<anforande>
<dok_hangar_id>2349239</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0995</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:95 Onsdagen den 26 april</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>1995-04-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Socialpolitik - inriktning och anslag, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>85F7A88A-7BAC-4ADC-9CE7-777714CFA84C</anforande_id>
<anforande_nummer>39</anforande_nummer>
<talare>BARBRO WESTERHOLM (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>replik
Fru talman! Thomas Julins inlägg om mer resurser
till vården präglas väldigt mycket av omsorg om ar-
betstillfällen och mer översiktligt av hur man skall
tillfredsställa patienternas verkliga vårdbehov.
Det behövs mer kunskap om otillfredsställda
vårdbehov, men därutöver tror jag att en hel del av
dessa behov skulle kunna tillfredsställas genom ett
mer flexibelt utnyttjande av de pengar vi har inom
hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det finns
spärrar mellan den kommunala, den landstingskom-
munala och den statliga potten av pengar, spärrar som
vi i en framtid måste bli av med.
Den som har utgiften för en insats tar inte hem
vinsten. Det här blir väldigt markant i ett köpa-sälj-
system, som nu på gott och ont i stor utsträckning
används inom den svenska hälso- och sjukvården.
Jag undrar om Thomas Julin har några kommenta-
rer kring detta.
</anforandetext>
<intressent_id>0363228965800</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>241101</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0995/#anf39</protokoll_url_www>
</anforande>
