2349240 GI0996 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:96 Torsdagen den 27 april 1994/95 96 1995-04-27 00:00:00 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa (fortsatt överläggning) 0177C72C-D4E9-4BB7-8132-91E7F51E9D55 128 NILS T SVENSSON (s) s Herr talman! Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa intar självfallet en central plats i svensk utrikespolitik, som präglas av ett samlat agerande för säkerhet och solidaritet. Utskottsmajoriteten framhåller att det är ett grundläggande svenskt intresse att utvecklingen i dessa europeiska stater leder till en fördjupad demo- kratisk kultur, ekonomiska framsteg och sociala framsteg, att miljön förbättras med bl.a. effektivare energisystem och att det blir en ökad öppenhet mot omvärlden. En viktig strävan för Sverige blir att engagera så många andra stater som möjligt, inte minst inom EU, i samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Dessa länders integration i Europa bidrar till en ökad politisk och ekonomisk stabilitet på den europeiska kontinenten. För flera av de här länderna är ett med- lemskap i EU en konkret målsättning. Regeringen föreslår nu ett nytt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa om totalt 4 miljarder kro- nor från budgetåret 1995/96 t.o.m. 1998. Utskottsma- joriteten ställer sig bakom detta förslag. Samarbetet kommer att inriktas särskilt på Est- land, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland. Under tidigare år har ungefär 60 % av vårt samlade öst- samarbete gått till Baltikum. Det vidgas nu något till övriga länder också. Det är viktigt att det skapas en hållbar säkerhets- gemenskap kring Östersjön. Det tidigare anslaget till suveränitetsbistånd skulle användas till stöd för den självständighet som de baltiska republikerna fått. Nu utvidgas syftet till ett allmänt säkerhetspolitiskt mål och omfattar också flera länder än de baltiska. Ansla- get ökas till 100 miljoner kronor. Med detta vidgade säkerhetspolitiska mål menas att vi skall stödja sådant som polis- och tullväsende, civilförsvar och räddningstjänst, kust- och gränsbe- vakning liksom kampen mot organiserad brottslighet, maffian, flyktingsmuggling, vapenförsäljning, olaga hantering av kärnbränsle och radioaktiva ämnen. Detta ingår i ett säkerhetspolitiskt perspektiv. När det gäller stöd till demokratin spelar folkrö- relser och enskilda organisationer en viktig roll. Här är det önskvärt med kraftfulla insatser, och därför blir det en ökning av stödet till sådan verksamhet. Det gäller även stödet till kulturutbyte och till utbildningsprogram. Ett nytt stöd har också introducerats genom att or- ganisationer som är knutna till svenska riksdagspartier kan använda medel för att bistå syster- och broderor- ganisationer i tredje världen, men också i Öst- och Centraleuropa. Det är naturligtvis grundläggande att det finns demokratiska partier i en demokrati. Stödet till partiuppbyggnad är en försöksverksamhet som skall utvärderas om några år. Vi vill se en socialt hållbar ekonomisk omdaning. Därför satsas det på en social dimension i samarbetet med Öst- och Centraleuropa. Det blir stöd till refor- mer inom arbetsrätten, socialförsäkringssystemen, satsningar på arbetsmarknadspolitik och på särskilt utsatta grupper. Näringslivsutvecklingen har hög prioritet. Det program som stöder småföretag och privatisering utvecklas. En särskild ambassadör är utsedd för att hålla kontakt med svenska företag i syfte att dessa skall engagera sig än mer i samarbetet. Exportkreditgarantierna, som tidigare i huvudsak gick till Baltikum, fördubblas till 2 miljarder kronor och kommer nu även att kunna gå till Ryssland, Vit- ryssland, Ukraina och Kazakstan. Miljön är en oerhört viktig fråga. Nu får vi en sammanhållen miljöstrategi för Östersjöregionen. Stödet uppgår till 170 miljoner kronor. Det innebär bl.a. att vi kan medverka till rening av utsläpp från de tre största hamnarna i Baltikum. När det gäller EU-medlemskapet betyder det att vi av dessa pengar betalar ca 300 miljoner kronor per år. Samtidigt blir vi delaktiga i en större EU-fond på inte mindre än 15 miljarder kronor, som vi skall vara med och påverka. Och ambitionen skall vara att låta sam- ma principer styra vårt arbete inom EU som i det bilaterala samarbetet. Detta var en mycket kortfattad redovisning av in- riktningen av det nya samarbetsprogrammet för Cen- tral- och Östeuropa. Det är utskottets uppfattning att det föreslagna samarbetsprogrammet är ett viktigt steg på vägen mot en mer samlad och överblickbar organisation och hantering av samarbetet. Det statligt finansierade samarbetet speglar ju inte på något fullständigt sätt allt som pågår. Mångfalden i de kontakter som håller på att utvecklas med länderna i Central- och Östeuropa är inte bara ett arbetsfält för centrala myndigheter, utan det utvecklas ju på en mängd olika nivåer i samhället. Utskottet betonar den viktiga roll som enskilda organisationer och folkrörelser, kommuner och andra regionala organ spelar i detta samarbete. Det finns ett antal reservationer till betänkandet. Göran Lennmarker redovisade i går kväll den modera- ta reservationen. Eftersom ärendebehandlingen fick avbrytas för att fortsätta i kväll kan Göran Lennmar- ker inte delta i debatten. Jag går därför inte i polemik med hans inlägg i går kväll. Jag vill kommentera moderaternas motioner och reservationer genom att något redovisa vad utskottsmajoriteten skriver i be- tänkandet. Utskottsmajoriteten säger att det föreslagna sam- arbetsprogrammet inte utgör ett stöd till en ohämmad ekonomisk omvandling. Utvecklingen måste, som framgår av två av de fyra mål som är uppställda för samarbetet, vara att utvecklingen blir socialt och miljömässigt hållbar. Utskottsmajoriteten delar inte den syn på om- vandlingsprocessens förutsättningar som moderaterna uttalar i sin reservation. Det socialistiska enpartisys- temet behöver inte avvecklas. Det är gjort sedan flera år tillbaka i flertalet stater i Central- och Östeuropa. Den stora utmaning som dessa stater står inför i dag är i stället att bygga upp fungerande samhällen med socialt och miljömässigt bärkraftiga ekonomiska system. Det var nödvändigt i reformprocessens inlednings- skede med grundläggande och snabba förändringar när det gällde att hindra företrädare för det gamla systemet att stoppa och vrida klockan tillbaka. Men även flertalet av de äldre politiker som återkommer till makten som en följd av utslag i fria val har insett att förändringsbehovet inte kan förnekas. Utskottsma- joriteten delar därför den grundsyn som återspeglas i propositionen, nämligen att vad som nu krävs är ge- nomgripande institutionella reformer. Det är viktigt att inse att en sådan genomgripande omställning kan ta tid. Som framhålls i propositionen måste de sociala problem som uppstår under tiden lösas. I annat fall utsätts reformprocessen för stora påfrestningar. Där- för vill utskottsmajoriteten i likhet med regeringen betona vikten av att man ägnar den sociala dimensio- nen av den ekonomiska omvandlingen ökad uppmärk- samhet i syfte att befästa de demokratiska och mark- nadsekonomiska landvinningarna. Dessa synpunkter är också ett svar på folkpartiets reservation om samarbetsprogrammets allmänna in- riktning och karaktär. Jag tror att inte heller Lennart Rohdin har tillfälle att vara här i kväll, så hans syn- punkter får kommenteras vid ett senare tillfälle. Vänsterpartiet har i sin reservation synpunkter på Rysslands andel av exportkreditgarantiramen. Varken utskottet eller näringsutskottet, som yttrat sig, delar de synpukter som vänsterpartiet för fram. Det föreligger några reservationer som tar upp miljösamarbetets innehåll och organisation. Alltsedan östsamarbetet började har miljöfrågorna haft högsta prioritet. Jordbruksutskottet säger i sitt yttrande att man i allt väsentligt ansluter sig till regeringens över- väganden om åtgärder för att stödja en miljömässigt hållbar utveckling. Jordbruksutskottet finner också att många av de yrkanden om miljöinsatser som förts fram i motionerna ligger väl i linje med samarbets- programmets inriktning och syften. När det gäller anslagen till miljösamarbetet fram- för partierna krav på olika belopp. Utskottsmajorite- ten anser dock att de ca 210 miljoner kronor som redan anvisats till miljöinsatser innebär en mycket klar markering av den betydelse som tillmäts miljöar- betet. Frågan om ansvaret för miljöarbetet förs fram i några reservationer. Som sades i går kväll är det väl att betrakta som en intern sak för regeringskansliet. Det bör dock påpekas att det i propositionen framgår att det skall vara en nära samverkan mellan berörda departement och myndigheter i fråga om miljöstödet. En särskild beredningsgrupp skall tillsättas för detta. Kds för fram en tanke om skuldavskrivning i sin reservation. Den är inte jordbruksutskottet beredd att tillmötesgå och utskottet ansluter sig till den bedöm- ningen. Ett par reservationer berör kärnsäkerhetsfrågor och kärnkraft. Här vill utskottet påpeka att det klart framgår av propositionen att inga svenska insatser görs i Central- och Östeuropas kärnkraftverk med avsikt att förlänga deras tekniska livslängd. Syftet är uteslutande att åstadkomma en så säker driftssituation som möjligt under den tid som kärnkraftverken måste användas p.g.a. den svåra energisituationen i många länder i Central- och Östeuropa. När det gäller storleken av anslagen har partierna olika uppfattning. Utskottsmajoriteten har den uppfattningen att storleken på anslagen inte enbart avgörs av våra egna ekonomiska förutsättningar, utan också är avhängiga utvecklingen i de aktuella mottagarländerna. Målet för vårt samarbete är att bidra till att inlemma de här länderna i det normala internationella samarbetet. Därför måste insatserna och projekten anpassas till varje lands behov vid varje tidpunkt, samtidigt som de bör vara tillräckligt långsiktiga för att effekterna skall kunna avläsas. Man måste dock också ta hänsyn till mottagarländernas kapacitet att kunna tillgodogöra sig insatserna. Detta sammanhänger i sin tur med hur reformarbetet i varje enskilt land fortgår och vilka konsekvenser som omvandlingsprocessen för med sig. Som framgick av inläggen i går kväll finns det en bred samsyn på detta nya samarbetsprogram för våra insatser för länderna i Central- och Östeuropa. Det finns skilda förslag när det gäller fördelningen av pengarna, och det finns skilda förslag när det gäller de totala beloppen. Men vi befinner oss i en samhälls- ekonomisk situation som gör att vi har gjort en av- vägning och därmed kan behålla ett program i samar- bete med dessa länder som är ambitiöst jämfört med vad andra länder bidrar med. Jag tror att vi, genom den samordning och samverkan som sker med den organisation som kommer att gälla från den 1 juli, kommer att få ett effektivare bistånd till dessa länder. Utskottsmajoriteten tillstyrker förslaget till nytt program för samarbete med Central- och Östeuropa. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan och avslag på reservationerna. 0112791482908 N 2010-01-01 00:00:00 241415 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0996/#anf128