<anforande>
<dok_hangar_id>2349134</dok_hangar_id>
<dok_id>GJ09105</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:105 Tisdagen den 4 juni</dok_titel>
<dok_rm>1995/96</dok_rm>
<dok_nummer>105</dok_nummer>
<dok_datum>1996-06-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Lag om företagsrekonstruktion, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B31A29AA-2955-4767-BCA8-18640EB806C0</anforande_id>
<anforande_nummer>10</anforande_nummer>
<talare>AGNE HANSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det finns kanske inte så stor anled-
ning att dra upp någon större debatt om detta just nu.
Även om Centern och Folkpartiet kunde förena sig på
många punkter där vi gemensamt är överens får vi
ändå inte majoritet just nu. Vi får väl räkna med att få
större stöd om vi får fortsätta opinionsbildningen.

Om Bengt Harding Olson tror att jag inte är glad
åt att Centern står enigt för att hävda småföretagen, så
är det fel. Jag är mycket tillfreds med det. Internde-
mokratin har fungerat.

Vi har en reservation till betänkandet på två
punkter, och på den tredje har vi ett särskilt yttrande. I
sak är vi överens på den punkten, vilket inte minst
framgår av motion. Vi talar alltså inte med kluven
tunga i sak.

Bengt Harding Olson ville starta den här debatten,
och det leder fram till min fråga: Under den förra
mandatperioden hade Folkpartiet chansen att tillsam-
mans med Moderaterna säga ja till det lagförslag som
Centern och kds ville ha fram. Varför bromsade ni
då? Vad är det som har förändrat situationen, efter-
som Bengt Harding Olson nu så varmt talar för den
lösning som hade varit möjlig då?
</anforandetext>
<intressent_id>0274710563201</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>232446</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09105/#anf10</protokoll_url_www>
</anforande>
