2349131 GJ09102 Riksdagens snabbprotokoll 1995/96:102 Torsdagen den 30 maj 1995/96 102 1996-05-30 00:00:00 Beskattningen av vissa förmåner, m.m. 0C964ABA-9F99-4019-84A5-3C80C4C7D465 5 INGIBJÖRG SIGURDSDÓTTIR (s) s Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på samtliga reserva- tioner. Skattereglerna rörande förmånsbeskattning har varit föremål för översyn ett antal gånger de senaste åren. Syftet har varit och är att åstadkomma neutral beskattning mellan kontantlön och andra förmåner. Nuvarande regler innebär att förmåner i form av ut- bildning av olika slag är skattepliktiga såvida de inte kan jämställas med fullgörande med tjänsten. Det nu föreliggande förslaget innebär att arbetsta- garen vid risk att bli arbetslös på grund av omstruktu- rering, personalavveckling eller liknande inte skall beskattas för förmån av fri utbildning om utbildningen är av väsentlig betydelse för att den anställde skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta, Förslaget innebär också att den anställde blir be- rättigad till avdrag för de ökade levnadsomkostnader och resekostnader som är orsakad av utbildningen. Avdraget medges under högst ett år efter utgången av uppsägningstiden. Dessa nu föreslagna bestämmelser skall tills vida- re inte gälla fåmansföretagare och deras närstående. Anledning till att de nya reglerna inte skall gälla få- mansföretagare och deras närstående är att det inte finns något tvåpartsförhållande. Delägarna skulle därför själva kunna besluta om förmåner för sig själva eller sina närstående. Dessutom skulle det kunna öppna möjligheter för missbruk. Regeringen avser att ytterligare utreda frågan om beskattning och avdrag i fåmansföretag. Inte oväntat är det reseförmånsförändringarna som har dragit på sig den största uppmärksamheten också denna gång. Resebranschen har sedan undantaget från skatteplikt slopades i och med skattereformen 1990 riktat kritik mot gällande provisoriska regler. Hösten 1995 avstyrkte Lagrådet att det då fram- lagda förslaget lades till grund för lagstiftning. Den allvarligaste invändningen var enligt Lagrådet att resultatet av Schablonberäkningarna var orättvis för de skattskyldiga. Den då föreslagna metoden innebar bl.a. att den enskilde skulle beskattas för samma för- månsbelopp oavsett reslängd eller antalet resor. Enligt Lagrådets mening var ett system där förmånsvärdet var individuellt för varje resenär klart att föredra utifrån sakliga skäl. Det resulterade i att frågan om värdering av reseförmåner blev föremål för ytterligare beredning. Nuvarande schablonsystem är ett provisorium som innebär att den anställde som utnyttjar en reseförmån beskattas för ett belopp som är grundad på ett genom- snittsvärde för personalstabens resande. Det nu framlagda förslaget har fått godkänt av Lagrådet. Det bygger på att personal inom SJ får schablonvärde för förmån av inrikes resor. Förmåns- värdet skall tas upp till 5 % av marknadsvärdet av ett årskort för motsvarande resor. När det gäller utrikes resor skall de värderas individuellt för varje resa. Förmån av flygresor skall enligt nu föreliggande förslag värderas till 40 % av normalpriset för en resa om det finns inskränkande villkor för resans genomfö- rande som t.ex. stand-by-villkor. Övriga resor skall värderas till 75 % av normalpriset. Vad som menas med normalpris är normalt det lägsta förekommande marknadspris som en konsument har fått betala under perioden fr.o.m. oktober andra året före beskatt- ningsåret t.o.m. september året före beskattningsåret för motsvarande bokningsbara resa utan inskränkande villkor. Det föreslås att det undantag som gällt för be- skattning av s.k. trohetsrabatter inom flygbranschen skall slopas. Som skäl anges att huvudregeln för be- skattning är att det som utgår i tjänsten skall vara skattepliktig inkomst. Det är trots allt arbetsgivaren som betalar tjänsteresorna som ligger till grund för de rabatter det här är fråga om, och då är det arbetsgiva- ren som skall ha rabatten. Vill sedan arbetsgivaren ge denna förmån, som det egentligen handlar om, till sin anställde är det inget som hindrar. Men då skall denna förmån beskattas, och arbetsgivaren skall betala sociala avgifter för förmånen. Regeringen har för avsikt att återkomma med förslag till regler som klargör att det är arbetsgi- varen och inte flygbolagen som blir ansvariga för att kontrolluppgift lämnas. Herr talman! Så till frågan om taxeringsbeslutet. Det förbud som finns för skattemyndigheterna att fatta beslut till den skattskyldiges nackdel under november månad föreslås slopad. Om detta förbud slopas, får skattemyndigheterna mer tid för granskning av deklarationerna, och det är naturligtvis avsikten med slopandet. Inte helt oviktigt är också att en längre granskningsperiod skulle gene- rera betydande skatteintäkter. Majoriteten i utskottet är överens i denna fråga. De övriga partierna anser att slopandet av detta för- bud skall kombineras med en gemensam sista inläm- ningsdag för deklarationer, nämligen den 2 maj. Den frågan ingår dock i det arbete som Skattekontrollut- redningen ännu bedriver. Utredningen förväntas läm- na sitt förslag i slutet av året. Utskottsmajoriteten anser därför inte att det finns anledning att föregripa denna utredning. Herr talman! Till sist vill jag säga att det i detta betänkande också behandlas en del andra förslag. På dessa punkter är utskottet dock samstämmigt, och kommentarer är därför överflödiga. 0922081543501 N 2010-01-01 00:00:00 231985 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GJ09102/#anf5