2349239 GI0995 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:95 Onsdagen den 26 april 1994/95 95 1995-04-26 00:00:00 Socialpolitik - inriktning och anslag, m.m. C1B04E5C-E3D4-4465-AB27-13924C961CE5 45 CHATRINE PÅLSSON (kds) kds Fru talman! Värderade åhörare! I dag har vi mycket viktiga frågor att debattera i kammaren. I går talade vi om ekonomi. Det är också viktigt. Delvis hör de olika frågorna ihop. Ibland tycker jag att den sociala debatten borde få en högre prioritet, inte för saken som sådan, utan för att det rör människan när hon kommer i de allra svå- raste situationer, som när man drabbas av sjukdom och ohälsa eller när någon i familjen eller i vänkretsen blir drogberoende och när livskvalitet knappast exis- terar. Då får man andra perspektiv på livet. Då är det de frågor som vi pratar om här i dag som blir huvud- frågor och viktigare än de som rör det materiella. För människor i sådana situationer är socialpolitiken av en avgörande betydelse. Fru talman! Jag är glad över att utskottet har enats om socialpolitikens inriktning för framtiden. Det är en oerhörd styrka. Det är ett bevis på att det finns ett stort engagemang och en stor vilja att forma en god socialpolitik. I den delen instämmer jag i Sten Svens- sons inledningsanförande. Det är också ett bevis på att det går att samarbeta över alla partigränser. Min för- hoppning är att det sätt socialutskottet arbetar på skall kunna entusiasmera fler att göra likadant. Jag tycker att vi en dag som denna borde ställa oss frågan: Vad är egentligen välfärd? När välfärd disku- teras blir det ofta med enbart ekonomiska perspektiv på frågan. Min bestämda uppfattning är att välfärd är mycket mer än pengar och materiella tillgångar. Eko- nomiska resurser behövs ofta, men det är absolut ingen garanti för en bra välfärd. Nej, välfärd handlar i grunden om trygghet, om tilltro och om stabilitet. Man kan säga att det finns materiell välfärd men att det också finns icke- materiell välfärd. Hur skall vi då nå denna välfärd? För oss kristdemokrater är det alltid självklart att börja med att tala om det lilla samhället, familjen. Vi tror, vi menar att det är där man har de allra bästa förutsättningarna för att ge en grundläggande trygg- het. Att vara förälder är det allra finaste som finns. Inget ansvar, ingen uppgift kan vara större än att ge barn trygghet och en god fostran. Föräldrarnas krav- lösa kärlek, engagemang och intresse för sina barn är av avgörande betydelse för barnets utveckling och kan knappast ersättas av någon samhällelig instans. Ett barn behöver båda sina föräldrar. Det är i familjen som vi lägger grunden för vår karaktär, våra värde- ringar och vår förmåga. Tyvärr gick ungefär 50 000 par skilda vägar år 1992. Det är en ökning med 10 000 jämfört med 1986. Separationerna ökar mest i familjer med små barn. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kom- mer 42 % av alla barn att före sin 18-årsdag få vara med om att föräldrarna flyttar ifrån varandra. Det innebär tyvärr också att många barn berövas rätten att få växa upp med både mamma och pappa. Alltför ofta är det en av föräldrarna som får vård- naden, och på så sätt mister barnet vardagskontakten med den andra föräldern. Därför anser vi bl.a. att åtgärder borde sättas in för att undvika separationer. Varje separation som undviks är till stor fördel för barnet. Efter de senaste fallen av brutalt våld - det har vi också hört här i kammaren i dag - har det uppmärk- sammats att alla barn behöver även sin pappa, särskilt pojkarna; de behöver en man att identifiera sig med. Fru talman! Föräldrarna är de viktigaste förebil- derna för sina barn. Föräldrar kan genom sitt sätt att vara mot varandra visa hur en man och en kvinna kan fungera tillsammans. Föräldrar förmedlar på så sätt värderingar, roller och mönster till barnen. Barnen tillägnar sig dem genom att se vad som försiggår i samspelet mellan föräldrarna. Det är viktigt att inse att det är genom att underlät- ta och hjälpa föräldrarna som vi gör de största insat- serna för barnen. Genom att sätta in insatser tidigt stärker och utvecklar man föräldrars och barns roll i familjen och familjens roll i samhället. Jag vet att det görs stora insatser på föräldraut- bildningens område; jag tror att detta är en viktig punkt när vi pratar om våld och när vi pratar om människor som mår dåligt. De tragiska morden i Falun och Stockholm upprör oss alla. Våldet har tydliggjorts på ett alldeles speci- ellt sätt de här senaste månaderna. En känsla av van- makt sprider sig. Människor blir rädda. Äldre drar sig för att gå ut på fredagarna eller lördagarna. Vad kan vi då göra för att stoppa våldet? Vi vet, som jag redan nämnt, att de mest våldsbe- nägna är människor som egentligen har mycket olyckliga uppväxtförhållanden. De har farit illa, och många av dem har utsatts för övergrepp av föräldrarna och av andra vuxna. Video- och underhållningsvåldet avtrubbar unga människors omdöme och verklighets- sinne. Man lär sig att våld är en framgångsrik metod för att lösa konflikter och uppnå makt. Här måste samhället ingripa med kraft. Vi kristdemokrater har gång på gång fört fram ett krav om förhandsgranskning av videogram men tyvärr inte fått stöd för det. Men vi kan inte fortsätta att inte göra någonting. Samtidigt finns det anledning att ännu en gång prata om alkoholens roll i de här samman- hangen. Forskarna Mattias Lundberg och Jonatan Hjort från Umeå har gjort en undersökning om kopplingen mellan alkohol och våld. De har kommit fram till att tre av fyra våldsbrott är alkoholrelaterade. Våldsbrot- ten begås mestadels av unga människor. Hela 40 % av alla våldsbrott utförs av 15-24-åringar. Särskilt för- vånande är det att 15-17-åringar är gärningsmän i nästan lika hög grad som de äldre ungdomarna. De yngsta ålderskullarna i undersökningen står för hela 8 % av det alkoholrelaterade våldet. Det är en hög siffra med tanke på att de enligt lagen inte skulle ha tillgång till alkohol. Undersökningen visar tydligt att våldsproblemet inte kan lösas utan att man samtidigt diskuterar alko- holens roll. Vi har fått bevis för detta ett antal gånger den senaste tiden. Inte minst när det gäller Mattias Flinks dom från Högsta domstolen, där man mycket klart sade att om Mattias Flink inte hade varit alko- holberusad hade mordet inte skett. Fru talman! Naturligtvis måste vi se till att alla människor som hamnar i ett svårt drogberoende får hjälp. Jag vill gärna redan nu lyfta fram LP-stiftelsen, som i 35 år har gjort enorma insatser för människor som har mycket grava alkoholproblem. När LP- stiftelsen har kommit in i bilden har samhällets alla andra möjligheter redan varit uttömda. I betänkandet behandlas en motion av Erling Bager m.fl. som jag vill stödja. Jag vill därför redan nu yrka bifall till reservation nr 35. Jag anser nämligen att riksdagen i dag skall fatta beslut om att ge LP-stiftelsen det här engångsbelop- pet. Det är oerhört värdefullt för att verksamheten skall kunna bedrivas vidare. Det handlar här om människosyn - om att vilja hjälpa även dem som har de svåraste problemen. Samtidigt är det viktigt att vi på alla sätt försöker stärka de förebyggande insatserna i samhället, så att de lyfts fram i ännu högre grad. Det är en viktig princip. Om vi kommer in tidigt med den förebyggande verksamheten vet vi också att vi inte bara förebygger mänskligt lidande utan att det också är ekonomiskt gynnsamt. Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att vi också måste bli mycket noga med att göra utvärde- ringar och uppföljningar av våra beslut. Jag tror att det i ekonomiskt kärva tider är än mer angeläget att vi ser till att vi ger verksamheten en sådan profil att de pengar vi satsar verkligen gör nytta. Det bör vi alla vara måna om när vi fattar beslutet. Den kristdemokratiska profilen när det gäller väl- färdsfrågorna och den ekonomiska situationen är att vi som nästan alltid är friska och tjänar pengar skall betala de stora avgifterna. Vi menar att människor som befinner sig i ett utsatt läge med nästan inga resurser inte skall drabbas lika hårt. Det är en profil som vi vill plädera för i olika sammanhang. Vi vet att vi inte har hur mycket pengar som helst. Vi vet att vi har en ekonomiskt mycket kärv situation som vi är tvungna att ta på allvar. Gör vi inte det hotas välfärden på sikt. Men vi måste se till att vi får en fördelningspolitisk profil värd namnet, dvs. att vi solidariskt skall bära bördorna. De kristdemokratiska åsikterna i familjepolitiken kommer Ulla-Britt Hagström att utveckla, men jag vill redan nu yrka bifall till reservation nr 4 och reserva- tion nr 15; reservation nr 35 har jag tidigare yrkat bifall till. Naturligtvis står jag också bakom våra övri- ga reservationer. 0377384542907 N 2010-01-01 00:00:00 241107 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0995/#anf45