<anforande>
<dok_hangar_id>2349240</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0996</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:96 Torsdagen den 27 april</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>96</dok_nummer>
<dok_datum>1995-04-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa energipolitiska frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D868853C-0492-4B7F-8B6B-714E8A839D9D</anforande_id>
<anforande_nummer>2</anforande_nummer>
<talare>LENNART DALÉUS (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vi från Centerns sida har i det ak-
tuella betänkandet utvecklat vår syn på energifrågorna
i ett antal reservationer. Men för att inte onödigt ta
kammartid i anspråk yrkar jag endast bifall till reser-
vationerna 3 och 29. Det innebär på intet sätt att vi
inte skulle stå bakom de andra. Självfallet gör vi det.
Vi har reservationer där vi bl.a redovisar vår syn
på vindkraften och dess ställning, biobränslena och
behovet av en energins förnyelsefond för att möjlig-
göra den angelägna omställningen av energisystemet.
Jag skall liksom Mikael Odenberg stanna vid att
något diskutera kärnkraften. Nu gör jag det naturligt-
vis från litet andra utgångspunkter än Mikael Oden-
berg. Jag gör det med utgångspunkt i Centerns be-
stämda uppfattning att kärnkraften är en dålig energi-
källa, som bör avvecklas. Det är inte så att vi leker
med de olika energipolitiska instrumenten. Vi tycker
illa om kärnkraften därför att den i flera avseenden är
dålig. Det är fortfarande så att reaktorer, även blågula
sådana, kan haverera och få fruktansvärda konsekven-
ser. Det finns inte något säkert sätt att ta hand om det
högaktiva kärnavfallet. Det finns en koppling mellan
kärnkraften och risken för ökad kärnvapenspridning.
Vi menar helt enkelt att kärnkraften måste bort. Vi
menar å det bestämdaste att kärnkraften kan tas bort,
den kan avvecklas, framför allt genom en förbättrad
energieffektivitet men också genom att det finns andra
energikällor som kan fylla den funktion som kärnkraf-
ten har i dag.
Det här är alltså vår utgångspunkt, och den har vi
redovisat under många år. Nu är Mikael Odenberg
litet förgrymmad över att vi tar oss för att diskutera
den frågan en gång till här i kammaren. Jag kan förstå
varför han tycker att det är onödigt. Han iakttar ju
liksom alla vi andra hur de starka förespråkarna för
kärnkraften i dag spelar sitt spel i opinionsbildningen
med kraftfulla resurser för att förmå svenska folket,
beslutsfattare och kanske inte minst dem som sitter i
Energikommissionen att inta en mjukare, hyggligare
attityd gentemot kärnkraften. Det är klart att en debatt
i riksdagen skulle kunna utvecklas till åtminstone
delvis en opinionsyttring åt andra hållet, och då för-
står jag att Mikael Odenberg vill vara den opinion-
syttringen förutan. Nu misslyckas han dess bättre med
det - vi har ju en diskussion här i kammaren i dag
kring kärnkraften.
Från Centerns sida gillade vi egentligen aldrig
Energikommissionen, vilket vi också gav uttryck för i
riksdagsbehandlingen. Det framgår av Energikom-
missionens direktiv att det inte finns några skäl att
avstå från de konkreta beslut som måste fattas även
under tiden som Energikommissionen arbetar. Mikael
Odenberg svävade på ordet när han sade "mot slutet
av året". Energikommissionen kommer ju att bli för-
senad på obestämd tid i sitt arbete.
Nu säger regeringen och energiministern, och jag
får väl tills vidare tro honom, att det finns en be-
gränsning med två månader i den tidsutdräkt som
Energikommissionen har fått. Jag tror gärna på det.
Jag utgår från att det är energiministerns uppriktiga
mening. Men uppenbarligen är en förskjutning på
gång. Det skulle vara olyckligt om vi inte hann med
den debatt som kärnkraften förtjänar - för att vi skall
kunna hantera den inom de ramar som gavs av den
genomförda folkomröstningen - på grund av att vi
avvaktar en kommission som nu kommer att flytta
fram sin tidshorisont. Därför är naturligtvis den här
debatten angelägen.
Herr talman! Mikael Odenberg berör något energi
och sysselsättning. Han gör det på det för kärnkraf-
tens förespråkare vanliga sättet. Man säger att får vi
inte behålla kärnkraften i Sverige så blir det mörkt i
hemmen, spisarna slocknar och barnen börjar gråta;
det blir elände på det hela taget om inte kärnkraften
får finnas kvar. Hur skall det gå med den svenska
ekonomin och hur skall det gå med sysselsättningen?
Kanske Mikael Odenberg skulle kunna berätta i
den replik som han uppenbarligen har begärt hur det
förhåller sig med energipriserna, och särskilt elpriser-
na, i t.ex. länder som Japan och Tyskland. Kanske han
kan jämföra de svenska elpriserna med elpriserna i
dessa länder och jämföra takten i den ekonomiska
utvecklingen i de länderna med den svenska. Sedan
kan han fråga sig om det omedelbara sambandet mel-
lan tillgång till billig kärnkraftsel och ekonomisk
utveckling är så absolut som han vill göra gällande. I
själva verket är det ju så att det japanska elpriset är
ungefär fem gånger så högt som det svenska, och det
tyska är ungefär tre gånger så högt. Och ingen påstår
väl att Japan och Tyskland ligger direkt efter Sverige
när det gäller ekonomisk utveckling. Det här är några
av utgångspunkterna för den uppenbara motsats som
självklart finns i vår syn på kärnkraft.
Herr talman! Jag skall stanna ett ögonblick vid
vad det är vi föreslår och vad det är vi vill åstadkom-
ma med framför allt vår reservation 3, och med vårt
agerande i det här sammanhanget. Vi menar att oav-
sett vad Energikommissionen kommer fram till måste
samhället ha instrument för att genomföra den av-
ställning och den avveckling som ju alla egentligen
säger sig vilja ha även om tiden varierar.
Instrumentet att göra det är att utnyttja det som
heter kärntekniklagen, som i dag har tre lagrum för
när regeringen kan återta ett givet tillstånd att bedriva
kärnteknisk verksamhet. Men det är inte lagrum som
är tillämpliga i det här fallet. Vad vi menar är att
regeringen bör utrusta sig med ett lagrum som gör det
möjligt att återta tillstånd att bedriva kärnteknisk
verksamhet under hänvisning till 1980 års folkom-
röstning. Det är det vi föreslår i vår motion och i vår
reservation till det här betänkandet - detta utan hän-
visning till när det här lagrummet skall utnyttjas. Men
visst måste väl samhället utnyttja möjligheten att förse
sig med lagrummet? Det är detta som majoriteten
uppenbarligen, Mikael Odenberg, vill avvisa. Man
vill inte ens förse sig med detta instrument. Hur lång
tid tar det sedan att förse sig med instrumentet?
Energikommissionen blir försenad vi får en omfattan-
de hantering i kanslihuset och riksdagen. Snart börjar
1997 bli ett omöjligt mål att uppnå som avställnings-
tidpunkt för de svenska reaktorerna efter 25 år i drift.
Detta vore synd, herr talman. Agera även när
Energikommissionen arbetar med det som egentligen
inte påverkas av Energikommissionens arbete! Delta i
debatten, redovisa att en opinion i den här kammaren
säger att folkomröstningsresultatet ligger fast! Den
signalen behöver svenska folket. Den signalen behö-
ver de aktörer som envist kämpar för kärnkraftens
fortbestånd.
</anforandetext>
<intressent_id>0200003128803</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>241289</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0996/#anf2</protokoll_url_www>
</anforande>
