2349243 GI0999 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:99 Onsdagen den 3 maj 1994/95 99 1995-05-03 00:00:00 Invandrar- och flyktingpolitiken 8E24F22F-6690-4669-9C66-EF00EF65A70B 9 RAGNHILD POHANKA (mp) mp Fru talman! I dag demonstrerar kulturarbetare speciellt för bosnienkroaterna. De människor som engagerar sig för flyktingar som söker skydd i Sverige har återigen ökat sitt tryck på oss beslutsfattare. Återigen sviktar Sveriges humanitet. Sverige sänder tillbaka desertörer och krigsvägrare till mobiliserande länder med täta incidenter, där risken för storkrig just nu är överhängande. Sverige sänder tillbaka 2 000 barn som redan har upplevt krigets fasor en gång. Snart kanske människor inte orkar engagera sig för humanitet och generositet längre. Detta kan göra svenska folket den värsta otjänsten. Vi kan bli förhärdade. Det är bland det värsta som kan hända. Vilka signaler ger vi till våra egna barn inför framtiden? Leif Blomberg vidhöll så sent som i går att man inte vet hur situationen utvecklas i Kroatien. Det är klart att man inte kan veta det exakt. Utvisningsbeslu- tet står fast. Stabiliteten var när beslutet fattades lika med noll. Nu är Kroatien närmare ett regelrätt krig än när man "bara" stod i startgroparna. Vi sänder tillbaka personer från olika minoriteter till Turkiet, där det sedan flera år pågår ett krig mellan framför allt kurder och den turkiska staten. Vad anser svenska bedömare att 35 000 soldater i norra Irak och lika många i östra Turkiet innebär? Båda områdena utgör delar av Kur- distan. Vi sänder också tillbaka flyktingar till Bangladesh. Det anses i många fall att vi kan göra det utan risk, trots exempel på gripanden vid flygplatsen. Vad är humanitet? Vad är asylrätt? Jag förstår snart inte det längre. Miljöparitet anser att asylrätten också bör utökas när det gäller miljöflyktingar och krigsflyktingar. Det känns dock avlägset när Sverige tyder FN- konventionen och vår egen lag alltmer restriktivt. Vi tycker också att en solidarisk handels-, bistånds- och utrikespolitik på sikt minskar behoven av flykt, men det får inte urholka asylrätten. Det här kan kräva en lång utläggning, men jag tror att alla vet vad en soli- darisk handels-, bistånds- och utrikespolitik innebär. Inom EU går flyktingpolitiken i den riktningen att man i större utsträckning avvisar spontanflyktingar och i stället ger hjälp i närområdet. Man talar mycket om ekonomi. För Miljöpartiet är det självklart att ge ekonomiskt och humanitärt bistånd till flyktingläger i både tredje världen och inom i-världen. Därför har vi också yrkat på att enprocentsmålet skall upprätthållas, och vi skall kämpa för det. I betänkandet står det: "Reglerna för invandringen till Sverige skall enligt direktiven i högre grad än för närvarande ta sikte på att tillgodose behoven hos de mest skyddsbehövande. En klarare åtskillnad än hittills behöver göras mellan å ena sidan personer som bör ha en ovillkorlig rätt till skydd och å den andra sidan övriga som önskar bosät- ta sig här." Det var länge sedan vi lät folk som önskade bosät- ta sig här göra det. Asylpolitiken har i många år handlat om människor som har behov av skydd. För sju åtta år sedan fick ca 80 % av de asylsökande stan- na. I dag är det mindre än 10 %. Därför tycker jag att det är litet felskrivet i betänkandet. Likaså vänder sig Miljöpartiet starkt emot ett positivt ställningstagande till Schengenavtalet. Det handlar inte enbart om flyk- tingar, men det sätter upp stora spärrar för dem vid gränserna. Det handlar om den yttre gränskontrollen. Det här kommer i stort sett att minska vår asylpolitik. Den kanske inte hamnar på noll, men den hamnar väldigt lågt. Vi vänder oss alltså också emot den skrivning som finns i betänkandet om detta. Det får inte påverka en generös flyktingpolitik i Sverige att vi skall stödja och hjälpa andra flyktinglä- ger. Genom vår visumpolitik och genom vårt restrik- tiva system när det gäller uppehållstillstånd har både antalet asylsökande och andelen av dem som får stan- na minskat kraftigt. Ansvaret för asylsökningsproceduren läggs över på transportbolagen. Vår asylpolitik har varit ryckig och instabil i många sammanhang. I och för sig har många människor och politiska partier ställt krav på att bosnierna skulle få stanna. Men det minskar möj- ligheterna för andra som också har ett stort behov av att stanna. Förra budgetåret blev uppehållstillstånden många, eftersom bosnierna fick stanna, medan många som hade stora skyddsbehov avvisades. Vi har en del reservationer till det här betänkan- det. Jag yrkar enbart bifall till reservation 2, mom. 1 och 2. Jag står bakom våra övriga reservationer. Miljöpartiet anser att de människor som kommer till gränsen skall ha rätt att omedelbart få tolk och juridiskt biträde. Man skall också låta den asylsökan- de godkänna tolken. De kan inte alltid få lämpliga tolkar, eftersom det är stora motsättningar i hemlan- det. Detta är en känslig fråga. Jag vet inte riktigt hur man skall kunna kontrollera det, men de asylsökande skall i alla fall godkänna tolkarna. Vi menar att det skulle snabba på asylprocessen om man konsekvent gjorde på det här sättet, och det skulle minska de långa väntetiderna. Sedan tycker vi att frågan om verkställighet av avvisningsbeslut är stor. Man skall inte verkställa förrän utvisningen har vunnit laga kraft. Det är en viktig fråga. Det gäller över huvud taget, även vid återföreningen i fråga om människor som är gifta med utländska medborgare. Vi vill öka flyktingkvoten - det är i och för sig en ganska blygsam ökning - till 2 760 för ett år. Det betyder att det blir 3 750 för budgetåret 1995/96 som är 18 månader. Det är en kostnadsfråga, men det handlar om människor som är UNHCR:s flyktingar och har flyktingstatus. Det är inget tvivel om det. Om de kommer hit får de stanna. Miljöpartiet anser att ett koppel av åtgärder bör vidtas när det gäller integrationen. Det gäller ökade insatser för att invandrarungdomarna skall få arbete och arbetet mot rasism och diskriminering. Men vi avvaktar delvis tills utredningen om dessa frågor är klar. Många frågor kan lämnas över till utredningen. Vi anser dock att man redan nu aktivt måste se till att diskrimineringsmannen får större befogenheter och resurser. Det handlar också om undervisningen i sko- lor om andra kulturer och om varför människor flyr, och det handlar om en översyn av hur bostäder förde- las. Vi har i dag en lag mot diskriminering på arbets- platser och diskriminering när invandrare söker arbe- te. Detta kan man arbeta med under tiden, eftersom det är saker som vi redan är överens om allihopa. Detta gäller också, för vår del, hemspråksundervis- ning och svenska som andra språk. Vi talar mycket om återvändande när det gäller flyktingarna. Jag tror att ett återvändande omöjliggörs om barnen inte får träna sitt hemspråk. De hamnar kanske för andra gången i en situation då de inte kan språket i det land som de kommer till. Först kommer de hit och skall lära sig ett nytt språk. Sedan kanske de glömmer sitt hemspråk. Hemspråket är självfallet viktigt för barnens integritet över huvud taget, och det är viktigt med tanke på deras rötter. Det är också viktigt om de skall återvända. Ytterligare en stor flyk- tingdebatt är planerad till den 7 juni om ändringar i utlänningslagen. Då får vi återkomma till dessa frå- gor. 0161018662505 N 2010-01-01 00:00:00 241544 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0999/#anf9