2349239 GI0995 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:95 Onsdagen den 26 april 1994/95 95 1995-04-26 00:00:00 Näringspolitik 5DDA962F-D49C-42CA-94C8-42694854064E 162 KJELL ERICSSON (c) c Herr talman! Sveriges ekonomi har varit i blick- punkten under en längre tid. Senast under gårdagen debatterades den frågan ganska mycket här i kamma- ren. Helt avgörande för lösningen av den ekonomiska krisen är att vi får ett bra företagsklimat. Ett livskraf- tigt och produktivt näringsliv i hela landet är också en förutsättning för vår välfärd. En mångfald av olika företag i skiftande ägandeformer leder också till både utveckling och nytänkande. Svenskt näringsliv har haft några synnerligen be- kymmersamma år efter 80-talets spekulationsekono- mi. Tyvärr var det då mer lönsamt att spekulera och tjäna pengar på pengar än att göra långsiktiga sats- ningar i företag. Svensk industri satsade stora resurser och investeringar under 80-talet, och detta gav unge- fär 300 000 nya jobb. Men investeringarna gjordes utomlands och icke i Sverige. Här i Sverige gjordes inte nödvändiga investeringar och förändringar, och samtidigt steg kostnaderna i rask takt. Det här gjorde att många svenska företag straffades ut från markna- den. Vi förlorade också hundratusentals jobb i den svenska industrin. Vid regeringstillträdet 1991 fick fyrklöverrege- ringen ta itu med den besvärliga situation som då rådde för svensk ekonomi och svenskt näringsliv. Därför var de åtgärder som utfördes under perioden 1991-1994 helt nödvändiga för att vända den nedåt- gående trenden. De här åtgärderna bestod bl.a. i en sänkning av tillväxthämmande skatter och avgifter och en förbätt- ring av riskkapitalförsörjningen. Även situationen för uppfinnare och innovatörer förbättrades under den här tiden. Dessutom reformerades arbetsrätten, regional- politiken förstärktes, stora satsningar skedde på en utbyggnad av infrastrukturen, dvs. på vägar och järn- vägar, liksom på forskning och utbildning. Alla de åtgärder som genomfördes återupprättade Sverige som en industri- och företagarnation. Tyvärr återställdes en del av de här åtgärderna strax efter regeringsskiftet 1994. Jag vill därför nu betona vikten av att näringslivet får långsiktiga spel- regler. Ökad sysselsättning kan inte kommenderas fram genom slagord, utan det är genom politiska beslut om bra villkor för våra företag som man kan skapa nya arbetstillfällen. Det gäller framför allt satsningar som gynnar småföretagen, eftersom det är inom de små och medelstora företagen som de nya jobben kommer att skapas. Vad som nu är avgörande för den ekonomiska si- tuationen är kombinationen av hur räntan utvecklas, hur lönerörelsen utfaller och hur vi klarar av att sane- ra statsfinanserna. En ekonomisk politik som ger utrymme för en lägre ränta är alltså nödvändig. Före- tagarna i Sverige måste ges en tydlig signal om att näringsklimatet skall förbättras och att spelreglerna blir hållbara över tiden. Jag hälsar med tillfredsställelse förslagen i komp- letteringspropositionen, bl.a. återinförandet av kvitt- ningsrätten, införandet av ett riskkapitalavdrag och viljan att diskutera en arbetsrätt som är småföre- tagsanpassad. Herr talman! Det finns många delar i det här be- tänkandet, men jag tänker bara beröra några av dem. Jag har redan i inledningen berört inriktningen. I propositionen föreslår regeringen bl.a. att nyföretagar- lånen överförs från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartners regionala bolag. Jag tyck- er att det är en riktig åtgärd att decentralisera beslu- tanderätten vad gäller nyföretagarlånen ut till regio- nerna, men jag vill här betona att det ur både konkur- renssynpunkt och effektivitetssynpunkt är viktigt med mångfald. Därför är det viktigt att ALMI:s regionala bolag anlitar fristående organ, som t.ex. nyföretagar- centrum, handelskamrar och även andra fristående konsulter, vid beredning av de här låneärendena. När det gäller riskkapitalbolagen Atle och Bure föreslår regeringen att statens aktier skall försäljas. Jag tycker att det är ett riktigt förslag. Atle och Bure bildades av löntagarfondsmedel under förra valperio- den, men de fungerar nu som vanliga investmentbo- lag, och därför finns det inga skäl till att staten skall ha kvar några resurser i de här bolagen. Försäljningen av aktierna skall ske på ett sätt som gör att aktierna säljs till ett riktigt värde, och det är också viktigt att frigjorda medel går till riskkapitalverksamhet. Även om det har gjorts mycket för att få fram riskkapital finns det fortfarande betydande brister. För att ytterligare komplettera möjligheterna att starta företag har vi i Centern föreslagit en företagsgaranti. Avsikten med den garantin är att man ute i regioner- na, gärna ihop med ALMI, bildar holdingbolag som kan garantera ett nystartat företag under uppbygg- nadsperioden. Det fungerar ungefär som när ICA-kedjan tar in en ny företagare. I inledningsskedet skall företagaren få hjälp av erfarna styrelseledamöter i holdingbolaget. De fungerar då som mentorer. Efter hand som företa- garen får vinster kan han köpa loss företaget från holdingbolaget. För de garanterade lån som utnyttjats under uppbyggnadsskedet skall företagaren också betala royalty. Detta handlar alltså bara om garantier och inte om några subventioner. Under den förra valperioden fattades flera viktiga beslut för att stärka uppfinnare och innovatörer. Bl.a. inrättades Stiftelsen innovationscentrum. Eftersom uppfinnarna och innovatörerna är en mycket viktig del för en positiv utveckling i vårt näringsliv behöver det här området förstärkas ytterligare. Jag vill först uttala en förhoppning om att Svenska uppfinnareföreningen får minst samma anslag under innevarande budgetår som man har haft tidigare. Uppfinnareföreningens verksamhet, bl.a. med regionala rådgivare, har en stor betydelse för uppfinnarna. I övrigt bör de innova- tionsfrämjande åtgärderna inriktas på en ökad råd- givning och utbildning samt till en ökad samverkan mellan nationella och internationella organisationer. I Sverige utbildas vi ofta till att bli löntagare trots att landet behöver många nya företagare och ent- reprenörer. Därför menar vi i Centern att det bör göras ökade satsningar på entreprenörskap. Förståelse för företagarnas vikt och villkor bör grundläggas redan i ett tidigt skede. Utbildning i entreprenörskap bör därför också ske redan i grundskolan och gymna- sieskolan. Även på högskole- och universitetsnivå bör möjligheterna till utbildning i entreprenörskap utökas. En viktig del av det här betänkandet handlar om kvinnors företagande. Kerstin Warnerbring kommer senare att utveckla vår syn i den frågan. Tekniköverföring är också ett viktigt inslag för att öka kompetensen i små och medelstora företag. Fyr- partiregeringen satsade stora resurser på utbildning och forskning. Bl.a. tillfördes stora resurser till stra- tegiska forskningsstiftelser. Även den industrirelate- rade forskningen fick förstärkta resurser. Men trots detta finns det behov av ytterligare åtgärder. Små och medelstora företag behöver använda sig av utomstående kompetens för att lösa tekniska eller andra problem som berör produkter, marknader eller organisationen. I Sverige finns den här kompetensen inom konsultföretag, industriforskningsinstitut, tek- nikcentrum, högskolor osv. Men det behövs kanske en stimulans för att sammanlänka de små- och medelsto- ra företagen med dessa resurserna. Jag tror också att det är nödvändigt med ett intimt samarbete mellan gymnasieskolan och företagen. Jag har ett gott exempel på ett fint samarbete mellan Ta- serudskolan i Arvika och företagen i västra Värmland. Där håller man nu också på att undersöka möjlighe- terna att starta upp ett gemensamt industri- och ut- vecklingscentrum. Till ett sådant projekt kan det här nya anslaget vara bra att ha. Över huvud taget är det viktigt att man kan satsa ytterligare på förädling och teknisk utveckling av våra svenska råvaror, inte minst när det gäller skogsråva- ran. Där finns det många nya möjligheter om man ger tillräckliga resurser till det. Miljöfrågorna har en stor betydelse även i nä- ringspolitiken. Även här gjorde den förra regeringen stora insatser. Bl.a. genom beslut i kretsloppsfrågorna tog man ett stort steg framåt. Man inrättade även olika stiftelser, t.ex. teknikbrostiftelserna och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Den här utvecklingen bör fortsätta. Centern anser att man bör inrätta regionala miljöteknikcentrum. Miljöteknik och arbetstillfällen inom den gröna sektorn kan leda till många nya företag och många nya jobb. Herr talman! Vi står självfallet bakom alla de re- servationer som Centern avlämnat till det här betän- kandet, men av tidsskäl yrkar jag bara bifall till reser- vationerna nr 12 och 14. 0379333062002 N 2010-01-01 00:00:00 241224 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0995/#anf162