2349134 GJ09105 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:105 Tisdagen den 4 juni 1995/96 105 1996-06-04 00:00:00 Informationsteknikens användning 6BEEAFC6-87FA-4699-BA8D-DDDD252F4A4A 52 KARIN STARRIN (c) c Fru talman! Även den här gången, i samband med det betänkande som vi behandlar i dag, kan vi själv- klart betona hur viktigt det här är, vilken revolution vi står inför, vilka möjligheter som just informations- tekniken ger oss. Jag kan hålla med Per Westerberg om den beskrivning han gav av hur många använd- ningsområden just informationstekniken nu kommer att fokuseras på. Det här är vi rörande överens om i trafikutskottet. Vi har samma syn på detta som i många stycken framkommer i regeringens proposi- tion. Vi debatterade ju för första gången ett samman- hållet betänkande den 8 november, och då underströk vi också det här läget, vilka möjligheter som det här ger Sverige. Men vi varnade också för vilka klyftor som just informationstekniken kan skapa. Det är viktigt att vi i god tid verkligen är förvarnade om detta, så att vi inte medverkar till att det blir klyftor. Vi ger genom in- formationstekniken försprång för många, men det kan också innebära hinder inom många olika områden. Vi måste i ett tidigt skede verkligen vara varse de här olika motpolerna. Vi har läst i propositionen och vi har i betänkandet behandlat just de här olika prioriterade områdena, och vi tycker i utskottet att det är viktigt att prioritera vissa områden. Det är områdena rättsordning, utbild- ning och informationsförsörjning. Det krävs ett hand- lingsprogram som visar hur man når de olika möjlig- heterna just inom informationstekniken. Vi måste formulera gemensamma mål för att skapa en samsyn. Regeringen skriver att det behövs insatser för att samlas omkring en mer slagkraftig helhet. Men där sätter regeringen punkt. Man visar inte med mera konkreta förslag och innehåll hur man skall få den här slagkraftiga helheten. Det är därför Centerpartiet tillsammans med övriga partier står bakom reserva- tion nr 1, där vi efterlyser mer tydliga och konkreta förslag på hur Sverige skall hålla sig väl framme genom att använda informationstekniken. Inom utbildningens område är det oerhört viktigt att vi ser datatekniken som det suveräna hjälpmedel den är. Det är viktigt, det är angeläget, det är full- ständigt nödvändigt att IT-stöd finns med i utbild- ningen, och det är viktigt att elever så tidigt som möj- ligt kommer med i dataanvändningen. Men det är också oerhört viktigt att det här kom- mer in i lärarutbildningen och att det ställs krav just inom utbildningen, så att det inte är enbart vissa lära- re, som känner speciellt just för den här tekniken, som också hakar på och ligger väl framme. Det måste bli krav i lärarutbildningen på att man lär sig data. Här skriver regeringen att målet måste vara att datateknik finns inom alla nivåer i utbildningsväsen- det inom tre år. Men min fråga till socialdemokraterna och till kommunikationsministern är då: Hur tänker man se till att IT finns inom alla nivåer i utbildning- en? Vi måste skapa bättre förutsättningar för företa- gen, det är vi helt överens om. Det är där vi måste se de nya jobben, inte minst i de riktigt små företagen. Här gäller det att skapa praktiska förutsättningar för just de riktigt små företagen att utrusta sig med data- teknik. Vi har i ett förslag påpekat att vi tycker att man måste se över skattelagstiftningen så att företa- gen verkligen känner att man är beredd att förenkla de olika reglerna. Så skriver då regeringen i propositionen, och ut- skottets majoritet hakar på, att man inte tycker att det är rätt tillfälle att nu ta ställning till det här, och man tycker inte att det är rätt forum heller att diskutera hur man vill förenkla just för företagen. Jag saknar verkli- gen tydliga besked och tydliga signaler. Jag tycker att det vore på sin plats att regeringen just vid det här tillfället uttalade att man vill förenkla reglerna, inte minst för de små och medelstora företagen som är mer beroende av de olika kostnadsnivåerna för att verkligen kunna investera. Det står i propositionen att alla medborgare kan få tillgång till tjänster på likvärdiga villkor. Staten har ansvar för att utforma en infrastruktur som ger hög tillgänglighet. Ja, det där håller vi med om. Men frå- gan är om man verkligen har fyllt de här olika påstå- endena med innehåll. Jag anser inte det. Vi från Cen- terpartiet tycker att det fortfarande saknas tydlig vilja att ge tillgång till de här tjänsterna på likvärdiga vill- kor. Vi efterlyser mer enhetliga taxor för att det skall vara tillgängligt för alla, oavsett var man bor eller hur man bor, att kunna ansluta sig till de olika höghastig- hetsnäten. Vi diskuterade det här mycket under debatten i november, och Monica Green kunde vid det tillfället lugna oss som var oroade redan då med att det skulle komma besked till våren. Det här kommer man att ha synpunkter på i den kommande propositionen, sade hon. Jag har läst, jag har sökt med ljus och lykta, men det jag kan se är just de här två olika påståendena, att man skall få tjänster på likvärdiga villkor och att det måste ges hög tillgänglighet. Jag tycker inte att det är rättvist med olika nivåer på taxorna och anslutningsavgifterna, och jag tycker att man tydligt och klart måste markera den inrikt- ningen från regeringens sida. Det här har vi utvecklat i reservation nr 15. Det är den jag tänker yrka bifall till. Självklart står jag bak- om alla övriga reservationer med centerbeteckning, men jag yrkar bifall till reservation nr 15. 0636794729408 N 2010-01-01 00:00:00 232488 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09105/#anf52