<anforande>
<dok_hangar_id>2349240</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0996</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:96 Torsdagen den 27 april</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>96</dok_nummer>
<dok_datum>1995-04-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Höjning av anläggningshavarnas ansvarsbe- lopp för atomskador</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>60A3683A-C2B5-4DE6-876B-9355A4925FEA</anforande_id>
<anforande_nummer>95</anforande_nummer>
<talare>ANITA PERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Hela den del som handlar om hur
statsanslaget skall finansieras är föremål för övervä-
ganden. Det är sådant som man kommer tillbaka med
när man har haft överläggningar om Wienkonventio-
nen. Regeringen följer hela tiden de här frågorna.
Även Energikommissionen tittar ju på detta.
Jag tycker att det är mycket viktigt att regeringen
nu har kommit med ett förslag. 1992 fattade vi det
förra beslutet om att höja ersättningarna. Nu har man
funnit att det finns ett försäkringsutrymme och då
höjer vi igen. Jag tycker att det är viktigt att vi hela
tiden följer detta. Men det måste finnas ett utrymme
inom försäkringsområdet, så att försäkringsbolagen
kan klara av att täcka kostnaderna.
Vad man får betala är upp till försäkringsbolagen.
De bedömer vad de anser att det här är värt. Det är
inte vi som lagstiftar om försäkringsbolagens avgifter.

</anforandetext>
<intressent_id>0532121969806</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>241382</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0996/#anf95</protokoll_url_www>
</anforande>
