2349235 GI0991 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:91 Torsdagen den 20 april 1994/95 91 1995-04-20 00:00:00 (forts. från 10 §) Studiestöd, särskilda utbild- ningssatsningar inom högskolan m.m. 73D1C277-DB9B-445E-BB77-D61CBB4FD450 69 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) s Herr talman! Kraven på en hög utbildningsnivå är i dag större än någonsin tidigare. Det hänger natur- ligtvis ihop med att det moderna samhället är förän- derligt och komplext. Utbildning är inte längre nå- gonting som en människa slutför en gång för alla i ungdomsåren. Det behövs omfattande satsningar på ett livslångt lärande, som ger alla människor reella möjligheter att vidareutveckla sig. Näringslivet kon- kurrerar alltmer med hjälp av produktionssystem snarare än produktion. Därigenom blir de anställdas kunskapsnivå allt viktigare. Enligt den sysselsättningsstudie som genomförts av OECD tillkommer det varje år ungefär 10 % nya arbetstillfällen, med krav på högre kvalifikationer, men en lika stor andel arbetstillfällen med enklare arbetsinnehåll försvinner. Däremot är tillskottet till arbetskraften av personer med ny utbildning varje år endast 2-3 %. Mot den här bakgrunden är det självklart att det är oerhört viktigt att vi får en återkommande kompe- tensutveckling och utbildning som kan svara mot arbetslivets krav. Mot den bakgrunden brukar det vara ganska lätt att bli ense om de mer retoriska formule- ringarna om att vi skall ha ett utbildningssystem som kan svara mot de ökade kompetenskraven i arbetsli- vet. Många delar uppfattningen att det är lönsamt att satsa på arbetsmarknadsutbildning för att dels ge den enskilde en starkare ställning på arbetsmarknaden, dels se till att näringslivet kan finna den kompetenta arbetskraft som den behöver. Kompetenskraven i arbetslivet ökar emellertid ut- över vad arbetsmarknadsutbildningen, den traditionel- la, kan svara mot. Vi vet t.ex. att behovet av naturve- tenskaplig och teknisk kunskap och utbildning på ganska hög nivå är stort. I dag har vi en expansiv exportindustri, men vi riskerar inom kort att hamna i en situation där bristen på vissa nyckelpersoner inom näringslivet, företrä- desvis med naturvetenskaplig-teknisk utbildning, kan bli den flaskhals som i värsta fall leder till en hämmad konjunkturuppgång eller ett ökat inflationstryck, sam- tidigt som vi har en stor arbetslöshet. I detta läge har regeringen valt att satsa inte bara på traditionell arbetsmarknadsutbildning. Vi har ock- så satsat stora resurser på kommunal vuxenutbildning och på nya platser i högskolan. Vi har gjort en sär- skild satsning på högskoleutbildning inom det natur- vetenskapliga-tekniska området. För att inte, som Sigge Godin befarade, förbehålla dessa platser åt dem som oftast söker dem, nämligen unga män från hem med studietraditioner, har vi kombinerat 9 000 extra högskoleplatser inom det naturvetenskapliga-tekniska området med ett relativt, generellt studiestöd, det särskilda vuxenstudiestödet. Man kan naturligtvis alltid diskutera om vi har funnit den optimala tekniska lösningen, men jag tyck- er att det är litet torftigt om man inte kan lyfta blicken och se att också högskoleutbildningen, i det arbets- marknadspolitiska läge som vi i dag har, kan använ- das under en begränsad period, av konjunkturella skäl. Det handlar om två intagningar under ett år. Åtgärden är avsedd för människor som inte längre är så unga, som redan finns på arbetsmarknaden eller som är arbetslösa. På samma sätt som vi kan använda arbetsmark- nadsutbildning bör vi också kunna pröva att använda vissa högskoleutbildningar och satsa pengar, av ar- betsmarknadsskäl, i den konjunktur vi nu befinner oss i. Det barntillägg som nu finns i svux och svuxa är naturligtvis, som Ulla Hoffmann tog upp, ett mycket välkommet tillskott för de familjer som i dag är be- rättigade till det. När man tar bort det barntillägget är det självklart att det betyder mest för den som är en- samstående. Det är oftast en kvinna, och om hon har flera barn kommer det att betyda mycket för hennes privata ekonomi. Men det är också så att de som i dag får svux eller svuxa lever på samma ekonomiska nivå som de som får utbildningsbidrag eller de som lever på a-kassa. I de systemen finns inga barntillägg. Också i de syste- men finns barnfamiljer och ensamstående kvinnor med flera barn. Där utbetalas inga barntillägg. Det är självklart ingen tröst för den som i dag blir av med ett barntillägg, men man skall ta med det i perspektivet när man målar upp effekterna av att barntillägget tas bort. Det är självklart, som Sven-Åke Nygårds säger, att det inte är med någon glädje som vi föreslår bespa- ringar och indragning av barntillägget. Men bespa- ringar kan inte heller undvikas. Landet är i ett sådant läge, ett sådant farligt ekonomiskt läge, att vi måste göra besparingar. Som alla här i kammaren vet, är studiestödet inte det enda området som är utsatt för besparingar. Ulla Hoffmann anklagar oss socialdemokrater för att svika kvinnorna och de lågavlönade. Hon anklagar oss också för att svika vallöften. Det kan inte få stå oemotsagt. Jag vill fråga Ulla Hoffmann: Vem är det som drabbas hårdast av den höga arbetslösheten? Vilka är det som har gynnats av att vi har fått 100 000 nya jobb sedan den här regeringen tillträdde? Vem är det som drabbas av de höga räntorna i dag? Vilka är det som förlorar sitt jobb när kommunerna måste göra besparingar därför att arbetslösheten är så pass stor att man inte har tillräckliga inkomster och man har stora utgifter i form av socialbidrag? Vi socialdemokrater har åtagit oss att bekämpa ar- betslösheten och att sanera statens finanser. Det är en oerhört stor och svår uppgift, och den kräver också stora uppoffringar. Vi redovisade detta i valrörelsen - det var ingen hemlighet - och vi tog en del stryk när vi gjorde det. Vi sade också ärligt att vi skulle höja skatten och göra nedskärningar i transfereringssyste- men, för att så långt möjligt kunna värna vård, om- sorg, och utbildning. Det är vad vi nu gör. Det görs i dag många olika insatser för att på sikt öka intresset för och rekryteringen till naturveten- skaplig-teknisk utbildning. Det är ett arbete som på- börjades under den förra regeringens tid, och det är det som vi nu fortsätter. Det handlar bl.a. om att öka rekryteringen till det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan. I det sammanhanget är det särskilt viktigt att rekrytera fler flickor. Men det behövs också en väg för dem som har valt en annan gymnasieutbildning och som senare ångrar sig och vill söka sig till naturvetenskap- lig-teknisk utbildning. Det är mot den bakgrunden som det naturveten- skapliga-tekniska basåret finns. Det erbjuds i dag sedan några år tillbaka inom ramen för högskolan. Det har en viktig roll för att öka rekryteringen till naturvetenskaplig-teknisk utbildning, och det har en särskilt viktig roll för kvinnor, eftersom många flickor inte väljer den utbildningen i gymnasieskolan. Basåret gör det möjligt att komplettera sin gymnasieutbildning så att man senare kan påbörja en högskoleutbildning. Vi gör nu särskilda insatser för att intressera flick- or för naturvetenskaplig-teknisk gymnasieutbildning. Men vi måste också se till att det finns en andra chans. Regeringen har föreslagit och riksdagen har redan beslutat att vi nästa år skall göra ett försök att också erbjuda basåret i den kommunala vuxenutbildningens regi. Det är egentligen en utbildning på gymnasienivå som det handlar om. Det finns flera fördelar med att erbjuda den också inom komvux. Den kan spridas till flera platser, och färre studerande behöver flytta eller resa för att gå den utbildningen. Den blir också mer tillgänglig för flera människor att söka. Erfarenheter tyder på att en stor majoritet av dem som i dag går basåret i högskolans regi kommer direkt från gymnasieskolan. I den åldern är man i dag inte berättigad till studiemedel i komvux. Man är enbart hänvisad till studiebidrag. Men om man går utbild- ningen i högskolan är man berättigad till studiemedel. Bidragsdelen inom studiemedlen motsvarar ca 10 000 kr på ett läsår. För att skapa mer likvärdiga villkor i försöket med basårsutbildning inom komvux inrättar vi nu ett särskilt stipendium för basåret i komvux, som man får vid fullgjord utbildning, för att den kommunala vuxenutbildningen skall kunna kon- kurrera med samma utbildning i högskolans regi. Vissa debattörer anser detta vara ett slöseri med statens resurser i ett svårt statsfinansiellt läge. Ja, det kan tyckas så, Men låt oss då komma ihåg att en ba- sårsplats i högskolans regi kostar ungefär 32 000 kr mer per år än en läsårsplats i komvux regi. Om man ger utbildningen i komvux regi blir det billigare för staten. Herr talman! Flera debattörer har tagit upp pro- blemen med de i vissa fall mycket stora diskrepanser som finns i dagens studiestödssystem. Jag är en av de första att instämma i detta. Det är en av de viktiga anledningarna till att regeringen har tillsatt en parla- mentarisk kommitté för att se över studiestödet. Men det faktum att det i dag finns brister i studiestödssys- temet får inte användas som argument för att inte satsa på utbildning som en viktig del när det gäller att av konjunkturskäl bekämpa arbetslösheten, för då blir det farligt. De arbetslösa har tyvärr inte råd att vänta på Studiestödskommittén. De behöver komma i ut- bildning snarast, och de blir erbjudna studiefinansiella villkor som gör det möjligt. Det är en sådan möjlighet som jag hoppas att riksdagen i dag skall besluta om. 011731125914 N 2010-01-01 00:00:00 240734 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0991/#anf69