<anforande>
<dok_hangar_id>2349239</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0995</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:95 Onsdagen den 26 april</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>1995-04-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Socialpolitik - inriktning och anslag, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DB683BF3-518E-4B89-BCFC-83E2E1169E09</anforande_id>
<anforande_nummer>58</anforande_nummer>
<talare>Socialminister INGELA THALÉN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Storstadsutredningens syfte är att
stärka människor så att de gemensamt i sina bostads-
områden skall kunna bryta sig ut och förhindra en
sådan utveckling.
Herr talman! Förmiddagens debatt beskrev hur
vårt land har skakats av ett antal allvarliga våldsdåd
de senaste åren. Det var en väldigt viktig diskussion.
De fruktansvärda bilderna av söndersparkade ansik-
ten, avskurna händer och blodet från någon som kom i
vägen för ett dödande vapen skrämmer oss.
Det är naturligtvis svårt att med ord beskriva den
avsky och den vrede vi känner över att något sådant
kan hända. Som medmänniskor reagerar vi starkt. Vi
tänker på offren, på deras vänner och anhöriga, på
barnen, på syskonen och föräldrarna som har råkat ut
för någonting så ohyggligt. Alla drabbas på olika sätt
av våldet, också anhöriga till förövarna.
Det finns inga enkla förklaringar och inga enkla
vägar att komma till rätta med våld, vare sig det sker
på gatan eller i hemmet, vare sig det handlar om en
ung pojke som blir nedslagen utanför en restaurang
eller ett barn som har misshandlats av sin far.
Precis som Barbro Westerholm sade i sitt inlägg
måste vi reagera mot förhärligandet av vissa inslag i
medier och marknadsföring. Det är oerhört provoce-
rande. Jag såg på vägen till jobbet i morse en annons
där man gjorde reklam för ett medel och där man
slutade annonsen med att säga: Detta kommer att göra
pojkar till män. Det är naturligtvis viktigt för oss att vi
lyfter upp och pekar på hur den typen av argument
och marknadsföring kan leda in på väldigt farliga
vägar.
Även om det inte finns några enkla lösningar finns
det en stark vilja hos svenska folket att bekämpa vål-
det. I den viljan finns det en väldig kraft, och ingen
får lov att vara tyst. Regeringen vill föra en öppen
dialog om hur vi skall minska våldet. Det är en dialog
som ligger bortom slagord och de förenklade lösning-
arna.
Om några veckor kommer regeringen att presente-
ra sina samlade åtgärder. Det är ett arbete som måste
ske över ett brett fält, alltifrån att ta fram kunskaper
om våldets orsaker, att sammanfatta och ta vara på det
som socialutskottet och socialförsäkringsutskottet
diskuterat, att analysera dopningens omfattning, att
studera våldsskildringarnas effekter till att bekämpa
alkohol- och drogmissbruket hos unga. Det gäller
också att avsätta medel för bekämpning av rasism och
förhindra förekomsten av barnpornografi, att ta fram
nya metoder för att minska våld mot kvinnor och en
rad ytterligare åtgärder.
Vi kommer samtidigt att genomföra ett runda-
bordssamtal där representanter för regeringen till-
sammans med kungen lyssnar på erfarenheter från ett
antal företrädare för organisationer som aktivt arbetar
för att bekämpa våldet. Det arbetet är i högsta grad
värt att uppmärksammas och att sprida kunskap om.
Det pågår väldigt mycket sådant arbete ute i sam-
hället. Fler kan vara med att se till att deras bostads-
område, deras skola och deras nöjeslokaler blir fria
från våld. Föräldrar, lärare, fritidsgårdspersonal och
föreningsaktiva, ungdomar och vuxna tillsammans, är
en enorm resurs i kampen mot våldet.
Herr talman! I regeringsförklaringen i höstas an-
gav statsministern att den grundläggande uppgiften
för regering och riksdag är att åstadkomma en social
och ekonomisk modernisering av Sverige och att
värna och utveckla välfärden. Detta har socialutskot-
tet väl fångat in i sitt betänkande som svar på ett antal
motioner.
Utgångspunkten för det välfärdsprojekt som nu
pågår inom Socialdepartementet, och som i stora drag
har tre syften, är att skaffa bättre kunskaper om hur de
senaste årens stora förändringar påverkat människors
liv och vardag. Det gäller inte minst att få bättre kun-
skaper om hur barn och unga påverkats av arbetslös-
het och ekonomisk kris.
Det handlar om att lyfta fram och analysera hur de
långsiktiga förändringsprocesserna i samhället, i
kommuner och landsting, påverkar välfärden även
över sektorsgränserna, såsom Bo Holmberg, Sten
Svensson, Barbro Westerholm andra framfört i sina
anföranden.
Det handlar också om att fånga upp hur männi-
skors drömmar och visioner om hur ett gott liv ser ut i
dag och hur välfärdssystemen skall utvecklas för att
svara upp mot framtidens krav och möjligheter. Kun-
skaper, debatt och idéer är tre viktiga beståndsdelar i
ett demokratiskt samhälle om man vill åstadkomma en
utveckling som alla är delaktiga i och som alla kan
påverka.
Som motionärer och utskottet framför krävs det
således ett sektorsövergripande angreppssätt som
bygger på en långsiktig strategi för välfärd, trygghet
och arbete. Det är förutsättningen för att Sverige skall
fortsätta att vara ett välfärdsland för alla sina medbor-
gare.
Herr talman! Samtliga partier i riksdagen har
angett färdriktningen för välfärdsutvecklingen genom
sitt tillkännagivande. Detta blir ett starkt stöd i Soci-
aldepartementets arbete med välfärdsprojektet.
</anforandetext>
<intressent_id>0181942435301</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>241120</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0995/#anf58</protokoll_url_www>
</anforande>
