Utveckling av IT-
tillämpningar är en aldrig avstannande process. Kon-
sekventa arbetsinsatser erfordras för att befintliga
tillämpningar skall kunna vidareutvecklas och anpas-
sas till alltmer krävande miljöer i näringsliv och för-
valtning.  Det finns därmed, enligt vår mening, an-
ledning att i stället för "användning av IT" tala om
"utveckling av IT-tillämpningar". Detta språkbruk
speglar bättre de aktiva utvecklingsinsatser med åtföl-
jande sysselsättningseffekter som erfordras i IT-
samhället.

Först och främst måste man alltid ha den enskilde
individens perspektiv som utgångspunkt. Vi kan kon-
statera att IT förenklar vardagen på många sätt, främst
för dem som har en öppenhet inför den tekniska ut-
vecklingen. Därför måste information om IT under-
stödjas så att man undanröjer mentala hinder och
skapar möjlighet för bred förståelse. IT är inte det-
samma som Internet. När detta är uppnått kvarstår de
många sociala hindren.

Informationstekniken får aldrig bli elitens makt-
medel, där medborgaren utan dator är utestängd från
sin demokratiska rätt att påverka. Utan ett enda med-
vetet fattat beslut riskerar medborgarnas makt att
flyttas från valdagen till en köpt PC. Dåtidens fattig-
hjon blir nutidens PC-lösa. Det får inte bli ett elek-
tronikens klassamhälle med starka och svaga, med
egen eller ingen e-mail-adress. För liberaler har de-
mokratin en prislapp som är väl värd att betala.

IT skapar även oanade förutsättningar för ökad
valfrihet och därmed högre livskvalitet. Distansarbete
gör det t.ex. möjligt att arbeta hemma delar av arbets-
veckan. En minskad energiåtgång, en minskad ned-
smutsning och en lättnad av trafiktrycket i storstäder-
na är en del av de positiva följderna för både samhäl-
let och individen.

Utbildning och det livslånga lärandet är en annan
liberal kärnfråga som Margitta Edgren kommer att
utveckla i sitt anförande.

Näringslivet måste hänga med i utvecklingen. Re-
geringen fastställer tre centrala mål i en strategi för att
bredda och utveckla användningen av IT. Det handlar
om i det närmaste självklara uppgifter för staten. Det
gäller rättsordningen, utbildningen och samhällets
informationsförsörjning. Till dessa tre områden fogas
övriga insatsområden, som utgör ett slags restpost där
allt är lika viktigt. När allt prioriteras blir inget priori-
terat. Hit kvalificerar sig, enligt regeringens omdöme,
näringslivet. Enligt Folkpartiet liberalerna är det ett
centralt mål att den snabba utvecklingen på IT-
området får genomslag i näringslivet. Allt annat inne-
bär en felprioritering. Om inte utvecklingen på IT-
området även omfattar företagen kommer vi snart att
vara permanent på efterkälken med en ökande arbets-
löshet som följd.

IT tillåter dessutom en annan typ av företag och
organisationer att växa fram - de nätverksbaserade
företagen. Där ersätts de gamla, hierarkiska och for-
mella strukturerna av människor som väljer att jobba
med projekt i löst sammansatta och flexibla nätverk.
Detta kan möjliggöra för fler människor att fortsätta
leva och verka i sin egen hembygd, så att de slipper
flytta till storstäderna för att få jobb. Det är en fråga
om valfrihet för många - om livskvalitet för andra.
För datorn är det ingen skillnad om man sitter i rum-
met bredvid eller på en annan plats i landet. Genom
telefax, dator och telefon är man i centrum - oavsett
var man befinner sig. För ett liberalt parti som strävar
efter att ge alla lika livschanser och vill utveckla och
förstärka egenföretagandet även i en levande lands-
bygd handlar ett viktigt ställningstagande om den
breda spridningen geografiskt.

Men det handlar också om att faktiskt låta företa-
gen vara i fred när det gäller skattepolitiken och fun-
damentala förutsättningar som ägandestruktur. Förut-
om det allmänna krångel som omfattar företagandet i
dag är det för utvecklingen av IT särskilt viktigt att
man tittar på möjligheten att förändra avskrivnings-
möjligheterna för strategiska IT-investeringar eller på
värden av det intellektuella kapitalet i dessa nya före-
tag där investeringarna finns dolda i kunnande i stället
för i maskiner. Dessutom är arbetsrätten ofta ett pro-
blem för de nya IT-företagen när det gäller anställning
av personal, eftersom kommande arbetsbelastning
ofta är svår att förutsäga.

En väl fungerande informationsstruktur kommer
sannolikt att vara lika viktig i kunskapssamhället som
infrastrukturen i vägar och järnvägar är i dag.

En nation som lyckas skapa en informationsstruk-
tur som upplevs som positiv av medborgarna och
gemensam för alla kommer att ha skaffat sig över-
lägsna konkurrensfördelar gentemot omvärlden. För
detta krävs en inre övertygelse och en bärkraftig vi-
sion från de politiska ledarna.

Fru talman! Morgondagens samhälle kommer att
innehålla väsentliga inslag av det som vi kallar IT.
Därför måste vi lära oss att hantera den, så att tekni-
ken främjar företagandet, demokratin, jämlikheten
och jämställdheten.

Vi står givetvis bakom alla våra reservationer men
för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till
reservationen 13.
</anforandetext>
<intressent_id>0286601777205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>232489</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09105/#anf53</protokoll_url_www>
</anforande>
