2349133 GJ09104 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:104 Måndagen den 3 juni 1995/96 104 1996-06-03 00:00:00 Svar på interpellation 1995/96:228 om kärnkraftens kostnader interpellationsdebatt E959F6B9-1885-4066-9C88-5F91FFDC99CC 131 Miljöminister Anna Lindh (s) s Fru talman! Eva Goës har frågat mig om Miljöde- partementet i Sverige har gjort någon jämförande miljökonsekvensbeskrivning mellan de olika energi- slagen, där alla faktorer som kan påverka människan och hennes livsmiljö på kort och lång sikt tagits med i beräkningarna, och hur priset på de olika energislagen förändras om dessa externa kostnader inkluderas i priset. På den första frågan blir svaret nej. Det finns ännu ingen studie som har lyckats med en sådan uppgift, trots att man har arbetat med frågan ända sedan 1970- talet. Det är en stor och svår forskningsuppgift, och jag är tveksam till om man någonsin kommer att lyckas hitta en modell eller utarbeta en metodik som på ett objektivt sätt lyckas göra en fullständig jämfö- relse mellan de olika energislagen med utgångspunkt från samtliga externa effekter. Det finns flera skäl till att det är så stora svårighe- ter att värdera miljöeffekter och göra jämförelser mellan olika bränslen. Miljöeffekter spänner över en stor variation i tid och rum. Exempelvis kan vissa typer av miljöeffekter, som buller eller effekter på hälsan, huvudsakligen uppstå lokalt kring anläggning- en. I sådana fall är det svårt att utarbeta allmängiltiga värden, utan man blir tvungen att göra bedömningar från fall till fall. Andra effekter, som försurningen eller växthuseffekten, har en regional respektive glo- bal påverkan. Det är också svårt att göra avvägningar mellan effekter som uppkommer omedelbart, effekter som uppstår i kommande generationer, effekter som inte kan återställas eller som påverkar människors välbefinnande eller ger upphov till oro och stora ha- verier eller olyckor. Eftersom vetenskapliga fakta inte till alla delar är fullständigt kända har man varit tvingad att göra för- enklingar eller utelämna en värdering av vissa miljö- effekter. Det är därför viktigt att man redogör för vilka effekter som har beaktats i olika undersökning- ar. En principiell utgångspunkt när man skall försöka värdera olika energislags miljöeffekter är att alla energislag skall bära de kostnader som uppkommer genom deras påverkan på miljön och människans välbefinnande. I den ekonomiska teorin kallas detta internalisering av externa kostnader. I traditionella ekonomiska kalkyler över priset beaktas inte de kost- nader som uppkommer för samhället eller den enskil- de genom påverkan på miljön, fysiska skador eller möjligheten till rekreation eller naturupplevelser. Av den redogörelse jag nyss gjort framgår att denna möj- lighet endast existerar i teorin - de analytiska uppgif- terna är alltför svåra. Sverige är ett av de länder som i stor utsträckning tillämpar ekonomiska styrmedel för att nå miljömå- len. Inom energiområdet har vi bl.a. infört skatt eller miljöavgifter på utsläpp av koldioxid, svavel och kväveoxider. Nivåerna har inte i något fall baserats på en värdering av skadan i miljön av luftföroreningarna. I stället har skatterna bestämts med utgångspunkt från kostnaden för att minska utsläppen eller möjligheten att uppnå miljömålen. Jag tror för min del att denna utgångspunkt är rimlig för att åstadkomma den omställning av energi- systemet som behövs för att åstadkomma ett ekolo- giskt hållbart samhälle. I takt med en ökad kunskap kommer vi att bygga vidare på denna väg. För att kunna ge miljöaspekter den större vikt vid ekono- misk-politiskt beslutsfattande som regeringen avise- rat, är det av väsentlig betydelse att arbetet med att belysa kopplingarna mellan miljö och ekonomi fort- sätter och intensifieras. Naturvårdsverket har exem- pelvis regeringens uppdrag att redovisa de samhälls- ekonomiska kostnaderna som orsakas av luftförore- ningar och försurande ämnen. Arbetet med att utarbe- ta komplement till traditionell ekonomisk statistik i form av fysiska miljöräkenskaper vid SCB och Kon- junkturinstitutet bör även fortsättningsvis prioriteras. Skatteväxlingskommittén undersöker nu möjligheten att växla skatt på arbete mot skatt på ändliga naturre- surser. Det är min förhoppning att dessa arbeten ger ett bättre underlag för en mer ändamålsenlig förändring i prisrelationer mellan olika bränslen och energiformer som miljön långsiktigt kräver. Prisnivåerna speglar således strävan att uppnå vis- sa miljömål. Någon strikt värdering av miljökostna- derna mellan olika energislag uppnås däremot inte. Jag har därmed svarat på Eva Goës andra fråga. 0987448696517 N 2010-01-01 00:00:00 232379 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09104/#anf131