2349133 GJ09104 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:104 Måndagen den 3 juni 1995/96 104 1996-06-03 00:00:00 Svar på interpellation 1995/96:191 om över- svämningarna i Norrlandsälvarna interpellationsdebatt EA6B3EB8-0888-481C-8B01-FBD78E7FF5DC 2 OLLE LINDSTRÖM (m) m Fru talman! Jag ber att få tacka försvarsministern för svaret på min interpellation. Ansvarsfrågan när det gäller översvämningar i Norrlandsälvarna har jag tagit upp vid ett tidigare tillfälle i en motion. Anledningen till att jag tar upp frågan ytterligare en gång i en inter- pellation är att ansvarsfrågan i dag är om möjligt oklarare än tidigare. Det som jag som boende i Lule älvdal har erfarit ligger till grund för detta, även om jag själv har drab- bats mycket marginellt. Dessutom har försäkringsbo- lagen gemensamt friskrivit sig från skadeståndsansvar för översvämningar som orsakas eller har samband med dammreglering eller haveri. De höga vattenflödena förekom också mer eller mindre tidigare, före älvutbyggnaderna. Men det visste befolkningen om. Man byggde därför sina hus eller bosättningar på högt belagda platser. Därmed uppstod aldrig några problem. Senare har kommuner och länsstyrelser genom översiktsplaner och detalj- planer beslutat om bostadsbyggande på platser som många gånger ligger i riskzonen. Sedan 1989 har det förekommit tre översvämning- ar med skador som följd. I augusti 1993 var vattenni- våerna i Norrlandsälvarna de högsta som uppmätts på 50 år. Det var också översvämning 1995. Hus vattenskadades och fick utrymmas 1993. Bå- tar, bryggor och bastuanläggningar spolades bort. Trädgårdar, åkrar och campingplatser fick också stora skador och sattes under vatten. Vägar fick avstängas. Dammarna drabbades av sprickor och sättningar. Därmed höjdes beredskapen. Katastrofplaner togs fram och evakuering förbereddes. Men det inträffade inte någon större katastrof, även om många fastig- hetsägare fick stora skador på sina hus. Jag instämmer i försvarsministerns beskrivning, att det har gjorts och görs fortfarande mycket för dammsäkerheten. Vi har i Sverige en mycket rigorös inspektions- och kontrollfunktion där flera myndighe- ter är inblandade. Därför kan man nog säga att vi har en hög säkerhet när det gäller dammarna. Även utan dammhaverier så inträffar det över- svämningar, som delvis åsamkas av kraftverksbola- gen. 1993 var ett sådant år när vattenmagasinen var fyllda och då det kom en riklig nederbörd. Tillsam- mans med den is och snö som fanns kvar på nord- sluttningar i fjällområden blev det för mycket för att man skulle kunna ta emot smältvattnet. Man var tvungen att öppna dammluckorna, och då blev ska- dorna ännu större än vid en normal vattenföring. Detta gjorde att det uppstod stora skador. Då är frågan: Vem har ansvaret? I en revisionsrapport från Riksdagens revisorer sä- ger man att ansvarsfrågan faktiskt är oklar. Det beror på att kommunerna och kraftbolagen skyller på var- andra. Inte heller försäkringsbolagen klarade att ta ansvar. När interpellationen skrevs hade jag kontakt med en person som fick hela sin bostad utblåst av vatten 1993. Han hade ännu inte fått skadorna reglerade. Tänker försvarsminister göra någonting åt den oklara situationen? 0283299919701 N 2010-01-01 00:00:00 232250 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09104/#anf2